Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reducera antalet myndigheter i Sverige.
Behovet av prioriteringar är stort inom offentlig sektor. Om byråkrati och administration kan begränsas blir resurserna till kärnverksamhet större och möjligheterna att minska skatteuttaget ökar. Effektiviseringar i administrationen kan också blir nödvändiga framöver då behovet av arbetskraft i kommuner, landsting och inte minst i den privata sektorn kommer att öka.
Antalet myndigheter är bl.a. ett resultat av en överdriven regleringsiver. Ett exempel är att 1 600 lagar och förordningar styr kommunernas verksamheter. Alla dessa regler kontrolleras, administreras och följs upp. Och de blir fler för varje år.
Det finns all anledning att ifrågasätta det stora antalet myndigheter i Sverige. 2002 påbörjade den danska regeringen ett arbete med att gå igenom samtliga myndigheter, råd och institutioner. Syftet var bl.a. att genomföra effektiviseringar, minska dubbelarbete och avveckla myndigheter med huvudsakligen opinionsbildande verksamhet.
I mars år 2004 redovisade Finansdepartementet en utvärdering som visar att 374 myndigheter har lagts ned sedan årsskiftet 2002. Det har ännu inte genomförts någon samlad utredning av konsekvenserna av nedläggningarna, men regeringen menar att nedläggningarna har inneburit en besparing på cirka 350 miljoner kronor. Då nedläggningarna oftast fastställts genom beslut på de enskilda departementens områden finns det inte heller något samlat beslutsunderlag.
Vi bör i Sverige påbörja en liknande kritisk genomgång av våra myndigheter som den som pågår i Danmark.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Torkild Strandberg (fp) |
Christer Nylander (fp) |