Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning för att starta en fond för naturkatastrofer.
Nu har det hänt igen! Även sommaren 2004 går till historien som en sommar som kom att drabba ett område i landet med stora översvämningar. I år var det Småland som drabbades.
Sedan sommaren 2000 till dags datum har Sverige drabbats av flera långvariga och kraftiga regnperioder och häftiga åskskurar, med enorma översvämningar som följd. Många vägar, järnvägar, broar, vattenledningar, elcentraler, privata fastigheter m m har drabbats av stora skador. Enligt klimatexperter kommer vi i framtiden att drabbas av flera nederbördsperioder, liknande den som vi redan upplevt de senaste åren. Det är ibland närmast skrämmande scenarier som klimatforskarna skissar på för framtiden. Det är med stor oro som vi kan följa alla de orkaner och tyfoner som drabbar andra länder. Vi kan också i Sverige känna av en del efterdyningar av de orkaner som dragit fram så kraftigt över Västindiska öarna och Florida.
En del andra länder har garderat sig mot liknande naturkatastrofer genom att bygga upp nationella katastroffonder (ibland kallad naturskadefond). Länder som kan nämnas är Norge, Schweiz, Kanada, Holland och Belgien. Sverige bör också utreda möjligheten att starta en naturkatastroffond (alt. naturskadefond), som ska täcka skador som vi inte kan teckna försäkringar mot.
De översvämningsskador som olika kommuner har drabbats av har inneburit mångmiljonbelopp i reparationskostnader. Staten har visserligen gått in med delvis av kostnaderna, men kommunerna har själva fått ta skattepengar som varit öronmärkta till andra utgifter inom kommunens budgetramar.
Vägverkets och Banverkets reparationskostnader har staten stått för. Det innebär att alla skattebetalare i landet får betala reparationerna efter översvämningar och skyfall.
När det gäller skador på kommunala verksamheter så får kommunerna själva stå för kostnaderna. Det innebar att det är kommuninnevånarna själva som kommer att få höjda avgifter och enbart kommunens innevånare drabbas av högre kostnader för de skador som naturkrafterna orsakar.
Alltså: Skador på vägar och järnvägar betalas av alla skattebetalare, andra skador får invånarna lokalt stå för. Är det rättvist? Det kan inte vara rimligt att enskilda kommuner ska drabbas av dessa extra kostnader till följd av naturens nyckfullhet. Lokala oväder är inte en fråga för den lokala ekonomin. Följden blir att mindre pengar finns till skola och äldreomsorg.
För att skapa rättvisa över hela landet bör regeringen utreda möjligheten att starta en fond som kan utnyttjas vid naturkatastrofer och den ska bl.a. täcka skador som vi inte kan teckna försäkringar mot. En fond som växer under de år som den inte behöver utnyttjas.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Birgitta Sellén (c) |
Kenneth Johansson (c) |