Riksdagen avslår regeringens proposition 2004/05:143 om överskottsinformation vid användning av hemliga tvångsmedel m.m.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda medborgarens möjligheter till effektiva rättsmedel vid användningen av överskottsinformation.
I mars uppmärksammades det att Säpo lämnar överskottsinformation i form av hemlig teleavlyssning till Försäkringskassan om en man som uppgett att han jobbat medan han inkasserat sjukersättning. Mannen var tidigare misstänkt för terrorism men friades från dessa misstankar. Denna situation uppmärksammar relevansen av att överskottsinformation används på ett icke integritetskränkande sätt och att rättssäkerheten inte sätts ur spel på grund av terroristmisstankar som personen i fråga friats från.
Miljöpartiet delar uppfattningen att hanteringen av överskottsinformation bör anges i lag i enlighet med integritetsskyddet i regeringsformen och artikel 8 i Europakonventionen och Europadomstolens praxis. Vi ser dock med oro på den utveckling av bruket av överskottsinformation som nu sker i samband med EU:s nya terroristlagstiftning. Vi ser stora risker att överskottsinformationen används för syften och former som inte var tänkt. Även Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet skriver i sitt remissvar: "Förslaget har en onödigt generell räckvidd och innefattar alltför stora risker för reducerad rättssäkerhet och integritetskränkningar." Denna risk måste utredas och ses i korrelation till terroristlagstiftningen och vilka konsekvenser det kan få för svensk rättssäkerhet och rättstryggheten för medborgarna.
Regeringen påtalar Europadomstolens praxis avseende artikel 8 i Europakonventionen. Bland annat berörs fallet Khan mot Storbritannien där en man misstänkt för narkotikabrott fått privata samtal avlyssnade av polisen. I detta fall fann Europadomstolen att kränkning av artiklarna 8 och 13 förelåg men inte att rättegången mot honom varit orättvis i strid med artikel 6. Regeringen har i propositionen inte fäst hänsyn vid den avgörande betydelse artikel 13 har i ljuset av rätten till privatliv enligt artikel 8.
Enligt artikel 13 ska var och en tillerkännas rätten till effektiva rättsmedel. I fallet mot Khan handlade det om att ha rätten att få teleavlyssningen prövad i lag enligt artikel 8(2) i konventionen. I fallet Leander mot Sverige fastslog Europadomstolen att rättsmedlen bör vara "as effective as can be".
Miljöpartiet anser att i rättssäkerhetens namn bör de individer som blir föremål för hemliga tvångsmedel i efterhand ges rättsliga medel att kräva upprättelse. Vi anser att det av lagstiftningen bör framgå att medborgaren har rätt till ett ideellt skadestånd av substansiell mängd. Svensk lagstiftning och rättstillämpning måste uppnå Europakonventionens krav på ett effektivt rättsmedel. Vi ser det särskilt angeläget vid användande av så integritetskränkande instrument som hemliga tvångsmedel. Vi vill därför att regeringen återkommer med ett förslag om lagstiftning för överskottsinformation där medborgaren tillförsäkras rättsmedel som är "as effective as can be" och är i enlighet med artikel 13 i Europakonventionen.