Motion till riksdagen
2004/05:Fö2
av Krister Hammarbergh (m)

med anledning av prop. 2004/05:5 Vårt framtida försvar


Sammanfattning

I arbetet med den försvarspolitiska propositionen har det av tidsskäl uppenbarligen inte varit möjligt att ta vederbörlig hänsyn till förslagen i SOU 2004:77 och ingående analysera den samhällsekonomiska potential som följer av betänkandets förslag.

Jag anser att handlingsfriheten beträffande Norrlands Dragonregemente och den markbaserade helikopterverksamheten måste bibehållas i avvaktan på ett ställningstagande till förslagen i SOU 2004:77.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen begär att regeringen i särskild ordning lägger fram förslag till utformning och organisation av en internationell test- och övningsverksamhet i enlighet med betänkandet Snö, mörker och kyla (SOU 2004:77).

  2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till utformning av Försvarsmaktens grundorganisation vad gäller stationeringen av den markoperativa helikopterverksamheten i samband med behandlingen av betänkandet Snö, mörker och kyla (SOU 2004:77).

  3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till utformningen av Försvarsmaktens grundorganisation vad gäller utformningen av Försvarsmaktens jägar- och underrättelseförband i samband med behandlingen av betänkandet Snö, mörker och kyla (SOU 2004:77).

Snö, mörker och kyla

Regeringen tillsatte den 11 december 2003 en särskild utredare i syfte att lämna förslag på hur internationell militär test- och övningsverksamhet på svenskt territorium skulle kunna utvecklas. Den särskilda utredaren Karl Leifland överlämnade den 30 juni sitt betänkande Snö, mörker och kyla (SOU 2004:77). Utredaren slår fast de unika förutsättningar som finns i norra Sverige för att kunna etablera en internationell test- och övningsverksamhet. Detta gäller såväl flyg- som markförband. Utredningen har inte remissbehandlats och så här långt inte heller fått någon egen politisk behandling. Leiflands utredning nämns kortfattat i propositionen bl.a. under avsnitt 5.3 Konsekvenser för svensk säkerhetspolitik. Där uttalar regeringen att en internationell övningsverksamhet på svenskt territorium är väl förenligt med landets intressen och att det dessutom gagnar Sverige. Propositionen drar även slutsatsen att förmågan att delta internationellt har stor betydelse för vår förmåga att försvara Sverige. Vidare nämns i propositionen att betänkandet bereds i Regeringskansliet. Skall regeringens slutsatser kunna infrias såär det nödvändigt att Försvarsmaktens grundorganisation också utformas därefter.

Internationell förmåga

Det har under olika FN-uppdrag visat sig att nordiska soldater med vinterträning klarar av sina uppgifter betydligt bättre än soldater från andra länder under vinterförhållanden. De kan inte bara konsten att överleva, de kan även lösa sina uppgifter under svåra förhållanden. Kan förband och material verka under extrema vinterförhållanden så kan de också verka under sommarförhållanden. Den snabbinsatsförmåga som krävs ställer stora krav på subarktisk förmåga, de förband som sätts in måste ha en gedigen träning och kunskap när det gäller att verka i subarktisk miljö. Det är därför viktigt att Försvarsmaktens utbildningsorganisation anpassas för att ge denna förmåga.

Norrlands Dragonregemente

Under avsnitt 7.7.1 s.153 konstateras: "Det är angeläget att jägar- och underrättelseutbildning kan bedrivas på en plats vid en särskild utbildningsplattform med hänsyn till tjänstens särart." Man konstaterar vidare att denna plattform kan lokaliseras till endera södra eller norra Sverige, men att om lokaliseringen sker i södra Sverige så krävs det likafullt att en del av utbildningen sker i norra Sverige. När det gäller jägarutbildningen konstateras att den måste bedrivas i norra Sverige med hänsyn till de klimatförhållanden som råder där. Trots uttalandena på s. 153 föreslås på s. 163 att jägar- och underrättelseutbildningen skall ske på olika plattformar. Propositionen kommer här med motstridiga slutsatser.

