Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det skall vara straffbart att rymma.
Under denna sommar och höst har ett antal uppmärksammade rymningar skett. Den senaste i raden är den ifrån Mariefredsanstalten där man även tog med sig en vårdare som gisslan. Det verkar som om rymningarna accelererar allt mer och det skapar en otäck atmosfär av otrygghet. Poliserna måste prioritera sökandet efter rymlingar och med de minskade resurser de har så kommer allt annat polisiärt arbete på efterkälken.
Det finns mycket att göra för att komma tillrätta med rymningsproblematiken. Skapa en kriminalvård värd namnet! Kriminalvården får inte vara enbart en plats där man förvarar farliga personer, dessa personer måste få den vård och den utbildning de kan behöva för ett liv utanför murarna. På detta måste satsas resurser.
Det är också grundläggande att kriminalvården sätter in åtgärder som gör det svårare att planera och genomföra en fritagning. Mobiltelefoner ska inte finnas på anstalter. Om de mot förmodan ändå finns ska de vara verkningslösa, genom att störningssändare sätts upp. Detta ska ske omgående.
Vidare ska kriminalvården utnyttja sin möjlighet att utöva inpasseringskontroll av alla som passerar porten. Det är viktigt inte bara för att mobiltelefoner och vapen inte ska finna sin väg in på fängelserna, utan kanske ännu mer för att hindra att narkotika förs in.
Uppvärdera kriminalvårdsyrket och inför bättre kontroll av dem som arbetar inom kriminalvården. Sedan det misstänkts att anställda inom kriminalvården varit delaktiga i förberedelserna till åtminstone en fritagning sommaren 2004 är det tydligt att behovet av bättre kontroll av dem som ska få anställning inom kriminalvården har vuxit.
När en rymning genomförts är det viktigt att samhället och myndigheten reagerar. Den som rymt ska därför sättas under disciplinära åtgärder som kan verka avskräckande från att försöka rymma igen. Det ska därför vara straffbart att rymma.
Rymningar ska vara olagliga eftersom det skulle vara en tydlig signal mot både samhälle och intagna att det inte är acceptabelt att rymma. Rymningar kostar stora belopp för polisen, pengar som borde användas på annat håll.
|
Stockholm den 27 september 2004 |
|
|
Annelie Enochson (kd) |