Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att samtliga enheter inom Försvarsmakten skyndsamt tar fram mål och uppföljningsrutiner för lokala handlingsprogram mot sexuella trakasserier samt att Försvarsmakten får ett uppdrag att ta fram en tidsplan i syfte att utbilda och anställa lokala rådgivare för att agera mot sexuella trakasserier.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skyndsamt införa genuskunskap i samtliga militära utbildningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Försvarsmakten i uppdrag att genomföra en utbildning i genuskunskap för redan befintlig personal.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ge Försvarsmakten i uppdrag att införa genuskunskap som ett obligatoriskt inslag i värnpliktsutbildningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att genuskunskap och erfarenheter av jämställdhetsarbete skall betraktas som en formell merit i tjänstgöringsomdömena och som kriterium för bedömning i nomineringsnämnderna.
Kvinnorna behövs inom Försvarsmakten. Samtidigt visar kartläggningar att förekomsten av sexuella trakasserier fortsätter att vara ett stort problem inom det militära försvaret. Försvarsmakten, liksom andra myndigheter, behöver utveckla sin jämställdhetspolitik.
En grundförutsättning för att få kvinnor att söka sig till försvaret som värnpliktiga och befäl är att arbetsmiljön är bra och att de inte riskerar att utsättas för sexuella trakasserier av något slag. Nolltolerans mot sexuella trakasserier är en grundförutsättning. För att uppnå detta mål krävs ett planmässigt, genomtänkt och grundläggande arbete. Försvarsmaktens ledning har tagit flera steg i detta arbete men verkligheten visar att detta inte varit tillräckligt.
Utbildning och vidtagna åtgärder har givit effekt genom viss minskning av förekomsten av sexuella trakasserier genom en ökad medvetenhet och ökad tilltro till organisationens förmåga att hantera problemen. Men trots detta är problemen omfattande i jämförelse med andra samhällssektorer. Ett fortsatt arbete är därför nödvändigt.
Kunskapen om Försvarsmaktens policy mot sexuella trakasserier måste nå ner till alla anställda och värnpliktiga på alla förband, skolor och andra enheter inom Försvarsmaktens område.
Ett viktigt instrument i detta arbete är lokala handlingsprogram mot sexuella trakasserier. Många enheter har utarbetat sådana handlingsprogram. Men ännu inte alla. Vänsterpartiet anser att regeringen bör uppdra åt Försvarsmakten att utarbeta en tidsplan med målet att alla enheter skall utveckla lokala handlingsprogram mot sexuella trakasserier.
Lokala rådgivare mot sexuella trakasserier på Försvarsmaktens enheter har en viktig roll i arbetet genom sitt kunnande, sin möjlighet att vara inspirationskälla för fortsatta ansträngningar och för att nolltolerans mot sexuella trakasserier skall uppnås.
Trots att lång tid förflutit sedan man började utbilda och anställa lokala rådgivare, har ännu inte alla enheter inom försvaret lokala rådgivare. Av den anledningen måste rutiner utvecklas som gör att Försvarsmakten kan följa upp, utvärdera och vid behov ytterligare justera åtgärderna.
Regeringen bör därför uppdra åt Försvarsmakten att utbilda lokala rådgivare för att agera mot sexuella trakasserier samt utveckla rutiner för att följa upp arbetet.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Jämställdhetsarbetet inom Försvarsmakten är oerhört viktigt då myndigheten bedriver en omfattande utbildningsverksamhet där attityder i frågor om hur människor ska förhålla sig till varandra både skapas och förmedlas. Regeringen har fastställt att ingen skall utestängas eller bli diskriminerad p.g.a. etnisk bakgrund, kön eller sexuell läggning. Ingen skall bli diskriminerad på sin arbetsplats.
Detta arbete måste förankras och utvecklas på basplanet för att ge ett bra resultat. Kvinnor i försvaret var, enligt en undersökning som genomfördes av SCB och Försvarshögskolan 1999, utsatta för sexuella trakasserier i mycket större omfattning än inom andra myndigheter.
Den uppföljande undersökningen "Avrapportering av studie genomförd 2002 avseende förekomst av sexuella trakasserier i den svenska försvarsmakten" visade att problemen fortfarande är mycket stora.
