Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla rån där hot med skjutvapen alternativt vapenattrapper förekommit skall klassas som grova.
Antalet rån och rånförsök ökar ständigt. För att ett rån skall klassas som grovt krävs att rånaren varit beväpnad med ett skarpladdat vapen, något som kan vara svårt att bevisa om skottlossning inte förekommit eller om förövaren inte gripits under själva rånet.
Så som den nuvarande lagstiftningen är utformad har de kriminella ett klart övertag gentemot rättvisans företrädare. De kan inte mot sitt nekande åtalas eller dömas för grovt rån så länge det inte är bevisat att det varit ett riktigt och laddat vapen som riktats mot offret.
För rånoffren torde det i de allra flesta fall vara omöjligt att avgöra om vapnet som de hotas med är äkta eller en attrapp. De upplever att det rör sig om ett dödligt hot. Chocken blir lika stark och det psykiska lidandet är lika svårt även om det visar sig att rånaren inte varit utrustad för att skjuta dem.
Det strider mot allmän rättsuppfattning att inte alla rån där hot med skjutvapen förekommit klassas som grova och skall medföra kännbara straff - oavsett om det rört sig om ett oladdat vapen eller en attrapp.
|
Stockholm den 3 oktober 2004 |
|
|
Maud Ekendahl (m) |
Elizabeth Nyström (m) |