När det gäller de sju urvalskriterier som regeringen gav i uppdrag till AG GRO klarar sig K 4 väl jämfört med K 3, frågan är varför regeringens egna kriterier inte tillmätts större vikt?

Det finns sakskäl som talar för skapandet av en gemensam utbildningsplattformpå K 4 för jägar- och underrättelseutbildningen:

Regementet har i dag låga utbildningskostnader, något som borde ha uppmärksammast vid den ekonomiska analysen. Den ekonomiska konsekvensanalysen ger intryck av att vara behäftad med systematiska fel. De lägre driftskostnaderna i produktionen har inte kalkylsatts, utan endast den nuvarande hyreskostnaden finns med i underlaget. Möjligheten att hitta alternativ användning för regementets lokaler torde vara begränsad på en ort där en stor utflyttning kan befaras.

K 4 har ett dokumenterat internationellt engagemang. Förbandet har på mycket kort tid snabbrekryterat en pluton till Kosovo och Afghanistan. K 4 har därutöver ytterligare en grupp i Afghanistan. Det här innebär att 25 procent av befälskåren är direkt kopplad till utlandsstyrkan. Till detta kommer att 77 procent av K 4:s värnpliktiga säger sig vara villiga att söka till internationell tjänst efter grundutbildning, vilket vida överstiger ÖB:s målsättning.

Ingen annan ort drabbas så hårt som Arvidsjaur p.g.a. nedläggningen av den militära verksamheten. Neddragningen motsvarar totalt 200 årsarbetare, detta utgör direkt närmare en tiondel av det totala antalet arbetstillfällen på orten. Arvidsjaur utgör därtill en egen arbetsmarknadsregion, arbetspendling är inget realistiskt alternativ för de människor som förlorar sina arbeten. Vid en nedläggning av förbandet så riskerar kommunen att tappa ca 20 procent av sin befolkning, detta i en kommun med 6 948 invånare. En sådan utflyttning skulle naturligtvis också dramatiskt försämra skatteunderlaget. De föreslagna ersättningsarbetena kommer inte att kompensera orten i nämnvärd omfattning.

Den markoperativa helikopterverksamheten

På s. 168 skriver regeringen: "Den helikopterverksamhet som idag finns i Boden bör flyttas till Luleå och F 21. Regeringen anser också att det bör finnas helikoptrar för militär flygräddning baserade på flygflottiljerna F 7, F 17 och F 21." Däremot anges under avsnitt 11.2.2 Positiva regionala konsekvenser s. 244 att omlokaliseringen av helikopterverksamheten från Boden till Luleå omfattar ca 20 årsarbetare. Detta motsvarar endast en bemanning för den militära flygräddningen. Även här är propositionen motsägelsefull.

Helikopterverksamheten i Boden kan inrymma huvuddelen av den framtida helikopterparken i befintlig infrastruktur utan nya investeringar. Verksamheten har tillgång till ett exklusivt övningsområde. Miljöpåverkan är låg. Den i Boden baserade verksamheten har även en unik möjlighet att utbilda helikopterbesättningarna i fjällflygning och fjällräddning. Verksamheten har även en hög förmåga att verka med helikoptrar i subarktisk miljö. Med den föreslagna omflyttningen till södra Sverige kommer denna förmåga att minska över tid.

I HKV 02800:73105, Försvarsmaktens helikoptrar, baseringsförslag dras följande slutsats: "AG:s uppfattning är att HKP 14 skall baseras i norr främst därför att det ger den professionalism som erfordras för att, utöver den grundläggande vinterförmågan, kunna utbilda övriga delar av HKP 14-besättningarna i subarktisk miljö. Merkostnaden för att basera HKP 14 i norr motiveras av ett långsiktigt flygsäkerhetstänkande."

Vid ÖB-informationen den 24 september uttalade AG-gro att för att inneha subarktisk förmåga måste man vistas och utveckla verksamheten över tiden under dessa speciella förhållanden.

Likafullt föreslås att 47 av Sveriges 50 framtida helikoptrar skall koncentreras till södra Sverige.

Stockholm den 8 oktober 2004

Krister Hammarbergh (m)