Motion till riksdagen
2004/05:Ju507
av Johan Pehrson m.fl. (fp)

Liberala satsningar på rättsväsendet


1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 1

2 Förslag till riksdagsbeslut 2

3 Stärk rättsväsendet 2

4 Polisorganisationen 3

4.1 Fler poliser 4

4.2 Säkerhetspolisen 5

5 Åklagarorganisationen 5

5.1 Ekobrottsmyndigheten 6

6 Domstolsväsendet 6

7 Kriminalvården 6

8 Rättshjälpskostnader 7

2 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt uppställning:

Anslag (tusental kr)

Regeringens förslag

Anslagsförändringar

4:1 Polisorganisationen

14 960 135

+ 410 000

4:2 Säkerhetspolisen

644 975

+ 30 000

4:3 Åklagarorganisationen

848 935

+ 25 000

4:5 Domstolsväsendet m.m.

4 046 980

+ 105 000

4:6 Kriminalvården

4 990 693

+ 210 000

4:12 Rättshjälpskostn. m.m.

1 027 957

+ 30 000

Summa för utgiftsområdet

27 296 871

+ 810 000

3 Stärk rättsväsendet

Svenskt rättsväsende är under fortsatt stark press. Samtliga rättsvårdande myndigheter uppvisar brister i uppfyllandet av de av riksdag och regering fastlagda målen för rättsväsendet. Effekterna för medborgarna är tydliga. Endast 15 procent av de polisanmälda brotten klarades upp år 2003. Polisen skriver av 75 procent av de anmälda brotten samtidigt som våldsbrotten ökat med 20 procent de senaste tio åren. År 1994 klarade kriminalvården av sitt uppdrag med en beläggning på 90 procent vid anstalter och häkten. 2003 var överbeläggningen i snitt 99 procent. Under vissa perioder 2003 och 2004 var överbeläggningen vid vissa anstalter och häkten så hög som 107 respektive 154 procent. Domstolarnas handläggningstider ökar till följd av hög måltillströmning men fortsatt knappa resurser. När rättsväsendets förmåga att utreda och lagföra brottslighet sviktar blir följden ökad otrygghet i samhället.

Folkpartiet liberalerna vill se en förändrad attityd till rättsväsendet. Utan att överge krav på effektiv användning av skattemedel måste det långsiktigt till mer resurser. För rättsväsendets del är det nödvändigt med förändringar när det gäller politiskt ledarskap, styrning, organisation och långsiktiga ekonomiska förutsättningar.

Utmärkande för regeringens budgetproposition även detta år är att det saknas en övergripande strategi för rättsväsendets utveckling som helhet. På några få områden är man dock specifik i redogörelsen, exempelvis gällande de geografiska områden som berörs av sammanslagningar av tingsrätter. Däremot saknas det politiska riktlinjer för utvecklingen av konceptet "En nationell polis" samt vilja att redovisa vad som åstadkommits för att komma tillrätta med de strukturella problem inom polisorganisationen, som togs upp av den s k Göteborgskommitténs betänkande (SOU 2002:122).När det gäller kriminalvården har man inte mycket att säga om vad som rent konkret görs mot att narkotikamissbruket breder ut sig eller att den outnyttjade tiden i anstalt ökar på bekostnad av arbete, utbildning och behandling. Det är lätt att få bilden att regeringen inte vill regera annat än i detaljer, vilket säkerligen är enklare än att ta det helhetsgrepp på verksamheten som rättsväsendet så väl behöver.

Folkpartiet liberalerna redovisar här vilka ekonomiska prioriteringar vi vill se för rättsväsendets del 2005. Vi föreslår ett anslag till rättsväsendet på 810 miljoner kronor mer än regeringen för 2005. För åren 2006 och 2007 föreslår vi ytterligare 810 miljoner kronor mer än regeringen per år. Folkpartiets ändringsförslag i jämförelse med regering för åren 2006-2007 redovisas nedan:

Anslag

(tusental kr)

Regeringens

förslag 2006

Anslags-

förändringar

Regeringens

förslag 2007

Anslags-

förändringar

4:1 Polisorg.

15 576 931

+470 000

16 581 237

+540 000

4:2 Säpo

674 839

+30 000

710 886

+30 000

4:3 Åklagarorg.

855 288

+25 000

894 287

+25 000

4:5 Domstolsv.

4 173 287

+105 000

4 368 481

+105 000

4:6 Krim.vården

5 290 490

+150 000

5 730 745

+80 000

4:12 Rättshjälp.

1 063 423

+30 000

1 100 077

+30 000

Tot.

