Innehållsförteckning 1
Förslag till riksdagsbeslut 2
Inledning 3
Samarbete 3
Europol - ett polisiärt samarbetsorgan 3
Eurojust och andra samarbetsorgan 4
Inrätta ett europeiskt åklagarämbete 4
Gemensamma straffrättsregler 4
Samarbete för ett bättre brottsofferskydd 5
Tullen 5
Handlingsplaner för särskilt svåra brott 6
Sexhandel 6
IT-brottslighet 7
Narkotikabrott 7
Terrorism 8
Rasistiska och kriminella organisationer 8
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge de enskilda polismyndigheterna i medlemsstaterna möjlighet att utveckla ett europeiskt samarbete.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fortsätta arbetet med att utveckla det europeiska samarbetet för bättre brottsofferskydd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om permanent uppehållstillstånd för offer för människohandel.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förskottering av skadestånd till brottsoffer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att barn som fyllt 15 men inte 18 år och som varit offer för människohandel inte skall kunna ställas till svars för illegal inresa och vistelse i Sverige.1
1 Yrkandena 3 och 5 hänvisade till SfU.
Samhällsklimatet har i flera avseenden blivit hårdare. Tullens narkotikabeslag blir bara större och maffialiknande verksamheter har fått fotfäste även i Sverige. Hundratals personer faller offer för människohandeln i vårt land varje år. Den internationella terrorismen sprider sig allt mer.
EU:s utvidgning är i grunden en positiv demokratisk kraft som ger möjlighet till fredligt samarbete och välståndsutveckling genom ökad handel och kulturellt utbyte. Men den ökande öppenheten ställer också krav på effektiva metoder att bekämpa en allt mer lättrörlig brottslighet. Organiserad brottslighet slår hårt mot varje land som drabbas. Nationell polis, tull och rättsväsende för ofta en ojämn kamp mot kriminaliteten, som alltid rört sig över nationsgränser.
Kristdemokraterna anser att den internationella brottsligheten måste bekämpas genom ett kraftigt och förstärkt samarbete på EU-nivå. Åklagare och polismyndigheter inom EU måste samordna sin verksamhet. Det europeiska polissamarbetet ska vara väl utvecklat, samtidigt som dess befogenheter ska vara tydligt avgränsade och skyddet för den personliga integriteten värnas.
Den internationella brottsligheten är modernt utrustad, förfogar över mycket stora resurser och opererar gränslöst, medan brottsbekämpande myndigheter är hänvisade till att framför allt bedriva sitt arbete nationalstatligt. Ytterst hotar den organiserade brottsligheten och terrorismen demokratin och den ekonomiska stabiliteten. Det är därför oacceptabelt om ett överdrivet hävdande av nationell suveränitet i brottsbekämpningen får hindra framväxten av ett effektivt fungerande internationellt rättsligt samarbete inom och utom Europeiska unionen.
Alla instansers arbete påverkas och försvåras av att brottsligheten blir allt mer gränsöverskridande. Idag läggs allt för många internationella brottsutredningar ner, helt enkelt för att de visar sig vara för svåra att driva.
Det finns fortfarande stora rättsliga olikheter medlemsländerna emellan. För en effektivare rättskipning måste polis, åklagare och domstolar kunna kommunicera direkt med varandra och inte tvingas gå den tidsödande vägen via respektive lands beskickningar och utrikesdepartement.
Kristdemokraterna ställer sig positiva till det polisiära samarbetsorganet Europol och ser gärna att det stärks ytterligare. Dess befogenheter är väldefinierade och, i synnerhet när det gäller de operationella befogenheterna, tydligt avgränsade. Det finns inget fog för talet om en EU-polis som agerar på egen hand i nationella polisers ställe.
Europols främsta uppgift är att samla och analysera information samt fungera som bas för informationsutbyte beträffande särskilt allvarlig och gränsöverskridande brottslighet.
För att Europol ska fungera krävs samarbete med länder både inom och utom unionen. Det är också angeläget att Europol anpassar och samordnar sitt arbete med Interpol, den internationella kriminalpolisorganisationen. Båda organisationerna behövs i den internationella brottsbekämpningen.
Europols främsta styrka är dess centrala position och dess möjlighet att sammanställa uppgifter från flera olika länder. De enskilda medlemsländerna kan i sitt interna arbete dra nytta av Europols expertis. Europol ska också kunna stimulera ett eller flera medlemsländer att starta utredningar.
