Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att frågan om regler för åklagares jäv bör utredas.
De förändringar som föreslås i förevarande proposition om en ny åklagarorganisation är i linje med utvecklandet av medborgarperspektivet inom rättsväsendet eftersom de är ägnade att höja såväl effektivitet som kvalitet. Åklagarväsendet ligger här långt framme men det finns fortfarande vissa brister. En av dessa är frågan om åklagarjäv.
En åklagares uppgifter är att leda förundersökningar och att föra allmänhetens talan i brottmålsrättegångar. En åklagare har rätt att fatta beslut om restriktioner för häktade personer och har även andra befogenheter. Allmänhetens förtroende för rättsväsendet kräver att åklagaren är höjd över varje misstanke om jäv eller liknande. Detta till trots finns inga särskilda regler som reglerar dessa frågor. Istället hänvisas i rättegångsbalkens 7 kap. 6 § till reglerna om jäv för domare som regleras i rättegångsbalkens 4 kap. När det gäller prövningen av frågor om jäv skall dessa handläggas av åklagarens närmaste chef och när det gäller Riksåklagaren, av honom eller henne själv. Detta är givetvis en mycket otillfredsställande lösning som inte är ägnad att öka allmänhetens tilltro till rättsväsendet.
Åklagare och domare har helt olika roller i rättsprocessen. Under rättegången är domarens roll att vara opartisk medan åklagaren kan anses vara part i målet från det att åtal är väckt. Åklagaren har emellertid en absolut skyldighet att vara objektiv under förundersökningen. Regler för åklagares jäv måste således regleras separat. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 25 oktober 2004 |
|
|
Rolf Olsson (v) |
|
|
Rossana Dinamarca (v) |
Mats Einarsson (v) |
|
Peter Pedersen (v) |
Tasso Stafilidis (v) |
|
Alice Åström (v) |