28 419 200

+810 000

30 217 400

+810 000

Vi är dock även på detta utgiftsområde styrda av den ekonomiska verklighet som drivits fram av årtionden av socialdemokratiska missgrepp i tillväxtpolitiken. På längre sikt måste således de ekonomiska anslagen öka ytterligare för att stärka rättstryggheten och rättssäkerheten. Kampen mot brottsligheten måste föras över ett brett fält. Förstärkta brottsförebyggande insatser måste ges utrymme tillsammans med tydligare och kraftfullare åtgärder mot de som faktiskt begår brott. I våra motioner "Stärk domstolsväsendet och åklagarväsendet", "Polispolitik", "Återupprätta förtroendet för kriminalvården", "Tullens möjligheter till en offensiv brottsbekämpning", "Förändringar i straff- och processrätten", "Bekämpa terrorismen", "Liberalt fokus på brottsoffer", "Skärpta åtgärder mot våld mot kvinnor", "Liberala åtgärder mot unga lagöverträdare" samt "Stoppa narkotikan", utvecklar vi våra synpunkter gällande nödvändiga förändringar av rättsväsendet i kampen mot brottsligheten.

4 Polisorganisationen

Folkpartiet liberalerna vill att polisens anslag för 2005 skall öka med minst 500 miljoner kronor jämfört med de beslutade anslagen för 2004. Det innebär att vi anslår 410 miljoner kronor utöver det regeringen föreslår i den nu aktuella budgetpropositionen.

4.1 Fler poliser

Det är bra att fler poliser utbildas. Det bidrar till en nödvändig föryngring av poliskåren och förbättrar arbetssituationen på de platser nettotillskottet sker. Dessvärre räcker regeringens politik för polisorganisationen inte till. År 2002 tillkom det totalt 29 nya poliser om man räknar bort dem som av olika skäl slutade. År 2003 var det 113 stycken poliser netto. Detta räcker inte till för att polisorganisationen ska kunna utföra det brottsutredande och brottsförebyggande arbete som medborgarna borde kunde förvissa sig om. Antalet anmälda våldsbrott har ökat med 20 procent under de senaste tio åren. 2003 anmäldes 1 255 371 brott, det är 143 00 fler brott än 1994. De brott som klaras upp är dock få - år 2003 kunde endast 15 procent av samtliga polisanmälda brott bindas till en gärningsman. Sommaren 2003 kom Riksdagens revisorers rapport (2002/03:19) som visade att polisen skrev av 75 procent av alla brottsanmälningar. Merparten av anmälningarna skrevs av direkt utan att någon förundersökning inletts.

Vetskapen om att svensk polis lider av strukturella problem är inte ny. I betänkandet från Göteborgskommittén (SOU 2002:122) riktades hård kritik för bristande samordning och ledning av den svenska polisen. Det bekräftades nyligen i rapporten "Organiserad kriminalitet, grov narkotikabrottslighet" (29/6 2004, framtagen inom regeringens samverkansprojekt "Mobilisering mot narkotika"). Rapporten pekar på både avsaknaden av en sammanhållen strategi för polisen och ett övergripande samordningsansvar för polisens och tullens samarbete mot narkotikabrottsligheten. Den visar att Sverige ligger långt efter i kampen mot den grova brottsligheten.

Den av Folkpartiet liberalerna anvisade förstärkningen av polisens budget skall användas till att utbilda fler poliser, anställa ytterligare civilanställda och specialister för analyser och utredningar, förbättra ledarskapsutbildningen samt förstärka de speciella enheter inom polisen som arbetar mot särskilda typer av brott, bl a narkotikabrott, hatbrott, barnpornografi, våld mot kvinnor och andra grova brott. Vi vill att det bl a inrättas fler familjevåldsenheter där polis och åklagare arbetar tillsammans.

Folkpartiets mål är att det år 2012 skall finnas 22 000 poliser i Sverige. Därför vill vi att ca 500 nya poliser utbildas varje år framöver.

För att minska polisens utryckningstid och öka effektiviteten i framför allt glesbygden, vill vi att poliser ges möjlighet till en mer flexibel stationering. Det bör finnas möjlighet för poliser att ta med sig polisbilen och delar av utrustningen hem, vilket skulle innebära att fler poliser kan finnas tillgängliga för snabb utryckning vid jourtjänstgöring. För 2005 vill vi därför att en engångssatsning genomförs för polisen i glesbygdsområden.

