Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvecklingen i Värmland med anledning av proposition 2004/05:5 Vårt framtida försvar.
I regeringens proposition 2004/05:5 Vårt framtida försvar beskrivs hur hotet mot vår nationella säkerhet förändrats med tiden. I den förnyade omvärldsanalysen beskrivs hur gamla säkerhetsanspänningar minskat, allt medan nya hotbilder och utmaningar uppstått. Att världen förändras är ett faktum, likaså att vi måste skapa en organisation och en beredskap som på bästa sätt möter upp de förnyade förhållandena. På så sätt är intentionerna i dagens försvarsproposition bra. Frågan är bara vilken organisation och vilken strategi som på bästa sätt motsvarar de behov och krav som påvisas i analysen.
I proposition 2004/05:5 återfinns förslag på omlokalisering av försvarsverksamheter, samt nedläggningar av ett antal av Sveriges förband. För Värmlands del innebär detta förflyttning av ledningen för FM log i Karlstad, samt nedläggning av A 9 i Kristinehamn och förflyttning av Försvarsmaktens sjukvårdscentrum på Hammarö.
Dessa förslag kommer, i det fall de realiseras, att innebära stora förändringar för de anställda och för deras familjer, men även för andra företag som arbetar mot verksamheterna. Nedläggningen och omlokaliseringen är således inte enbart en fråga för Försvarsmakten att ta hänsyn till, utan även en fråga om regionalpolitik, om sysselsättning och tillväxtmöjligheter för hela Värmland. Om beslutet nu fattas om att lägga ner de ovan nämnda verksamheterna i regionen är det därför oerhört viktigt att regeringen snabbt går in och ser hur anslag och nya typer av verksamheter kan knyta an till den drabbade regionen. Viktigt är också att ta hänsyn till det lokala näringslivets dynamik, samt se över hur samverkan mellan olika aktörer fungerar idag och hur dessa kan utvecklas. Värmland har redan idag mycket av den kompetens och erfarenhet som efterfrågas för att möta de nya typer av hot och utmaningar som Sverige står inför och här finns en mycket bra grund att bygga vidare på.
I bältet mellan Karlstad och Örebro finns idag ett gränsöverskridande samarbete som går under beteckningen "Säkerhetsbältet". I detta samarbete finns stora delar av Sveriges säkerhetskompetens samlat, både när det gäller det civila och militära, men även det offentliga och privata. Här samverkar Räddningsverket, liksom myndigheter inom försvaret, där A 9 är en viktig del, men också de två universiteten (med sina särskilda specialiteter inom risk- och riskhanteringsområdet). I samarbetet deltar även enskilda företag, kommuner samt länsmyndigheter. För näringslivets del kan nämnas försvarsindustrin i Karlskoga och IT-klustret Compare i Karlstad med omnejd. Syftet med detta samarbete är att skapa en systematisk kunskapshöjning om hot och olyckor utifrån hela riskskalan (från vardagsolyckor till krig), utifrån ett nationellt, men även internationellt perspektiv. I regionen finns med andra ord en för landet unik kunskapsbas och en produktion som mycket väl möter upp mot de behov och krav som finns och som bör tas tillvara i det skede som Sverige befinner sig i.
