Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen vid sitt beslut om Försvarsmaktens grundorganisation skall beakta det vi framfört i motionen.
Folkförsvaret har historiskt en djup förankring på Gotland. Gotlands Nationalbeväring, som inrättades 1811, kan med fog betraktas som början till den allmänna värnplikten i Sverige. Den hotbild som tidigare dominerades av väpnade angrepp har nu ersatts av en bredare och mer komplicerad hotbild mot hela samhället. Försvarsmaktens roll har förändrats. Det finns särskilda problem förknippade med ö-läget. Problem som har att göra med sårbarheten. Ö-läget innebär utsatthet. Att få hjälp utifrån tar tid och Gotland är därför i första hand hänvisat till de resurser som finns påön för att kunna hantera en stor olycka eller annan påfrestning på samhället i fred. Hittills har de resurser som Försvarsmakten haft, med militär närvaro påön, skapat en trygghet för samhället och gotlänningarna av avgörande betydelse.
På Gotland finns en uttalad samverkanstradition. Försöksverksamheten, som nu pågår med statliga projektpengar, där flera myndigheter samverkar för att belysa behov och möjligheter att samutnyttja resurser vid hantering av allvarliga olyckor och särskilda samhälleliga kristillstånd (GOTSAM) kan ge värdefulla erfarenheter som kan överföras till övriga Sverige och vara hela samhället till nytta.
Gotlands läge mitt i Östersjön gör att resurser för kris- och katastrofberedskap måste finnas på Gotland. Vid större händelser som bränder, olyckor och svåra väderförhållanden får räddningstjänsten stöd av militären. Vi har sett flera exempel där svåra händelser som inträffat på Gotland klarats av med hjälp av försvaret. Tillgången till militärens materiella resurser kombinerat med personalens kompetens har varit viktigt för det civila samhället.
Det förbättrade omvärldsläget har ställt nya krav på Sveriges försvar. Den översyn som försvarsberedningen gjort visar möjligheterna med en fortsatt omvandling av försvaret. Vi har inget emot försvarsberedningens förslag, med ett bantat försvar. Vi ser att Gotland kan vara en resurs i ett gränsöverskridande samarbete. Här finns unika möjligheter att på ett rationellt sätt öva för gemensamma operationer och samverkan i en internationell insats både till sjöss, i luften och på marken. Regeringens beslut att förlägga ett Östersjöcentrum till Gotland kan också bidra.
P 18 har 600 anställda och är en av Gotlands största arbetsplatser. En rad nedläggningsbeslut har drabbat det gotländska samhället under senare år. Den gotländska arbetsmarknaden är begränsad och har därför stora svårigheter att erbjuda arbete till de försvarsanställda vid en eventuell nedläggning. Gotland är ett eget arbetsmarknadsområde och möjligheterna till pendling finns inte. En nedläggning av P 18 skulle innebära en stor förlust för det gotländska samhället, både från trygghetssynpunkt och genom förlorade arbetstillfällen. Gotland har redan nu en högre arbetslöshet än riket i genomsnitt, och en nedläggning av P 18 skulle göra att arbetslösheten stiger med drygt en procentenhet.
Regeringen har beaktat de regionala konsekvenserna vid en nedläggning och särskilt de lokala arbetsmarknadsregionerna Östersund, Arvidsjaur, Karlstad/Kristinehamn och Gotland. Det är bra och siktar mot en utveckling som bygger på de regionala tillväxtprogrammen. I detta arbete måste både militär personal och civilanställda prioriteras. Tidigare erfarenheter visar att det är de civilanställda som har svårast att hitta nya arbeten. En positiv del för Gotland är att en del av arbetet vid FM Log kommer att bevaras. FM Log har lyckligtvis kunnat erbjuda anställningar för personer som drabbats av tidigare arbetsnedläggningar, som t.ex. från Flextronics. Vi ser gärna att verksamheten vid FM Log utökas. I dag arbetar servicekontoret i Visby med ekonomi- och löneadministrativt stöd åt 12 förband i Mälardalsregionen. Servicekontoret har valt att samordna ekonomi- och löneredovisning vilket visat sig vara framgångsrikt vad avser resursutnyttjande och från medarbetarsynpunkt. En ytterligare centralisering av administrativt stöd inom Försvarsmakten skulle innebära en avsevärd besparing för statskassan. En samordnad administrativ enhet inom försvaret skulle utan större investeringskostnader kunna läggas till dagens servicekontor i Visby och flera arbetstillfällen skulle kunna skapas/räddas för Gotland.
Enligt propositionen föreslås att regeringen skall besluta om Försvarsmaktens grundorganisation och att regeringen i fortsättningen skall informera riksdagen om utvecklingen och om större förändringar som regeringen avser att göra.
Vi har inte någon annan uppfattning än regeringen i denna fråga. Vi anser att det är regeringen, som styr riket, som skall göra dessa totala överväganden för att få den bästa lösningen för samhället av försvarsomställningen.
|
Stockholm den 11 oktober 2004 |
|
|
Lilian Virgin (s) |
Carina Grönhagen (s) |