Motion till riksdagen
2004/05:Ju34
av Beatrice Ask m.fl. (m)

med anledning av prop. 2004/05:77 Lag om tillträdesförbud vid idrottsevenemang


1 Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att även gärningar som begåtts av ungdomar under 15 år skall tas med vid riskbedömning och beslut om tillträdesförbud.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att även arrangemang anordnade av andra än idrottsorganisationer skall kunna innefattas av lagen.

  3. Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett förslag om förstärkt skydd för affärslokaler.

2 Inledning

Propositionen om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang innebär en förstärkning av skyddet mot brottslighet vid idrottsevenemang. Det innebär att en person får förbjudas tillträde till ett arrangemang ordnat av en idrottsorganisation, dessutom förordas vid brott mot sådant beslut böter eller fängelse i högst sex månader. Beslut om tillträdesförbud beslutas om det bedöms finnas risk för att personen kommer att begå brott och hänsyn skall tas till om personen tidigare deltagit i allvarliga ordningsstörningar. Brott som begåtts före 15 års ålder skall inte beaktas. Tillträdesförbudet gäller högst ett år i taget och beslutas av allmän åklagare. Vidare föreslås att lagen om belastningsregister även skall gälla uppgifter om tillträdesförbud.

3 Moderata utgångspunkter

Det är ett allvarligt problem att idrottsevenemang störs av personer vars intresse för arrangemanget ifråga synes begränsat liksom att vissa supportrar inte respekterar normerna för sportsligt uppträdande. För såväl publik som utövare och arrangörer skapas otrygghet och otrivsel, samtidigt som brott begås och ungdomar dras in i mer eller mindre kriminella nätverk. För såväl arrangörer som samhället är kostnaderna för säkerhetsarrangemang i form av poliser och vakter höga. Vi välkomnar därför regeringens förslag om tillträdesförbud. Det är inte rimligt att notoriska bråkmakare skall få förstöra arrangemang utan att det får konsekvenser.

4 Ungdomar under 15 år bör omfattas av reglerna

Regeringen anser att brott som personer begått före 15 års ålder inte skall kunna beaktas vid beslut om tillträdesförbud. Vi delar inte den uppfattningen. Det finns ett tydligt problem med nyrekrytering av yngre till de gäng som ställer till bråk. Därför är det viktigt att även brott som begåtts före 15 år skall beaktas vid beslut om tillträdesförbud. Såsom förslaget utformats av regeringen blir annars de yngre användbara verktyg för äldre kamrater, eftersom deras uppförande inte får ordentliga konsekvenser. Eftersom straffmyndighetsåldern är 15 år finns svårigheter med att förorda tillträdesförbud för yngre. Vi menar att det kan accepteras och till och med vara fostrande om det faktum att man deltagit i och/eller varit initiativtagare till ordningsstörningar, förstörelse etc riskerar att få konsekvenser senare. Fortfarande gäller också att en person kan avvisas från ett arrangemang om han eller hon stör den allmänna ordningen. Det torde vara tillräckligt när det gäller mycket unga.

5 Idrottsevenemang kan ordnas av andra än organiserade idrottsföreningar

Regeringen anser att bara arrangemang ordnade av "den organiserade idrottsrörelsen" skall omfattas av lagen. Av resonemangen framgår att det även skall kunna gälla idrottsaktiebolag och alliansföreningar.

Vår uppfattning är att lagens syfte måste vara att förebygga den brottslighet som kan uppkomma vid idrottsarrangemang oavsett anordnare. I den frågan delar vi Justitiekanslerns (JK) bedömning. JK har pekat på att det kan uppkomma svårigheter i att avgränsa vad som är en idrottsorganisation i rättstillämpningen. Till detta kan enligt vår mening läggas att det mycket väl kan förekomma att idrottsevenemang ordnas av helt fristående organisationer, företag och sponsorer, vilka givetvis bör omfattas av samma skydd från statsmakterna som arrangemang ordnade av den organiserade idrottsrörelsen.

6 Skydd mot ordningsstörningar i affärslokaler

Den statliga Trygghetsutredningen (SOU 1995:146) föreslog att bestämmelsen olaga intrång skulle utvidgas till att även avse platser dit allmänheten har tillträde. Bakgrunden var de bekymmer som handeln upplever när det gäller möjligheterna att freda sig mot snatterier t.ex. genom att förbjuda en viss person tillträde till butiken. Lagrådet har prövat förslag kring detta och även om man inte gillat hittills framlagda förslag har Lagrådet uttalat att det är rimligt att vissa tillgreppsbenägna eller ordningsstörande personer skall kunna förbjudas att besöka en viss affär. Den promemoria med förslag som Justitiedepartementet därefter skickat ut på remiss fick emellertid enligt propositionen kritik, varför man nu inte lägger fram något förslag.

Vi anser att regeringen måste återkomma med ett förslag som gör det möjligt att förbjuda vissa personers tillträde i affärslokal. Snatterier och ordningsstörningar är ett stort bekymmer för många affärsinnehavare som bl.a. ur ett näringspolitiskt perspektiv inte kan accepteras. Därmed delar vi den uppfattning om behovet av en reglering som framförts av bl.a. Svensk Handel, Svenskt Näringsliv och Kooperativa Förbundet. Svårigheterna avseende avgränsningar m.m. måste gå att överbrygga, och vi anser inte att regeringens argumentation om att den enskilde skulle drabbas hårt om han eller hon inte får tillträde till ortens enda butik eller apotek är övertygande. Det är tvärtom orimligt att en person som återkommande stjäl eller uppför sig illa skall kunna fortsätta i samma stil på bekostnad av andra kunders och affärsinnehavares rättigheter. Vi utgår dessutom ifrån att åklagare eller den som beslutar i ett sådant ärende tar hänsyn till rådande omständigheter i eventuella extremfall.

Stockholm den 23 februari 2005

Beatrice Ask (m)

Jeppe Johnsson (m)

Cecilia Magnusson (m)

Hillevi Engström (m)

Bengt-Anders Johansson (m)

Anita Sidén (m)

Bertil Kjellberg (m)