Motion till riksdagen
2004/05:Ju11
av Christina Axelsson och Christer Erlandsson (s)

med anledning av skr. 2003/04 :178 Handlingsplan mot den ekonomiska brottsligheten


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över arbetsrättslagstiftningen så att anställda ej löper någon risk om de rapporterar oegentligheter hos arbetsgivaren.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skattemyndigheten ges i uppdrag att införa ett uppbördssystem för preliminära inkomstskatter och sociala avgifter som redovisas per person månadsvis.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över sekretesslagen i syfte att myndigheterna skulle kunna lyfta på sekretessen mot näringslivets organisationer.

Motivering

Regeringen redovisar i sin skrivelse 2003/04:178 ett brett spektrum av åtgärder mot ekonomisk brottslighet. För att komma framåt i handlingsprogrammet krävs en mer effektiv kontroll. I skrivelsen ges också exempel på förbättringar av kontrollapparaten. Det som inte beskrivs är vikten av "allmänhetens öga" för att tipsa myndigheter om brott, med allmänhet bör självklart även anställda inbegripas. Om anställda kände sig säkra för att inte röjas om de anmäler sin arbetsgivare skulle fler ekonomiska brott komma myndigheterna till känna och fler brott skulle också kunna bli uppklarade när bättre information finns. Denna åtgärd skulle dessutom verka förebyggande då "ingen skulle gå säker" för upptäckt. Arbetsrättslagstiftningen behöver moderniseras för att få bort "lojalitetsplikten". Svensk arbetsrätt ger idag dåligt skydd åt den anställde för den personliga integriteten. Sekretessbestämmelser för de egna personuppgifterna bör få genomslag även i arbetslivet, så att regler förbjuder arbetsgivaren att ens efterfråga vem som har lämnat information till myndigheter. Det är därför viktigt att sekretesslagen, som en allmän lag, väl täcker in områden som är av intresse i ett anställningsförhållande, för att inte arbetsrättens tillåtande praxis ska fortsätta gälla och att även de anställdas ögon skall få en reell kontrollerande funktion.

I skrivelsen beskrivs också behovet av ett effektivt kontrollsystem för exempelvis skatter och avgifter. Ett sätt att effektivisera kontrollen av inbetalda preliminära inkomstskatter och sociala avgifter vore att låta arbetsgivarna återgå till att redovisa innehållna skatter och avgifter per individ.

I dag skall arbetsgivaren innehålla preliminärskatt och betala sociala avgifter för sina anställda och redovisa dom "klumpvis" till skattemyndigheten varje månad. Vid årets slut skickas inkomstuppgifter till skattemyndigheten och dom anställda, och då fördelas beloppen per individ. Det finns mycket begränsade möjligheter att under löpande år kontrollera om en arbetsgivare inbetalt skatt för en viss person på en arbetsplats, då detta endast kan kontrolleras då inkomståret är slut.

Med dagens IT-teknik kan det inte vara svårt att skatteredovisningen skall kunna ske per angiven individ månadsvis istället. Skattemyndigheten bör få i uppdrag att införa ett uppbördssystem för preliminära inkomstskatter och sociala avgifter som redovisas per person månadsvis.

Under senare år har ansträngningar gjorts för att öka samarbetet mellan myndigheter och näringslivets organisationer när det gäller att få till stånd ett ökat samarbete mot ekonomisk brottslighet. Ett problem som uppmärksammats i detta samarbete är sekretessen mellan myndigheterna och mot andra organisationer. Inom de fackliga organisationerna lokalt, uppkommer dagligen misstankar om att företag och enskilda är inblandade i ekonomisk brottslighet t.ex. "svart arbete". När t.ex. en facklig organisation kontaktar skattemyndigheten om detta får den ingen tydlig reaktion eller dialog. När de diskuterat problemet med myndigheterna vid samarbetskonferenser, så blir svaret att myndigheten har sekretess och inte kan föra en dialog i dessa frågor. För att effektivisera kontrollen mot ekonomisk brottslighet vore det angeläget att myndigheterna skulle kunna lyfta på sekretessen mot arbetsmarknadens parter om det finns behov av detta, och att arbetsmarknadens parter skulle bli bundna av sekretess i dessa fall

Stockholm den 14 september 2004

Christina Axelsson (s)

Christer Erlandsson (s)