Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om att ta bort preskriptionstiden för sexualbrott.
DNA-tekniken är polisens nya vapen, och man räknar med att kunna lösa ett antal mordfall med hjälp av denna nya teknik. I Stockholm lyckades man nyligen få en man fälld för ett nio år gammalt knivmord. På flera hålli landet har polisen bildat speciella enheter som är specialiserade på att lösa gamla mordfall och andra svåra våldsbrott med hjälp av ny teknik. Det är så kallade cold cases, fall som legat så länge att de kallnat men som man nu försöker tina upp igen.
Inom polismyndigheten i Stockholms län finns en projektgrupp som heter Mordanalys och utredning. Dessa arbetar enbart med gamla fall, svåra våldsbrott där den tidigare utredningen inte gav någonting och därför lagts ner. Främst arbetar gruppen med fall där det finns bevarad arvsmassa, DNA, från en eller flera misstänkta gärningsmän.
Tekniken att analysera DNA bygger på att det i varje människas arvsmassa finns sekvenser som är unika för var och en. Med hjälp av en metod, PCR, kan DNA-bitarna från exempelvis ett blodprov kopieras flera hundra gånger om.
Upptäckten gjordes redan på 1980-talet. Men det är först nu som det är möjligt att analysera extremt små mängder material. Denna metod kallas för LCN, low copy number, och gör det möjligt att analysera endast ett 20-tal celler, dvs. så lite att det inte ens går att se med blotta ögat. En hudflaga, en liten blodfläck eller en gnutta saliv från en misstänkt gärningsman är med andra ord mer än tillräckligt.
I samband med mordutredningen av fallet Helen Nilsson, Hörby, har DNA-tekniken på nytt visat sina möjligheter. I samband med Hörbyfallet har ett problem med bevisbördan uppmärksammats som har att göra med preskriptionstiden för sexualbrott. Flickan hittades mördad i mars 1989. En person är nu häktad misstänkt för mordet men enligt uppgifter finns enbart bevis för att personens sperma fanns på flickans kropp, vilket skulle kunna leda till att personen enbart kan åtalas för sexuella övergrepp. Det går däremot inte att bevisa att den personen ska ha mördat flickan. Eftersom det snart är 15 år sedan flickan mördades har preskriptionstiden för sexualbrott gått ut. Preskriptionstiden för sexualbrott är idag 15 år. Därefter kan gärningsmannen inte straffas. För mord är preskriptionstiden 25 år. Även om den misstänktes DNA enligt analys från Statens kriminaltekniska laboratorium analyserats och visats sig stämma kan det inte användas enbart som bevis för att den misstänkte gjort något annat än begått sexuella övergrepp.
Oavsett vad som sker i det här fallet visar situationen att preskriptionstiden vid sexualbrott bör tas bort. I en lagstiftning från 1995 började man räkna preskriptionstiden från det år då offret skulle ha fyllt 15 år. I det här fallet är det problem hur man räknar då mordet skedde sex år innan lagen trädde i kraft. Oavsett den nya lagen från 1995 är det med dagens teknik och möjligheter ändock angeläget att preskriptionstiden för sexualbrott tas bort.
|
Stockholm den 28 september 2004 |
|
|
Ragnwi Marcelind (kd) |