Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att minska antalet ledamöter i Sveriges riksdag till 249.
Är 349 ledamöter i Sveriges riksdag ett bra antal? Frågan kan självklart diskuteras. Är det antalet ledamöter som alltid avgör effektiviteten i riksdagen?
Det är ju så att antalet politiker ser ut att öka på många områden. I Dalarna har landstinget ca 600 politiker som tillsammans har ca 800 politiska uppdrag. Också där skulle antalet uppdrag - utan att vården försämrades det minsta - kunna minskas med hälften. Men vissa partier kämpar för att det skall vara många uppdrag.
Skattebetalarnas "utgift" för politikerna och de politiska partierna bara i Landstinget Dalarna uppgår till ca 80 miljoner kronor under en mandatperiod. Riksdagens ledamöter kostar skattebetalarna 401 miljoner kronor (siffran för år 2003). Nu är ju inte allt en kostnadsfråga, men summan bör minskas. Lägg därtill stödet till de politiska partierna (139,7 miljoner kronor) och 121, 9 miljoner kronor till partigrupperna och summan blir mera komplett.
Med många politiker blir det ofta små, små detaljer som hamnar på politikernas bord. Detta har visat sig i en undersökning.
De ekonomiska siffrorna, som här redovisats, säger det mesta. Självklart har det höga antalet uppdrag också att göra med att den politiska majoriteten, i exempelvis landstinget, vill syssla med mycket som ligger utanför landstingets uppgift, sjukvården, liksom att man vill vara med och styra allt i detalj.
Då det gäller antalet politiker i Sveriges riksdag har jag funnit, efter mina tio år i riksdagen, att antalet ledamöter kan minskas. Det är många av oss som finns "långt ut" i organisationen. Elaka tungor kallar oss för "röstboskap", elakt alltså, men kanske delvis sant.
Det här är också en kostnadsfråga som jag pekat på i denna motion. Vi måste ställa samma krav på riksdagen, som påövriga statliga förvaltningar, nämligen att ha en rationell och bra organisation.
Jag tror också att det går att minska antalet tjänstemän i många av de statliga verksamheterna. Jag tror att antalet tjänstemän inom riksdagen kan minskas och jag tror att antalet ledamöter också kan minskas. Det nya s k förstärkta stöd som riksdagens partier tilldelades tycks ofta ha hamnat " i toppen" hos partierna. Detta visar också en enkät som RD-förvaltningen genomfört.
Det finns dock en del frågor kring hur antalet ledamöter - oavsett hur många som det nu är - fördelas över landet. Det får inte vara så - oavsett befolkningsfördelningen i landet - att en stor övervikt av ledamöterna representerar de stora städerna/kommunerna. En viss kvotering - med ett fast grundantal ledamöter till varje län - synes vara en lösning på detta problem.
Jag som "lantis" känner redan i dag en stor dominans från storstäderna och områdena där omkring. Denna dominans har ökat med åren och det blir svårare och svårare för ledamöter från "skogslänen" att hävda sig.
Jag föreslår att antalet ledamöter i Sveriges riksdag minskas till 249, alltså en minskning med 100 ledamöter.
|
Stockholm den 14 september 2004 |
|
|
Rolf Gunnarsson (m) |