Europol har ett kriminalregister, vars regelverk är utformat med största möjliga respekt för den enskildes integritet. Sverige preciserar genom nationell lagstiftning vilken information som får registeras i vårt eget land. Inga andra typer av uppgifter får överföras från svensk polis till Europols register.
Kristdemokraterna anser att de enskilda polismyndigheterna i medlemsstaterna också bör ges möjlighet att utveckla ett europeiskt samarbete, i likhet med åklagarnas samarbetsorgan Eurojust.
Kristdemokraterna ställer sig även positiva till de övriga samarbetsorganen inom unionen. EU har exempelvis inrättat Eurojust, ett samarbetsorgan mellan nationella åklagare, för att samordna gränsöverskridande brottsutredningar i medlemsländerna. Det är ett mellanstatligt samarbete som följer den nationella rätten i respektive medlemsland. Eurojust är en kontaktpunkt både för nationella rättsliga myndigheter och för internationella organisationer. Utöver Europol och Eurojust finns även bedrägeribyrån OLAF samt det europeiska rättsliga nätverket.
Kristdemokraterna vill inrätta ett europeiskt åklagarämbete, som ges möjlighet att utreda och lagföra brott som berör flera EU-länders ekonomiska intressen eller bedrägerier med EU-medel.
Det straffrättsliga samarbetet måste vidareutvecklas så att det når upp till samma nivå som polissamarbetet. Även med ett effektivt straffrättsligt samarbete är det svårt att hantera sådana komplexa problem som den organiserade brottsligheten och terrorismen om det inte samtidigt sker en tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning på området och en förenkling av de procedurer som tillämpas.
En femårig handlingsplan för att uppnå gemensamma straffrättsliga regler har godkänts av EU:s dåvarande 15 medlemsländer. Handlingsplanen innehåller förslag på enhetliga minimistraff och gemensamma definitioner av vad som är brottsligt.
Kristdemokraterna stöder förslaget att införa gemensamma straffrättsliga regler för vissa gränsöverskridande grova brott. Inga länder ska vara "frihandelsområden" för brottslingar. Det är viktigt att EU står enat i kampen mot brott. Samtidigt är det viktigt att de straffrättsliga reglerna utformas som just minimiregler. Varje land måste sedan självt bestämma om de egna straffrättsliga reglerna ska vara strängare.
Kristdemokraterna har länge arbetat för brottsoffrens rätt. För att stödet till brottsoffren ska kunna förbättras måste de nationella insatserna kompletteras med internationellt samarbete. Normen för brottsoffrens rättigheter uttrycks i FN-resolutionen från 1985 om grundläggande rättsprinciper för brottsoffer. I denna anges bl.a. att ett brottsoffer ska ha rätt till ersättning från gärningsmannen, rätt till ersättning från staten, rätt till medicinsk, social och psykologisk hjälp samt rätt att få tillgång till den egna processen.
Kristdemokraterna anser att Sverige i likhet med övriga medlemsstater måste verka för att dessa viktiga principer får ett reellt genomslag. EU antog i mars 2001 ett rambeslut om brottsoffer som stärker brottsoffrens ställning. Brottsoffren ska nu garanteras vissa rättigheter, även när brottet begåtts utanför det egna landet men inom unionen. Europeiska kommissionen lämnade i oktober 2002 ett förslag till rådets direktiv om brottsofferersättning, innehållande bl.a. miniminormer för brottsoffers rätt till statlig ersättning samt regler för gränsöverskridande fall. Detta är ett steg i rätt riktning, samtidigt som det är av stor betydelse att arbetet med att utveckla det europeiska samarbetet för bättre brottsofferskydd fortsätter. Inom EU drivs även projekt för främjandet av brottsoffers rättigheter. Detta är något som vi givetvis ställer oss positiva till.
Tullens uppgifter har förändrats i och med Sveriges EU-medlemskap. Arbetsvolymerna har visserligen minskat avsevärt vad gäller klarering, men samtidigt har nya viktiga arbetsuppgifter tillkommit.
