Riksdagen begär att regeringen i EU driver frågan om ett omställningsprogram i syfte att skapa ett prostitutionsfritt EU enligt vad i motionen anförs.
EU-länderna är eniga om att handeln med kvinnor och barn för sexuell exploatering ska stoppas. Engagemanget för hur man ska komma åt rekryterare och transportörer går inte att ta miste på. Däremot är det fortfarande kontroversiellt att koppla ihop människohandel för sexuella ändamål och prostitution, och den sista och avgörande länken i kedjan, sexköparen, lämnas ifred. Köparens roll i prostitutionen analyseras inte. Han är befriad från allt ansvar och kan ställa vilka krav som helst, så länge han betalar. Så dock inte i Sverige. I januari 1999 trädde lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster i kraft i Sverige. Man valde att kriminalisera prostitutionsköparen och inte den prostituerade eftersom man anser att prostitution är ett led i det patriarkala sexualiserade våldet, att prostitution är en del av mäns våld mot kvinnor.
I december 2000 avslutades arbetet med ett tilläggsprotokoll - Palermoprotokollet - till FN-konventionen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. Där definieras människohandel för prostitutionsändamål som en grundläggande form av sexuell exploatering och i dokumentet påtalas det att insatser bör omfatta hela handelskedjan av rekryterare, transportörer, exploatörer och köpare. Till dem som undertecknat konventionen och protokollet hör samtliga medlemsländer i EU. Dessutom fastställer artikel 6 i FN:s konvention om avskaffande av allt slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) att konventionsstaterna "skall vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att bekämpa alla former av handel med kvinnor och utnyttjande av kvinnoprostitution".
Paradoxalt nog kan vi se en politisk utveckling i flertalet EU-länder som arbetar i motsatt riktning. I Tyskland, där prostitution är legalt, trädde en ny lag i kraft 2002 som gör det möjligt för dem som driver bordellverksamhet eller är anställda på en bordell att ansluta sig till socialförsäkringssystemet och få sjukersättning, arbetslöshetsersättning och pension. Utländska kvinnor omfattas inte av lagen. I Holland, som i oktober 2000 upphävde bordellförbudet från 1912, gäller samma arbetsrättsliga lagstiftning för bordellverksamhet som för allmän affärsverksamhet. Prostitution är likställt med yrkesutövning, vilken som helst, och de prostituerade ska ha arbetstillstånd och betala skatt. Särskilda regler finns för prostituerades arbetslöshetsersättning. Annonsering av prostitutionsarbete får förkomma på arbetsförmedlingarna. Enligt uppgift kommer drygt tre procent av Amsterdams skatteintäkter från det s.k. Red Light-distriktet. I Österrike har egenföretagare - inklusive prostituerade - tillträde till socialförsäkringssystemet. I Grekland är prostitution och bordeller lagliga men reglerade - de får inte operera närmare än 200 meter från skolor, kyrkor och daghem. Inför de olympiska spelen i Athen 2004 fanns ett lagförslag om att upphäva avståndet från ovan nämnda institutioner för att underlätta för bordellägare. Men den grekiska regeringen beslöt i december 2003 att inte fullfölja förändringen. Detta beslut fattades efter massiva påtryckningar från olika organisationer och ministrar etc., bland annat Sveriges jämställdhetsminister.
Utvecklingen inom EU-länderna går med andra ord stick i stäv med den FN-konvention och de tillhörande protokollen som samtliga EU-länder och EU-kommissionen undertecknat. Innan de 25 ländernas BNP blir alltför beroende av inkomster från prostitution och utnyttjande av cirka 1 miljon kvinnor och barn som varje år smugglas in i EU-området borde det därför inom EU:s ram skapas en fond för ekonomisk omställning. Principen kan vara densamma som tillämpas vid jordbrukets omställningsstöd.
Vänsterpartiet föreslår att riksdagen beslutar att ge regeringen i uppdrag att i EU driva frågan om ett omställningsprogram för de länder som har legaliserat prostitution eller som är på väg att göra det, i syfte att skapa ett prostitutionsfritt EU.
|
Stockholm den 29 september 2004 |
|
|
Camilla Sköld Jansson (v) |
|
|
Britt-Marie Danestig (v) |
Rossana Dinamarca (v) |
|
Ulla Hoffmann (v) |
Siv Holma (v) |
|
Kalle Larsson (v) |
Elina Linna (v) |
|
Gudrun Schyman (v) |