Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av regelsystem för kampanjbidrag vid riksdagsval och folkomröstningar.
Inför folkomröstningen om EU-medlemskap år 1994 tilldelades JA- och NEJ-sidorna vardera 25 miljoner kronor av allmänna medel i kampanjbidrag. Vid senare analys av folkomröstningen har framkommit att näringslivet (främst Industriförbundet, SAF, LRF) oredovisat satsade ca 1 000 miljoner på JA-sidan.
Med anledning härav ställdes 10/2 2000 i riksdagen en fråga till statsminister Göran Persson om regeringen avsåg att förhindra att denna parodi på demokratiska spelregler skulle kunna upprepas i samband med en eventuell folkomröstning om EMU.
Statsministern svarade bl.a :"Jag tycker att den folkomröstning vi ska ha om EMU så småningom - om vi väljer den modellen för att fatta beslut - mycket väl kan vara en startpunkt för ett nytt sätt att redovisa kampanjpengar. Det har jag ingenting emot."
Svenska institutet för europeiska studier uppgav på seminarium 14/9 -04 att vid folkomröstningen 2003 om euron hade näringslivet uppskattningsvis bidragit med 800 miljoner kronor till JA-sidan. Återigen helt oredovisat.
Således, trots statsministerns otvetydiga uttalande om behov av "ett nytt sätt att redovisa kampanjpengar", har absolut ingenting skett. Tvärtom tillåts detta för en demokrati unika och oförsvarliga missförhållande fortgå.
Att genomföra ytterligare en folkomröstning, utan att rådande missförhållanden först undanröjts, innebär därför ett oacceptabelt brott mot all demo
kratisk anständighet.
|
Stockholm den 22 september 2004 |
|
|
Björn von der Esch (kd) |