Kristdemokraterna ser positivt på Schengensamarbetet, som har inkorporerats i EU. I och med Schengensamarbetet har begreppen inre och yttre gräns fått betydelse. Med inre gräns menas gräns mot andra EU-länder och med yttre gräns gränsen mot ett land som inte är medlem i EU. En avveckling av de inre gränserna kräver en förstärkt tull lika väl som en förstärkt polis för att hejda den illegala handeln med bland annat narkotika, alkohol, tobak och, inte minst, människor. Den fria rörligheten inom EU ökar tyvärr även möjligheterna för smugglare. Det är inte större risk för smuggling vid de yttre gränserna, exempelvis beräknas ca 90 procent av all införd narkotika i Sverige komma från ett annat EU-land. Sverige måste även fortsättningsvis ha en mycket god gränskontroll vid såväl inre som yttre gräns.
Tullverkets verksamhet har i allt större utsträckning kommit att handla om att hindra narkotika från att komma in över Sveriges gränser. Den traditionella tullverksamheten ur skatteperspektiv har kommit att minska i kraft av EU-medlemskapet. Kristdemokraterna anser därför att regeringen bör utreda hur Tullverket kan flyttas från Finansdepartementet till Justitiedepartementet.
Vidare bör tullens kontrollverksamhet bli mer effektiv. Tulltjänstemännens befogenheter bör utökas. Gränskontrollutredningen (dir. 2003:83, 2004:89) beräknas avsluta sitt arbete den 1 december i år. Utredningen har till uppgift att belysa bl.a. de gränskontrollerande myndigheternas befogenheter att använda straffprocessuella tvångsmedel och huruvida de gränskontrollerande myndigheternas befogenheter ska utökas. I avvaktan på utredningens resultat läggs inget yrkande i denna del.
Kristdemokraterna är angelägna om att vidareutveckla arbetsmetoderna och samarbetsformerna för bekämpning av den gränsöverskridande brottsligheten. Samarbetet mellan tull och polis måste även det utredas för att nå en ökad effektivitet. Tullverket måste få tillgång till adekvat utrustning, exempelvis i form av bättre röntgenutrustning som kan genomlysa inte bara bagage utan hela långtradare. Tullen behöver även bärbar utrustning, bland annat för att genomlysa bildäck. Kristdemokraterna vill verka för att tullen får möjlighet att anskaffa modern utrustning och att personalen/operatörerna får den utbildning som krävs för att använda utrustningen på rätt sätt.
De tre centrala EU-institutionerna bör kontinuerligt driva på i kampen mot den organiserade brottsligheten och säkerställa en fortsatt prioritering av dessa frågor. Det kan förslagsvis ske genom att ansvaret för brottsbekämpning och polissamarbete markeras. Rådets handlingsplan vad gäller gränsöverskridande organiserad brottslighet är ett steg i rätt riktning. Kristdemokraterna vill peka på några särskilt viktiga brottsområden som vi anser vara särskilt viktiga att EU-samarbetet inriktas på att bekämpa.
Enligt den mellanstatliga organisationen IOM (International Organization for Migration) kommer runt 500 000 personer årligen till någon av EU:s medlemsstater som offer för människohandel. Sverige är inte förskonat, även om mycket tyder på att sexköpslagen från 1999 har gjort Sverige mindre attraktivt för sexhandel. Rikskriminalpolisen uppskattar att mellan 200 och 500 kvinnor och barn årligen kan ha blivit föremål för människohandel för sexuella ändamål i Sverige. Enligt Rikskriminalpolisen sker en fortsatt ökning av informationsflödet och antalet inkomna ärenden.
Enligt en lagändring som träder i kraft den 1 oktober 2004 kan offer för människohandel erbjudas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Detta kan ske på ansökan av förundersökningsledaren om det behövs för att förundersökning eller huvudförhandling i brottmål ska kunna genomföras. Kristdemokraterna anser att detta är ännu ett sätt att utnyttja brottsoffren ytterligare. Vi vill i stället ge trafficking-offer som inte kan garanteras skydd vid hemkomsten möjligheten att söka och beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige, antingen som skyddssökande eller av humanitära skäl.
Vidare bör det finnas en möjlighet att, vid skadestånd på grund av brott, förskottera skadeståndet till brottsoffret i likhet med vad som gäller i merparten av EU:s medlemsländer. Detta blir särskilt viktigt i de fall då brottsoffret tvingas lämna landet efter domen.
