Brottsligheten i Malmö

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bekämpningen av brottsligheten i Malmö.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om polisen i Malmö.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om lokaliseringen av en eventuell ny polishögskola.

Motivering

Det har varit en sommar med många uppmärksammade brott i Malmö. Otryggheten breder ut sig bland malmöborna. Även om det totala antalet brott inte ökat markant denna sommar, eller det senaste året (2 procent 2002-2003), måste den ökade känslan av otrygghet tas på mycket stort allvar.

Vi, Malmös socialdemokratiska riksdagsledamöter, är mycket bekymrade över den ökade otryggheten i Malmö och vi är angelägna om att regeringen tar dessa frågor på mycket stort allvar. Vi behöver en politik som bekämpar brottsligheten samtidigt som den tar itu med orsakerna bakom brotten.

Brottsutvecklingen i Malmö

Situationen i Malmöär allvarlig. Malmö polisområde ligger i topp, före Göteborg och Stockholm, i antal kriminalbrott per 100 000 invånare. Samtidigt är bilden mer komplex än så. Mellan 2002 och 2003 minskade antalet bilinbrott och biltillgrepp samtidigt som Malmö hade en liten ökning av det totala antalet våldsbrott. Den största orsaken till den totala ökning brott under samma period avsåg bedrägeribrott via Internet med många företag lokaliserade just till Malmö. Aktuella siffror pekar på att det totala antalet brott kommer att fortsätta öka också 2004. Mest oroväckande är att antalet ungdomsbrott fortsätter att öka för tredje året i rad.

Tabell I. Antalet anmälda brott i riket, Skåne län, Malmö och Göteborg och Stockholm per 100 000 invånare, 1997-2003

	År
	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003
	/100 000 inv	/100 000 inv	/100 000 inv	/100 000 inv	/100 000 inv	/100 000 inv	/100 000 inv
Riket Totalt antal brott	13 462	13 306	13 420	13 647	13 304	13 736	13 988
Skåne län Totalt antal brott	14 370	14 697	14 929	15 012	14 915	15 219	15 123
Malmö kommun Totalt antal brott	20 063	20 065	19 728	20 013	19 595	20 560	20 877
Göteborgs kommun Totalt antal brott	18 296	18 536	17 997	18 994	20 298	20 170	18 968
Stockholms kommun Totalt antal brott	21 053	20 929	20 116	20 369	19 573	20 179	20 374

Källa: Brottsförebyggande rådet.

Förklaringen till brottsutvecklingen i Malmö har inte en enda orsak. Staden har på grund av sitt läge varit extremt utsatt för internationell brottslighet. Staden ligger i topp vad gäller andelen människor som saknar arbete. Den sociala, ekonomiska och etniska segregationen har bitit sig fast. Det handlar sannolikt också om en allmän känsla av ökad isolering, otrygghet och osäkerhet i en tid av snabba förändringar. Om företag som lägger ner och flyttar, en välfärd som många upplever inte räcker till samt ett medialiserat samhälle.

Den trygghetsmätning som genomfördes förra året var tydlig. Malmöbons känsla av otrygghet hade ökat (från 2000 till 2003) trots att utsattheten för brott låg på samma nivå under samma period. Det fanns exempelvis en ökad oro för att bli överfallen och misshandlad, inte minst i Malmös centrala stadsdelar. En ny trygghetsmätning har genomförts i år. Allt tyder på att känslan av otrygghet fortsätter att öka i år igen.

Malmö - en trygg och säker stad

Malmö kommun har på bred front försökt ta tag i denna situation sedan länge. Redan 2001 antog Malmö stad en brottsförebyggande strategi: Malmö - trygg och säker stad. Det är en omfattande strategi som berör flera områden. Alltifrån hur man kan öka tryggheten på gator och torg till hur skolorna ska hantera och förebygga brott. En rad projekt sjösattes: socialarbetare på stan, Vägvalet, trygghetsvärdarna och många fler.

Malmö stad har därefter skruvat upp ambitionen att motverka brottsligheten. I stadens nya program "Välfärd för alla" finns det flera konkreta mål och förslag för att minska brottsligheten. Bl a vill man satsa på att stärka samarbetet mellan de sociala myndigheterna, polismyndigheten och åklagarmyndigheten.

