Riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning som omgående ser över möjligheten att tillvarata utvecklad teknik i syfte att förhindra brott och ta fast bovar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att polisväsendet skall kunna utveckla och ta till vara den nya teknikutvecklingen för att skydda kvinnor som utsätts för brott i hemmet i enlighet med motionens intentioner.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att män som döms för kvinnomisshandel även döms att bära GPS-sändare vid villkorlig frigivning.
Ny teknik innebär nya möjligheter. Samtidigt vet vi alla att ny teknik tar lång tid att implementera. Geografisk informationsteknik nyttjas alltmer av den svenska polisen även om utvecklingen gått långsamt framåt om man jämför med USA, där omfattningen av användandet är mycket stor. I Sverige handlar mycket just nu om att se till att poliser fullt ut ska få tillgång till GPS och kartor i de egna systemen så att de kan arbeta effektivt med uppföljning av insatser men också få tillgång till information om både terräng och personer. Nya system håller på att tas fram som ska ge polisen större möjligheter att via Internet få tillgång till statistik om brott och brottsbenägenhet exempelvis i olika stadsdelar och delar av glesbygd. Detta ska på sikt leda till ett effektivare polisarbete och brottsbekämpning och därmed större trygghet för den enskilde.
Men Sverige ligger ännu så länge långt efter bl a USA, vilket till stor del beror på resursbrist. Förhoppningen är att flera redan påbörjade projekt ska komma igång fullt ut inom en snar framtid. Polisen och FBI i USA har mycket avancerad teknik i det brottsbekämpande arbetet. Pågående ärenden kommer upp på en datorskärm så att den patrullerande polisen kan ha full kontroll om vad som pågår under sitt pass. Polishelikoptrarna har utvecklade GPS-system och kikare som kan användas bl a för att söka stulna bilar. Framgången har lett till att alltfler amerikaner monterar in GPS i sin bil. GPS har blivit ett naturligt sätt ett bekämpa tjuven!
Polisens jakt på brottslingar av olika slag sker med många medel. Idag vet vi att det är en låg uppklaringsprocent. I enbart 16 procent av fallen kan gärningsmannen bindas till brottet. Teknikutvecklingen skulle förhoppningsvis kunna leda till att vi fick en högre uppklaringsprocent, och fler medborgare skulle känna sig nöjda med polisens arbete. Här kommer också trygghetsaspekterna in som inte minst är viktiga i ett samhälle som kännetecknas av alltmer otrygghet.
Olika IT-system är viktiga hjälpmedel i det brottsförebyggande arbetet. Men för att nå absolut största samhällsnytta är det angeläget att de olika systemen kan "prata med varandra". Ett viktig led är att polisen i sina bilar ska kunna se vart andra utryckningsfordon som ambulans och räddningstjänstbilar befinner sig. Det är ju angeläget att landets myndigheter som har till uppgift att rädda och hjälpa människor har en god samordning. En utveckling som vi ser just nu är att alltfler mobiltelefoner blir GPS-utrustade. Därför måste polisen också vara uppdaterad och ha funktioner för mottagning och larm så att alla som utsätts för hot lätt kan larma polisen. Detta är inte minst viktigt för hotade kvinnor.
Utvecklingen av polisens olika IT-system som Storm, KC-kartan och Brotts- och händelseinformation på karta (BHI) innebär att man på kartan kan se tillgängliga resurser och deras status samt pågående händelser. Polisen räknar med att ha positionering av bilar fullt ut klart inom en snar framtid. Detta innebär att man kan sitta inne på kommunikationscentralen och följa polisområdets aktiva radiobilar som små prickar på den digitala kartan - dygnet runt. Andra system syftar till att underlätta analys av anmälda händelser och brott och sökandet av försvunna personer. Tekniken finns redan, och egentligen är det bara en tidsfråga och resursfråga innan alla polisdistrikt har detta i bruk. Detta borde beaktas av regeringen då de avsätter medel till polisverksamheten. Idag har de olika myndigheterna ansvar för detta område, vilket kan ge olika utslag beroende på vad myndigheten prioriterar. Det är givetvis av största vikt att landets myndigheter samverkar och samordnar sin teknikutveckling.