Fortfarande måste fler ickepolisiära arbetsuppgifter rensas bort. Det kan gälla transporter, passhantering eller hittegods. Det behövs fler poliser som utför renodlade polisiära arbetsuppgifter och som bidrar till att fler brottsutredningar inleds och avslutas inom kortare tid. I det polisiära arbetet är det viktigt att fokus sätts på såväl nolltolerans mot s k mängdbrottslighet som på kampen mot den organiserade brottsligheten. Av polisväsendets budget vill vi avsätta 10 miljoner kronor mer per år än regeringen till bekämpandet av människohandel. Folkpartiet vill också att det införs ett nationellt personsäkerhetsprogram som ska omfatta även grovt hotade kvinnor. För detta ändamål vill vi av polisväsendets budget avsätta 60 miljoner kronor 2005.

4.2 Säkerhetspolisen

Folkpartiet liberalerna menar att Säkerhetspolisen behöver stärka sitt arbete och har ett behov av minst ytterligare 80 miljoner kronor för år 2005. Vi anslår därför 30 miljoner kronor mer till Säkerhetspolisen för år 2005 jämfört med regeringen.

Den svenska säkerhetspolisen är en hårt prövad organisation. Vi föreslår att resursförstärkningen inriktas på förbättrade hotbildsanalyser samt ett utökat livvaktsskydd. Vidare menar vi att regeringen snarast måste lägga fram förslag om Säkerhetspolisens organisatoriska framtid, där tillräckligt underlag finns att hämta från den s k 11-septemberutredningen (SOU 2003:32). Folkpartiet har förordat en lösning där Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen får en gemensam inramning i en ny organisation. Vi menar att detta är en lösning som skulle kunna ge bäst möjligheter att lösa de redan idag delvis gemensamma arbetsuppgifterna.

5 Åklagarorganisationen

Folkpartiet liberalerna anser att åklagarväsendet har behov av minst ytterligare 50 miljoner kronor för år 2005. Vi anslår därför 25 miljoner kronor mer till åklagarorganisationen för år 2005 jämfört med regeringen.

Åklagarväsendet utgör en central länk i rättskedjan och står inför allt större behov av fler åklagare och ökad specialisering. Den socialdemokratiska regeringens ryckiga budgetpolitik för åklagarväsendet har dock medfört stora brister i balansen mellan resurser och arbetsmängd med ökad sjukfrånvaro bland personalen som följd.

Åklagarna har en viktig betydelse i kampen mot såväl s k mängdbrottslighet som mot den organiserade och gränsöverskridande brottsligheten - något som blir en allt större uppgift för rättsväsendet. Utvecklingen av rättsväsendet och av samhället i stort, inte minst gällande ekonomisk brottslighet, miljöbrott och internationell organiserad brottslighet, ställer höga krav på förändring av regelverk, organisation, arbetsmetoder och internationellt rättsligt samarbete. Åklagarväsendet har under senare år arbetat med uppgiften att anpassa och utveckla verksamheten. För att komma till rätta med bristen pååklagare samt för att öka möjligheterna till utbildning och specialisering anser vi att anslaget till åklagarväsendet bör utökas mer än det av regeringen föreslagna beloppet. Vårt föreslagna anslag bör kunna räcka till ca 80 nya åklagare och bidra till förutsättningar för vidareutbildning.

5.1 Ekobrottsmyndigheten

Ekobrottsmyndigheten i form av en egen myndighet bör avvecklas och inkorporeras i den ordinarie åklagarverksamheten i samband med den omorganisation som nyligen har föreslagits av Riksåklagaren (RÅ-rapport "Organisation för en effektiv och hög lagföring" den 31/3 2004). Ett antal utredningar har pekat på interna problem för Ekobrottsmyndigheten med att få en fungerande verksamhet, tillräckligt effektiv styrning och omfattande administrationskostnader. Duktiga åklagare, poliser och annan personal inom Ekobrottsmyndigheten skulle kunna utföra sitt arbete effektivare inom en sammanhållen åklagarorganisation.

6 Domstolsväsendet

Folkpartiet liberalerna anser att domstolsväsendet har behov av minst ytterligare 200 miljoner kronor för år 2005. Vi anslår därför 105 miljoner kronor mer till domstolsväsendet för år 2005 jämfört med regeringen.

