Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att grundarvodet för nämndemän skall höjas enligt Nämndemannakommitténs förslag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om större rättvisa vad gäller reseersättning till nämndemän.
I juni 2002 lade nämndemannakommittén fram sitt betänkande "Framtidens nämndemän" (SOU 2002:61). Sedan dess har vi väntat på att regeringen skall komma med förslag som ekonomiskt gör förtroendeuppdraget att vara nämndeman mera rättvist i förhållande till andra politiska förtroendeuppdrag.
Följande stycke är hämtat ur utredningen. " Det viktigaste målet att sträva efter när det gäller utformningen av nämndemännens ersättningsvillkor bör vara att ingen skall förlora ekonomiskt på att vara nämndeman. Vid sidan härav gör nämndemämnnen för sin insats komma i åtnjutande av ett arvode som även täcker en del omkostnader som kan uppkomma i anledning av uppdraget."
För att kunna behålla legitimiteten i vårt rättssystem är en väl fungerande medverkan av lekmannanämndemän nödvändig. Det är ett utmärkt sätt att skapa förankring för rättssystemet och en viktig del av den svenska modellen med deltagardemokrati.
Det har blivit allt svårare att klara nyrekrytering av nämndemän, detta till stor del beroende på den låga ersättning en nämndeman erhåller för sitt uppdrag. Tidigare har man sett nämndemannauppdraget som ett hedersuppdrag som skulle skötas på ideell basis. Men nu handlar det mera om att skapa likvärdighet med andra politiska uppdrag.
Grundarvodet är fortfarande endast 300 kronor per sammanträdesdag, dagar som ibland kan bli riktigt långa. Ersättningen till nämndemännen har inte ändrats sedan 1989 och samhället har sedan dess genomgått mycket stora förändringar varför det nu är nödvändigt att höja ersättningsnivån. Den som kan styrka förlorad arbetsförtjänst kan istället erhålla ersättning motsvarande denna. Det borde vara rimligt att ersättningen består av både arvode och ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
Om nämndemannakåren ska kunna vara representativ för hela befolkningen är det nödvändigt av höja grundarvodet. Fortfarande finns det ett stort antal personer med liten eller ingen egen inkomst, till exempel egenföretagare, arbetslösa eller studerande, och dessa erhåller endast grundarvode. Det är viktigt att dessa inte stängs ute från nämndemannauppdraget på grund av en låg ersättning. Med tanke på de höga ersättningar som advokaterna erhåller är det förvånansvärt att ersättningarna till nämndemännen fortfarande ligger kvar på denna låga nivå.
Reseersättning utgår till tjänstgörande nämndeman med 16 kronor per mil för resor från och till hemmet. Det utgår dessutom lönetillägg med 12 kronor per mil, men det gäller endast värderingstekniska ledamöter i länsrätt och sakkunniga ledamöter i miljödomstol. Kostnader per körd mil är lika stor, oavsett vilket uppdrag eller funktion man har vid en rättegång. Därför anser vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innehåller större rättvisa vad gäller reseersättning.
Eftersom det sker stora förändringar inom tingsrättsorganisationen med sammanslagningar av tingsrätter kommer det i framtiden innebära att nämndemännen kommer att ha betydligt längre avstånd till sin tingsrätt. Därför är det mycket angeläget att reseersättningen omgående höjs.
|
Stockholm den 22 september 2004 |
|
|
Birgitta Carlsson (c) |
Annika Qarlsson (c) |