Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppdra åt Boverket att göra en översyn av gällande regelverk i samband med byggande i vattennära miljöer.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppdra åt Räddningsverket att initiera samordning mellan intressenter som äger dammrätter i syfte att samordna preventiva åtgärder i samband med översvämningsrisk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra en översyn av lagstiftningen i syfte att tydliggöra ansvarsförhållanden i samband med skador som vållats vid översvämning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att initiera bildandet av en skadefond för översvämningsdrabbade.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uppdra åt Räddningsverket att, som fristående part, initiera bildandet av samfälligheter i syfte att i kulturmiljöer förebygga skador i samband med översvämningar.
1 Yrkande 1 hänvisat till BoU.
Experterna är idag överens om att det regnar mer och att de stora översvämningarna blivit mer frekventa. Det som betraktas som 100-årsregn förefaller idag att inträffa vart 20:e år, vilket är något som direkt bör påverka samhällsplaneringen. Undersökningar visar dessutom att de mer frekventa översvämningsområdena ofta sammanfaller med områden som klassats som intressanta för kulturarvet. Ytterligare en riskfaktor är folkviljan, och därmed den politiska viljan, att bygga vattennära. Tilltänkta riksfaktorer i samband med översvämningar bör, i större utsträckning än hittills, vägas in i plan- och bygglovsprocessen. Om byggnation tillåts i översvämningsdrabbade miljöer bör krav på byggmaterial ökas för att t.ex. motverka insläpp av fukt i betong som bidrar till korrosion och därmed sänkt hållfasthet och färgval göras som aktivt motverkar röta. Boverket bör därför ges i uppdrag att göra en översyn av gällande normer vid byggande i vattennära miljöer. Detta bör ges regeringen till känna.
Översvämningar får ofta en dominoeffekt då vattenflöden ofta passerar kraftverksdammar som regleras via vattendom samtidigt som dessa regleringar ofta sätts ur spel i samband med extrem nederbörd. Information och samordning mellan olika dammar är alltför ofta bristfälliga och bör samordnas för att så långt som möjligt förhindra skador. En kartläggning och samordning av dessa preventiva åtgärder bör utformas av Räddningsverket. Detta bör ges regeringen till känna.
Vid skador i samband med översvämningar uppstår ofta ansvarskonflikter. Vem bär det reella ansvaret för en översvämning när samtliga normer för vattenregleringar och liknande fallit på grund av extrem nederbörd. Vem skall betala de kostnader som åsamkats sakägare? Senare års översvämningar visar att en översyn av gällande lagstiftning behövs i syfte att klargöra ansvarsförhållanden. Samtidigt bör en analys göras avseende sakägares ansvar. Detta bör ges regeringen till känna.
De drabbade vid en översvämning hamnar ofta i en brydsam situation. Troligt är att någon form av översvämningsfond bör skapas i syfte att värna drabbade sakägare. Utformningen av en sådan fond avseende intressenter från såväl sakägare, försäkringsbolag, näring som samhälle bör initieras. Detta bör ges regeringen till känna.
I många sammanhang kan effekterna av översvämningar förebyggas. Ofta är drabbade områden också kulturbygder och ett samhällsintresse finns i bevarandet av miljön. Ofta är det åmiljöer i äldre stadskärnor. I dessa kulturmiljöer bör samfälligheter skyndsamt skapas så att ansvarsförhållanden tydliggörs mellan sakägare för att säkra kulturvärden till kommande generationer. Räddningsverket bör, som fristående part, initiera den typen av samfälligheter i bygder som ofta drabbas av översvämningar. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 3 oktober 2004 |
|
|
Jörgen Johansson (c) |