Vi politiker har att fundera över både teknikens möjligheter och hot. Allt som görs måste hela tiden vägas mot integritetsaspekten. Hur långt får avlyssning, övervakning med kamera och bevakning via positioneringssystem gå? I alla positioneringssystem finns en gräns där den personliga integriteten måste vägas mot ökad säkerhet. Samtidigt måste vi för att förhindra brott naturligtvis nyttja all tillgänglig teknik.
Det skulle vara utmärkt om det fanns möjligheter att använda GPS och positioneringstjänster i större utsträckning. Ett exempel är kvinnomisshandel och kvinnofridsbrott. Närmare 7 000 personer ansöker varje år om besöksförbud, som numera även kan omfatta mannens eller kvinnans gemensamma bostad. Under förra året anmäldes hela 5 022 fall av överträdelse. Enligt Brottsförebyggande rådets utvärdering överträds förbudet i så hög grad att värdet för många kvinnor är begränsat. Men om brottslingen kunde dömas att ha GPS-sändare kopplat till sig skulle kvinnan kunna känna sig tryggare. GPS-sändare skulle också kunna användas vid permissioner. Mycket tid och pengar skulle sparas med ett sådant system.
I en remiss överlämnad till Lagrådet i september i år föreslår regeringen att man i en försöksverksamhet ska utöka användningen av elektronisk fotboja. Fler intagna ska få möjlighet att verkställa den sista delen av straffet genom intensivövervakning. Justitieminister Bodström säger: "En utökad användning av fotboja gynnar alla, inte bara de dömda. Det bästa vi kan göra för brottsoffren är att se till att de dömda inte återfaller i brott." Mot bakgrund av den teknikutveckling som skett och brottsoffrens otrygghet borde regeringen gå steget längre och införa ett system där de som döms för misshandelsbrott mot kvinnor döms till att bära en GPS-sändare. Om kvinnan då har en mottagare skulle hennes trygghet öka betydligt, eftersom hon då skulle ha kontroll på om mannen närmade sig hennes bostad eller där hon befann sig.
Givetvis är det av stor vikt att polisen effektiviserar sitt arbete med hjälp av nya IT-stöd. Många mil i bil kan undvikas om polisens ledningscentraler, som nu föreslås minskas rejält till antalet, har total koll på var insatsstyrkorna finns. Men det är också av vikt att polisens information om brottslighet och risker kan spridas till samhället i övrigt. Vi vet att vissa bilparkeringsplatser är mycket utsatta för bilinbrott. Visst skulle det vara på sin plats att bilnavigationssystem, som snart är lika vanliga som bilstereon, skulle ge information till bilägaren att på den här parkeringsplatsen som du nu tänker parkera, sker många bilinbrott eller att i denna stadsdel sker många inbrott och överfall. Samhället skulle kunna bli tryggare med en teknik som ger "brotts- eller trygghetsinformation" som förädlas och sprids!
Försäkringsbolagen ser stora möjligheter att stoppa bilstölder genom att ett chip "gjuts in" i bilen och att polisen och försäkringsbolagen kan "aktivera" detta chip om bilen skulle försvinna. Då kan bilens läge enkelt hittas igen på en karta. Positioneringsteknik kommer också att användas de närmaste åren för att skydda barn och andra mot kidnapping. En sån utveckling skapar givetvis viss oro. Kommer "Storebror ser Dig" att bli verklighet? Kommer någon att kunna kontrollera var människor rör sig? Vem ska ha rätten till ditt "läge"? Dessa integritetsfrågor bör givetvis diskuteras brett i samhället, inte minst av oss politiker. Det är viktigt att riksdagen och landets kommuner stöder utvecklingen inom området geografisk informationsteknik och medverkar till att tekniken används på bästa sätt.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Ragnwi Marcelind (kd) |