Idag ser vi hur intresset för trygghets- och säkerhetsfrågor ökar och med detta också möjligheten till en framtida tillväxtbransch. Kunderna utgörs av alltifrån den enskilda människan i behov av apparater och teknik till de samhällsstyrande institutionerna och deras behov av kunskapsutveckling och helhetssyn på oönskade skeenden. Näringslivsintresset är med andra ord mycket starkt. I fältet mellan krigsscenariot och den vardagliga olyckan finns svåra påfrestningar som gör att båda sidor av samhällets säkerhetsorganisation har uppgifter att lösa. Här finns också behovet av ett förbättrat samarbete över gränser, och mellan olika aktörer. Behovet av en samordnad kunskapsuppbygnad, gemensamma utgångspunkter kring material och resursutnyttjande är givet, liksom produktutveckling inom näringslivet. Här finns även stora möjligheter att utveckla allianser med andra aktörer, men kanske även i samarbete med andra nationer. Idag har vi fortfarande långt kvar till den nivå för riskforskning och riskhantering som bedrivs i våra nordiska grannländer, men med samarbetet inom "säkerhetsbältet" finns en bra grund att skapa ett mer vittgående samarbete. Som exempel kan ett utökat samarbete med Norge som har sin motsvarighet till svenska Räddningsverket strax på andra sidan gränsen och även universitet i området som kommit mycket långt i sin forskning.
Världen står under ständig förändring och vi måste självfallet förändras med den. Med nya hot och risker måste vi skapa beredskap och kompetens för att inte stå oförberedda inför de nya situationer som kan uppkomma. I detta perspektiv står utvecklingen av "säkerhetsbältet" som en bra grund att bygga vidare på. I en hotfull situation måste landets samtliga resurser kunna utnyttjas, men för att detta ska bli verklighet är samverkan en förutsättning. Här har Värmland stor potential.
För att klara att utveckla "säkerhetsbältet" så att det i framtiden kan utgöra vårt lands naturliga kompetens att hantera både nationella och internationella kriser av olika slag är det dock angeläget att inte ta bort redan befintliga förutsättningar från utvecklingsområdet. FM log, A 9 och Sjukvårdscentrum hör idag till de viktiga aktörerna i detta samarbete. Med en flytt av FM log, A 9 och Sjukvårdscentrum kommer en viktig kraft att försvinna från "säkerhetsbältet". Skulle beslutet om flytt bli verklighet är det av stor vikt att Räddningsverket får en kraftig förstärkning. För att ytterligare förstärka kompetenser inom "säkerhetsbältet" ser vi som önskvärt att statliga verksamheter såsom Krisberedskapsmyndigheten, Statens folkhälsoinstitut och Statens strålskyddsinstitut placeras i regionen.
Om beslutet om försvarsnedläggning blir verkställt kommer detta att få stora konsekvenser för dem som idag arbetar inom anläggningarna. Därför är det också viktigt att man från arbetsmarknadshåll är med och försöker hitta skräddarsydda lösningar för de människor som blir utan arbete. Att snabbt och noggrant kartlägga personalens kompetenser och samlade erfarenheter och föreslå utvecklingsvägar är av största vikt för att inte människor ska hamna i långvarig eller permanent arbetslöshet. I detta arbete är det viktigt att de civilanställda prioriteras. Av tidigare erfarenheter vet vi att civilanställda är de som har svårast att hitta nya arbeten, alltmedan personer med militär funktion snabbt går vidare till nya arbetsuppgifter. De civilanställda har idag en stor samlad erfarenhet och kompetens som kan komma många till del om den tas till vara på rätt sätt, vilket är en stor vinst både för de berörda, men även för samhället i stort.
En ny typ av hotbild har växt fram under de senare åren och med den följer att vi måste förändra och förbättra vår beredskap. I detta arbete handlar det om att skapa större kunskaper om hot, men också samordna redan befintlig verksamhet. I Värmland finns redan idag en stor kunskap och erfarenhet inom detta område, samt ett väl fungerande samarbete mellan samhällets olika aktörer. Denna kompetens, som på ett bra sätt möter upp mot de krav som finns i propositionen, bör därför tas till vara och ges ytterligare möjligheter att växa och utvecklas.
|
Stockholm den 11 oktober 2004 |
|
|
Ann-Kristine Johansson (s) |
|
|
Jarl Lander (s) |
Marina Pettersson (s) |
|
Tommy Ternemar (s) |
Berit Högman (s) |
|
Nils-Göran Holmqvist (s) |
Helena Frisk (s) |
|
Inger Lundberg (s) |