Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att införa straff vid rymning i enlighet med vad i motionen anförs.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att införa GPS-bevakning av tungt kriminella personer vid permissioner.
Antalet fångar som rymmer från fängelserna har ökat de senaste tvååren. Just nu befinner sig 138 personer, som på olika sätt avvikit från anstalt, på fri fot. Under 2004 har flera allvarliga rymningar gjorts som pekar på stora brister i säkerheten. Enligt kriminalvårdens egen statistik på hemsidan har under de första fyra månaderna 2004 inte mindre än 168 personer avvikit (inklusive uteblivande från permission) från våra fängelser.
Kriminalvårdsstyrelsen säkerhetsansvarige, Christer Isaksson, medger den 24 september i en intervju, att det finns brister i säkerheten på landets fängelser. Den ökning av antalet rymningar som skett förklarar Kriminalvårdsstyrelsen med att fängelserna i dag är fullbelagda och på vissa håll överbelagda samt att det blivit ett svårare klientel på våra anstalter. Utplacering av den dömde blir idag inte heller lika noggrann eftersom det inte finns tillräckligt med anstaltsplatser, vilket leder till att interner inte alltid hamnar på lämplig anstalt. Dessutom blir de mest kriminellt belastade utfiltrerade eftersom alternativa vårdformer som elektronisk övervakning, kontraktsvård och samhällstjänst ökat för andra grupper, till exempel rattfyllerister.
Förutom rymningar direkt från anstalt tillkommer fångar som inte kommer tillbaka från permission, rymmer från behandlingshem eller när de besöker läkare. Totalt rymde 217 personer på det sättet under 2002. Förutom de 138 personer som befinner sig på fri fot och är efterlysta finns omkring 600 personer som kallats att avtjäna straff men inte inställt sig.
Det är viktigt att kontrollen av dem som beviljas permission är effektiv. Genom att införa ett system där alla brottslingar tvingades att ha GPS sändare vid permissioner skulle rymningsbenägenheten minska. Mycket tid och pengar skulle sparas med ett sådant system. Dessutom borde det vara en självklarhet att inga interner skulle ha tillgång till pass vid permission.
Kriminalvården står inför stora utmaningar, men den absolut viktigaste frågan för svensk kriminalvårds trovärdighet är att rymningar ska bestraffas. Det är inte enbart samhällets säkerhet som är hotad utan dessa rymningar kostar skattebetalarna stora pengar. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att alla som rymmer bestraffas. Rymning ska vara straffbart. För varje dag en person är på rymmen ska kraftfulla sanktioner vidtas. Dels ska man få sitt straff förlängt med en månad per dag man är ute ur fängelset, dels ska man fråntas rätten till permissioner under en längre tid. Begränsningar i besök och kontakt utanför murarna är också ett kännbart straff som bör användas för att motverka att personer inte ska se rymningen som ett slags semester från fängelset.
Stockholm den 28 september 2004 |
|
Ragnwi Marcelind (kd) |