Vänsterpartiet anser att det är svårt att komma till rätta med detta problem så länge de anställda inom försvaret inte får en fullgod utbildning i genusvetenskap. Det är först i och med kunskapen om hur könsmaktsordningen fungerar som man kan se och bryta med den omänskliga synen att män är överordnade kvinnor och att män skall vara den norm vilken allt skall mätas utifrån. De nya officerare som utbildas måste få en ordentlig och genomtänkt utbildning i kunskap om genusordningen.
I Försvarsmaktens budgetunderlag inför 2003 sades att införandet av genus i ledarskapsämnet i de militära utbildningarna skulle starta samma år. Detta har ännu inte genomförts. Orsakerna till detta är flera.
Vänsterpartiet vill påpeka att genuskunskap som en röd tråd genom utbildningssystemet är helt avgörande för att på allvar kunna komma åt grundorsakerna till sexuella trakasserier på längre sikt. Det handlar om att det blir ett naturligt innehåll och en självklar inriktning i den militära utbildningen. När unga officerare kommer ut på arbetsplatserna har de denna kunskap med sig. Detta i sin tur stöder det arbete som sker på de olika förbanden. Man kan då bryta den onda cirkeln av negativa strukturer och attityder.
Regeringen bör därför uppdra åt Försvarsmakten att snarast starta genusutbildning i ledarskapsutbildningen inom Försvarsmaktens samtliga skolor och stadier.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Att genomföra utbildning i genusvetenskap för nyanställda ger förutsättningar till att lösa problemet med sexuella trakasserier i framtiden, men det är inte nog. För att minska kunskapsglappet mellan nyutbildade och redan anställda måste även den redan utbildade personalen få en djupare kunskap i ämnet.
I den undersökning från 2002 om sexuella trakasserier som nämndes ovan framkom ett flertal exempel på en ytterst avog inställning till att inse problemen med trakasserier inom organisationen. Samma undersökning visade att det inte längre i någon stor omfattning är grupper som utsätter sina kvinnliga kolleger för sexuella trakasserier och kränkningar, utan enskilda arbetskamrater och chefer. Det i sin tur har inneburit att trakasserierna upplevts som mer skrämmande.
Vänsterpartiet anser att det, hos redan befintlig personal i organisationen, måste ske en organiserad och genomtänkt vidareutbildning i genusvetenskap samt ges kunskap om de könsmaktsstrukturer som utgör grunden till sexuella trakasserier och hur man kan förhindra dem.
Regeringen bör därför uppdra åt Försvarsmakten att göra en mål- och tidsplan och uppföljningsredskap för detta i syfte att alla anställda skall nås av vidareutbildning i genusvetenskap.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Kunskap om genussystemet bör även införas i värnpliktsutbildningen. Detta både med tanke på att under värnpliktstiden få en så god psykosocial arbetsmiljö som möjligt, och att det är från denna grupp som en stor del av rekryteringen av personal till internationella uppdrag sker. Där är genusperspektivet ofta ett viktigt arbetsredskap för att på ett fullgott sätt kunna genomföra uppdraget. Det är även från de värnpliktiga som framtida officerare rekryteras.
Vänsterpartiet anser därför att även värnpliktsutbildningen skall innehålla en organiserad och genomtänkt utbildning i genusvetenskap.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet har i tidigare motioner krävt att genuskunskap och erfarenheter av jämställdhetsarbete skall betraktas som en formell merit i tjänstgöringsomdömena och som kriterium för bedömning i nomineringsnämnderna.
Det är med bakgrund av att Försvarsmakten fortfarande har stora problem med sexuella trakasserier och negativa attityder mot kvinnor i organisationen som det nu åter blivit dags att aktualisera detta krav.
Om man, som vi tror och hoppas, menar allvar från försvarsledningens sida med att komma till rätta med den könsmässiga snedvridningen inom Försvarsmakten, samt komma till rätta med de sexuella trakasserierna inom organisationen, är detta enligt Vänsterpartiets sätt att se på saken ett sätt att visa det.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Berit Jóhannesson (v) |
|
|
Karin Thorborg (v) |
Alice Åström (v) |
|
Sermin Özürküt (v) |
Sven-Erik Sjöstrand (v) |