Som reglerna ser ur idag riskerar ett barn som utsatts för människohandel att straffas för att ha rest in i Sverige illegalt och/eller ha vistats här utan tillstånd. Kristdemokraterna anser, i likhet med Rädda Barnen, att ett sådant barn inte ska kunna ställas till svars för illegal resa och vistelse. Med barn menas barn som fyllt 15 men inte 18 år. Barn under 15 år är inte straffmyndiga och frågan blir därför inte aktuell.
Idag sker mycket av den gränsöverskridande brottsligheten på Internet. Handeln med narkotika underlättas av Internet. Information som är avsedd att främja handel med narkotika och andra droger florerar fritt. Även information om framställning och bruk av narkotika är lättåtkomlig och narkotikaaffärer görs enkelt upp via Internet. Mycket talar för att de aktörer som använder Internet som hjälpmedel i dessa sammanhang är relativt unga. Det krävs stöd och resurser till brottsbekämparna för att de ska kunna hålla jämna steg med narkotikahandlarna på Internet.
Den absoluta merparten av all barnpornografi köps och konsumeras via Internet. Kampen mot barnpornografin är ett område där EU-samarbetet verkligen har lett till förbättringar, även av den svenska lagstiftningen. Om detta står mer i särskild motion, Kampen mot barnpornografin.
Enligt Tullverkets beslagsstatistik för tiden januari-juni 2004 gjorde tullen 885 narkotika- och dopningsmedelsbeslag, varav 103 omfattade dopningsmedel. Detta var en minskning jämfört med första halvåret 2003, då 1 447 narkotika- och dopningsmedelsbeslag gjordes. Minskningen av antal beslag återspeglas dock inte i kvantitet beslagtagen narkotika. Antalet småbeslag av narkotika har således minskat medan antalet stora beslag av narkotika ligger på en oförändrad nivå. Narkotikahandel utgör fortfarande de europeiska och internationella kriminella nätverkens främsta aktivitet och omsätter ofattbara 8 procent av världshandelns totala värde. Som nämnts ovan underlättas handeln av Internet.
Kristdemokraterna säger ett klart och bestämt nej till alla former av drogliberalisering. Vårt EU-medlemskap får inte medföra en ökad drogliberalism i vårt land utan snarare att vi, tillsammans med andra medlemsländer, kan motverka de drogliberala krafterna i Europa.
Terrorister och de terrordåd de utför måste alltid fördömas och bekämpas. Terrorismen av idag är storskalig på ett annat sätt än tidigare, både vad gäller antalet dödade och skadade och terroristernas kompetens. Kampen mot terrorismen är helt nödvändig för att förverkliga Tammerforsplanen från 1999 om en union av frihet, säkerhet och rättvisa. Det är oerhört viktigt att EU:s medlemsländer tar till sig de deklarationer med en serie anti-terrorismåtgärder som utfärdades av Europeiska rådet efter terrordådet i Madrid i mars 2004. Det är dock också av största vikt att skydda de mänskliga fri- och rättigheterna i kampen mot terrorismen.
Kristdemokraterna har under flera år drivit frågan att enskilt deltagande i och stöd till rasistiska och kriminella organisationer måste kriminaliseras eftersom det utgör en verklig fara såväl mot enskilda personer och grupper som mot det demokratiska samhället. Ett sätt att komma åt detta är att förbjuda deltagande i och stöd till sådana organisationer. Här måste EU:s medlemsländer samarbeta och ta fram gemensamma regler.
Det har tidigare påpekats av Lagrådet att det inte är säkert att de svenska bestämmelserna om medverkan, försök, förberedelse och stämpling vad gäller terroristbrott är tillräckliga för att tillgodose kraven på kriminalisering i artikel 2.2 av Europeiska unionens rambeslut om bekämpande av terrorism av den 13 juni 2002 (2002/475/RIF). Regeringen hävdade att det inom ramen för lagstiftningsarbetet inte fanns underlag att ta ställning i den frågan, utan att den får övervägas i annat sammanhang. Vi godtog den slutsatsen då. Vi anser dock att regeringen på nytt bör överväga åtgärder för att få en ändring så att enskilds stöd till eller deltagande i rasistisk organisation, terroristgrupp eller annan organiserad brottslighet kriminaliseras. Detta krav framförs i en särskild motion från Kristdemokraterna.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Peter Althin (kd) |
|
|
Olle Sandahl (kd) |
Ingvar Svensson (kd) |
|
Helena Höij (kd) |
Tuve Skånberg (kd) |
|
Yvonne Andersson (kd) |
Ingemar Vänerlöv (kd) |