Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om en helt fristående tillsynsorganisation vad gäller den nya åklagarorganisationen.
Kristdemokraterna välkomnar i huvudsak förslaget till ny åklagarorganisation, på det sätt det framlagts i regeringens proposition.
Kristdemokraterna invänder dock mot förslaget på en punkt. Vi anser det principiellt felaktigt att en myndighet utövar tillsyn över sig själv.
Tillsynen över åklagarmyndigheterna utövas idag av Riksåklagaren. Motsvarande tillsyn över polisen utövas främst av Rikspolisstyrelsen. Kommittén om tillsynen över polis och åklagare skriver i sitt betänkande Förstärkt granskning av polis och åklagare (SOU 2003:41) att man funnit brister både i den ordinära tillsynen över åklagarna och polisen. Trots detta, och trots att kommittén slog fast att det vore en fördel om tillsynen utövades av ett från den granskade myndigheten helt fristående organ, fann kommittén att tillsynen över åklagarna och polisen inte skulle överföras till ett sådant organ. Vad gäller internutredningar angående brottsmisstankar eller disciplinärenden mot polisanställda eller åklagare så sköts dessa på ett regelmässigt invändningsfritt sätt, menar kommittén.
Polisens internutredningar har dock kritiserats vid ett flertal tillfällen, bland annat av Justitiekanslern i rapporten om rutiner vid utredningar av dödsfall i samband med myndighetsingripanden samt av Osmo Vallo-utredningen (SOU 2002:37). Chefsåklagaren vid polismålsenheten vid Stockholms åklagarämbete Christer Ekelund menar i en artikel i Dagens Nyheter den 25 oktober 2004 att beviskraven är högre när det är en polis som står åtalad. Att det är svårare att fååtalade polismän fällda än andra menar lagmannen vid Stockholms tingsrätt Lena Berke, snarare beror på brister i utredningen än på högre beviskrav.
Enligt Riksåklagarens rapport, som ligger till grund för och överensstämmer med regeringens förslag i propositionen, bör de så kallade nationella utvecklingscenter som ska inrättas ha ett ansvar för tillsyns- och överprövningsverksamheten inom deras respektive ansvarsområden. Inom det centrala myndighetskansliet bör det dessutom inrättas en funktion för en systematisk tillsyn, överprövningsverksamhet och handläggning av klagomål mot anställda inom åklagarväsendet.
Riksdagens ombudsmän (JO) och Statskontoret har i egenskap av remissinstanser invänt mot Riksåklagarens rapport vad gäller tillsynsfrågan. Enligt JO minskar inte den föreslagna ordningen på något sätt behovet av att överväga införandet av en fristående ordinär tillsyn över åklagarväsendet. Statskontoret anser att den nya lösningen innebär att den nya myndigheten kommer att utöva tillsyn över sig själv. Det finns, enligt Statskontoret, därför anledning att se över om den externa tillsynen behöver förstärkas.
Uppenbarligen uppstår trovärdighetsproblem när en organisation ska utreda sig själv. Inom Justitiedepartementet pågår för närvarande ett arbete med att utforma direktiv till en utredare som bl.a. ges i uppdrag att ta fram förslag på ett fristående utredningsorgan för handläggning av brottsutredningar mot anställda inom polisen och åklagare. Här kan även den pågående Tillsynsutredningen nämnas, som enligt direktiven ska göra en fördjupad analys av grunderna och motiven till en särskild lag om statlig tillsyn.
Med anledning av det ovanstående begär Kristdemokraterna att regeringen återkommer med förslag på en helt fristående tillsynsorganisation avseende åklagarna. Exempelvis skulle denna fristående tillsynsorganisation även kunna handlägga tillsynsärenden beträffande Polisen.
|
Stockholm den 27 oktober 2004 |
|
|
Olle Sandahl (kd) |
|
|
Peter Althin (kd) |
Ingvar Svensson (kd) |
|
Helena Höij (kd) |
Tuve Skånberg (kd) |
|
Yvonne Andersson (kd) |
Ingemar Vänerlöv (kd) |