Domstolsväsendet står inför stora utmaningar. Av de effektivitetsmål som regeringen har satt upp för domstolarna är det få som uppnås. De svenska domstolscheferna har offentligt kritiserat arbetsbelastningen i domstolarna. Satsningar på poliser och åklagare blir meningslösa om inte resurser samtidigt avsätts för att de färdigutredda brotten skall kunna avgöras inom rimlig tid i domstol. Regeringen har under en längre tid negligerat behovet av utökade resurser till följd av en kraftigt ökad måltillströmning både till tings- och länsrätter. Det har blivit medborgarna som kommit i kläm när domstolarnas handläggningstider ökat. Viktiga utbildnings- och specialiseringsinsatser har lagts på is. Det pågående arbetet med att reformera tingsrättsorganisationen - med omfattande sammanläggningar av tingsrätter runt om i landet - sker utan en heltäckande analys av såväl ekonomiska konsekvenser som följderna för medborgarna gällande bl a tillgänglighet. Folkpartiet anser att regeringens politik inte medför en önskvärd utveckling av domstolsväsendet. Vårt föreslagna anslag bör kunna räcka till ca 100 nya rådmän samt till utbildningsåtgärder och fortsatt översyn av domstolslokalerna ur säkerhetsaspekter samt ur vittnes- och målsägandeaspekter.

7 Kriminalvården

Folkpartiet liberalerna anser att kriminalvården har behov av minst ytterligare 640 miljoner kronor för år 2005. Vi anslår därför 210 miljoner kronor mer till kriminalvården för år 2005 jämfört med regeringen.

Den svenska kriminalvården brottas med betydande problem. Statskontoret har i rapporten "Effektivitetsgranskning av kriminalvården" (2003:20) redovisat omfattande problembilder samt ett betydande behov av reformering av den svenska kriminalvården. Platsbristen och dubbelbeläggningen vid häkten och anstalter är idag oacceptabel. 1994 klarade kriminalvården av sitt uppdrag att inte överstiga 90 procents beläggning på anstalter och häkten. 2003 var det 99 procents beläggning och i vissa perioder var beläggningen vid vissa anstalter och häkten så hög som 107 respektive 154 procent. Säkerhetssituationen är också under all kritik med ett flertal allvarliga fall där grovt kriminella personer har lyckats rymma från några av landets s k säkraste fängelser. Möjligheterna till arbete, utbildning eller behandling fortsätter att minska för de intagna och den outnyttjade tiden fortsätter att öka.

Det ökade anslag som Folkpartiet anvisar skall framför allt inriktas på en ökad utbyggnad av platser vid häkten och anstalter, förbättrad säkerhet, utökad behandlingsverksamhet - bl a av män som är dömda för misshandel av kvinnor i nära relationer, för rattfylleridömda och för narkotikamissbrukare - samt till bekämpande av inflödet av narkotika på anstalterna. Fler narkotikahundar behövs. Personalstyrkan inom kriminalvården måste utökas och fler utbildningsinsatser behövs. Insatserna mot vapen och mobiltelefoner på anstalterna måste förbättras rejält. Utvecklingen mot ökad självförvaltning bör påskyndas och förberedelserna inför frigivningen förbättras.

8 Rättshjälpskostnader

Folkpartiet liberalerna anser att möjligheten att få rättshjälp måste utökas och att anslaget för detta ändamål bör ökas. Vi anslår därför 30 miljoner kronor mer till rättshjälpskostnader för år 2005 jämfört med regeringen.

Alla medborgare måste känna att det finns en verklig möjlighet att få sin sak prövad i domstol vid en tvist. Den svenska rättshjälpslagstiftningen innebär sedan slutet av1990-talet i korthet att den som har en rättsskyddsförsäkring som täcker den aktuella angelägenheten inte ska få rättshjälp. Inte heller den som, med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt, sina ekonomiska eller personliga förhållanden, borde haft en rättsskyddsförsäkring, får idag tillgång till rättshjälp. Folkpartiet menar dock att det aldrig får vara en ekonomisk fråga att kunna hävda sin rätt i domstol. Särskilt i de s.k. familjemålen har effekterna av den försämrade eller uteblivna rättshjälpen påverkat utvecklingen negativt. Föräldrar kan i dag inte få rättshjälp utan att föra en tvist till domstol. Härigenom uppmuntras parter att driva vårdnadsprocesser i domstol i stället för att hitta samförståndslösningar. Vidare är det ett praktiskt betydande problem att rättsskyddet i de vanligaste hem- och bilförsäkringar har sådana begränsningar att det är svårt att vid en tvist om t ex en trafikskada kunna driva målet ända till en eventuell hovrättsförhandling. Rättshjälpens anslagsram måste därför till att börja med förstärkas med de av Folkpartiet anvisade medlen.

Stockholm den 4 oktober 2004

Johan Pehrson (fp)

Torkild Strandberg (fp)

Karin Granbom (fp)

Helena Bargholtz (fp)

Jan Ertsborn (fp)

Cecilia Wigström (fp)