Ungdomskriminaliteten har särskilt uppmärksammats. Målet är snabb och konsekvent reaktion med åtgärder och påföljder när unga människor begår brott. Det är en riktig strategi för att minska nyrekryteringen till en kriminell livsstil och för att på sikt minska brottsligheten. Det är exempelvis få ungdomar som fortsätter att begå brott om de åker fast och får en kännbar påföljd i ett tidigt stadium. De få ungdomar som trappar upp sin brottslighet och fastnar i ett levnadssätt där brott ingår som en del av livsmönstret måste upptäckas i tid.

"Välfärd för alla" menar också att det dessutom krävs särskilda insatser och stöd från regeringen. Den långsiktigt bästa brottsbekämpningen handlar om att skapa ett samhälle med små sociala klyftor, ett samhälle byggt på, och skapat genom delaktighet. Det förebyggande arbetet är också viktigt, inte minst för att se till att ungdomar inte hamnar i kriminalitet. Samtidigt måste polisen ges tillräckliga resurser så att den kan klara sitt arbete.

Polisresurser

I slutet av 2003 fanns 16 292 poliser anställda i landet, en nettoökning med 143 poliser på ett år. Rikspolisstyrelsens prognos är att det 2006 ska finnas runt 17 700 i landet. Det bör dock poängteras att det är svårt att jämföra det antal poliser som finns idag med det antal som fanns tidigare då det skett flera omorganiseringar av polisen.

Tabell II. Antalet poliser i riket, Skåne och Malmö, 1997-2004.

	Riket	Skåne	Malmö
1997	16 783	2 064	641 ¹
1998	16 429 ²	2 043	611
1999	16 2012	2 036	583
2000	16 0892	2 007	560
2001	16 1202	2 006	571
2002	161492	2000	577
2003	162922	2033	582
2004	-	2118 (31/6)	-

Källa: Personalbyrån, Rikspolisstyrelsen, Polismyndigheten i Skåne län.

Sverige är inget homogent land utan skillnaderna i behov av polisära resurser är mycket stora. Parallellt med att antalet poliser ökar, är det också nödvändigt att en översyn görs av hur polisresurserna fördelas och att det i denna översyn tas hänsyn till Malmös speciella situation i fråga om antalet poliser. Detta är viktiga förutsättning för att få ner brottsligheten. Polisen måste kunna vara mer synlig, närvarande och tillgänglig än idag. Malmöbon måste kunna lita på att polisen kan skapa en trygg miljö i staden. Polisen måste ha resurser så att det förebyggande arbetet inte blir eftersatt. I detta arbete är polisens insatser mycket viktiga.

Polishögskola till Malmö

Svensk polis måste uppfattas vara alla svenskars polis, såväl infödda som invandrade. Polisen - mer än andra institutioner - mår bra av att det finns folk med olika bakgrunder och värderingar. Det tror vi av en enda anledning: demokratisk legitimitet. Upplevs denna institution som sluten för vissa grupper, exempelvis kvinnor eller s.k. invandrare, kommer trovärdigheten för den att minska radikalt.

Flera insatser har gjorts för att förbättra mångfalden i polisen. Speciella rekryteringsprojekt i polisen har satts igång med målet att rekrytera fler poliser med invandrarbakgrund. Polishögskolan har satt upp mål för att kåren på sikt ska spegla den totala befolkningen. Men trots det lyckas inte Polishögskolan locka så många invandrare som man hoppats. Bara fyra av hundra sökande till förra vårens antagning hade utomeuropeiska rötter till exempel.

Redan när den tredje polishögskolan planerades skrev Malmö stads kommunstyrelse att den gärna såg att den placerades i Malmö. Om det i framtiden uppstår ett behov av ytterligare en polishögskola tror vi fortfarande att det är en god idé att placera denna i Malmö. Malmös befolkningsunderlag, inte minst bland ungdomarna, skulle vara ett utmärkt rekryteringsunderlag för att förbättra mångfalden inom polisen.

Stockholm den 1 oktober 2004
Luciano Astudillo (s)
Marie Granlund (s)	Britt-Marie Lindkvist (s)
Leif Jakobsson (s)	Hillevi Larsson (s)

[1]	Den 1 januari 1997 slogs Malmöhus polismyndighet ihop med Kristianstads polismyndighet och bildade Skåneläns polismyndighet. Uppgifterna för Malmö mellan 1997 och 2004 gäller Malmö polisområde som inkluderar Malmö stad samt Burlövs kommun.
[2]	För dessa år har den dubbla redovisningen av poliser som är anställda på två enheter tagits bort.