Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förhindra att målsägandes och vittnens adressuppgifter utlämnas i samband med domstolsförfarande.
I många fall är en målsägande i ett brottmål i behov av att hans eller hennes adress hålls hemlig för den tilltalade. Detta gäller inte minst vid kvinnomisshandel. Om någon utsatts för våld, hot om våld, förföljelse eller andra trakasserier kan personen lämna in en ansökan till skattekontoret om skyddad adress. En sekretessmarkering förs då in i folkbokföringsdatabasen. Markeringen innebär att folkbokföringsmyndigheten särskilt måste uppmärksamma sekretessfrågan när adressuppgiften begärs utlämnad.
Tyvärr är personer med skyddad adress aldrig garanterade att de som hotar och förföljer dem inte får ut adressuppgifterna när målet tas upp i domstol. Den tilltalade kan få ta del av uppgifterna genom att han eller hon helt enkelt begär det. Den möjlighet som finns för målsäganden och vittnen som är rädda för repressalier är att uppge en c/o-adress till åklagarmyndigheten eller till en advokat. Om målsäganden uppgett sin skyddade adress för domstolen omfattas inte uppgiften av sekretess längre och det finns inga hinder mot att ta in adressuppgiften i domen.
Att förebygga hot och våld mot målsägande och vittnen är av stor betydelse för enskildas trygghet och en effektiv rättskipning. Frågan har behandlats av Offentlighets- och sekretesskommittén som lämnade sitt huvudbetänkande i höstas (SOU 2003:99). Kommittén föreslår att sekretess skall gälla för uppgift om enskilds adress, hemtelefonnummer eller annan liknande uppgift inom hela den offentliga förvaltningen, alltsåäven domstolarna, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Till skillnad från nuvarande regler innebär förslaget att sekretess skall gälla även om det är den enskilde själv, t.ex. målsäganden, som gett in adressuppgifterna till domstolen. Förslaget innebär att hotade och förföljda personer får ett förbättrat skydd för sina adressuppgifter och andra uppgifter under handläggning i domstol.
Personsäkerhetsutredningen (SOU 2004:1) föreslår i sitt betänkande att det införs ett nationellt program om personsäkerhet. Det innebär bl.a. att målsägande och vittnen som medverkar i en förundersökning eller en rättegång rörande grov eller organiserad brottslighet skall få hjälp med de säkerhetsåtgärder som bedöms nödvändiga och möjliga att genomföra, t.ex. skyddat boende. Vidare föreslår utredningen en särskild sekretessregel som syftar till att skydda uppgifter, bl.a. adressuppgifter, om de personer som tas in i programmet. I betänkandet behandlas även frågor rörande den s.k. partsinsynen, dvs. den rätt en part kan ha att ta del av en handling eller annat material i målet.
Två utredningar har alltså uppmärksammat behovet av ett förstärkt skydd för utlämnande av målägandes och vittnens adressuppgifter i samband med domstolsprocesser. Det är av största vikt att en förändrad lagstiftning kommer till stånd senast den 1 juli 2005.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Maria Larsson (kd) |