Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vidgning av möjligheten till undantag från de särskilda villkoren enligt 3 kap. 1 och 3 §§ lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.
Den 6 juni 2002 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/47/EG. Direktivet är ännu ett steg i strävan att riva hinder för en gemensam finansiell marknad och för att stärka den europeiska ekonomin. Folkpartiet välkomnar därför direktivet.
För att den europeiska finansiella marknaden ska fungera mer effektivt behövs gemensamma regler för finansiella säkerheter. Finansiella säkerheter har en växande betydelse för de finansiella marknaderna. Säkerheter möjliggör transaktioner som innebär att kapital allokeras på ett mer effektivt sätt och ger aktörer möjlighet att förändra sin risksituation. Gemensamma regler för säkerheter har också en stabiliserande effekt på finansmarknaderna.
Svensk lagstiftning motsvarar redan på de flesta punkter de krav som ställs i direktivet, propositionen innehåller därför endast förslag till ny lagstiftning på tre områden.
På ett av de områden där regeringen föreslår förändrad lagstiftning har Folkpartiet avvikande mening. I avsnitt 6.2.2 redovisas förslag till undantag för finansiella aktörer. Endast en remissinstans har tillstyrkt de förslag som promemorian Finansiella säkerheter (Ds 2003:38) har på detta område. Flera remissinstanser såsom Konkurrensverket, Sveriges riksbank, juridiska institutionen vid Stockholms universitet, Svenska Bankföreningen, Stockholmsbörsen AB och Svenska fondhandlarföreningen, ifrågasätter om inte den undantagna kretsen kan utvidgas ytterligare.
Regeringen väljer att bortse från de invändningar majoriteten av remissinstanserna reser och föreslår undantag i enlighet med promemorians förslag. Folkpartiet liberalerna anser att detta innebär en onödig inskränkning.
Sveriges riksbank menar i sitt remissvar att "större företag som agerar på finansmarknaden måste anses vara jämbördiga med företag som står under Finansinspektionens tillsyn. Det kan därför inte anses finnas något väsentligt skyddsintresse för denna kategori av professionella aktörer, som motiverar att inte avtalsfriheten kan gälla även i dessa fall". Folkpartiet delar uppfattningen att större företag bör ingå i undantagskretsen. Om stora företag, som har en balansräkning över en viss storlek, tillåts ingå i undantagskretsen blir de svenska undantagen från direktivet av mindre omfattning än om regeringens förslag genomförs. Det gynnar både den svenska finansmarknaden och den gemensamma europeiska.
Lagrådet har haft flera invändningar mot förslagen i lagrådsremissen. Bland annat har man ifrågasatt huruvida tillräckligt beredningsunderlag föreligger för att slopa det kvalificerade formkravet för andra än de aktörer som tagits upp i promemorian.
Det bör ankomma på regeringen att beakta Lagrådets synpunkter i arbetet med att snarast återkomma till riksdagen med förslag om att bredda undantagskretsen i detta hänseende.