Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att den statliga ändamålsmarken i Stockholms skärgård förblir i allmän ägo.
Flertalet av de områden som försvarsmyndigheten idag arrenderar av Fortifikationsverket har som skyddsobjekt haft tillträdesförbud för allmänheten. Det innebär att flora och fauna i dessa områden i stort sett är orörda. När tillträdesförbudet upphör krävs en tillsyn och förvaltning för att naturvärdena inte ska förfaras utan kunna behålla sin attraktionskraft för det rörliga friluftslivet. Redan anlagda vägar gör områdena tillgängliga för funktionshindrade. De baracker som tidigare använts av försvaret är lämpliga till vandrarhems-, läger- och kolloverksamhet.
Andra områden är lämpliga för bostadsbyggande, t.ex. allmännyttiga bostäder för att underlätta för ökat fastboende. Avgörande för en levande skärgård är att det finns bostäder och arbete men det krävs också offentlig service. För att klara av att upprätthålla samhällsservicen måste flexibla lösningar tillvaratas t.ex. genom båtburna medborgarkontor.
De fritids- och deltidsboende, liksom båtfolket och tillfälliga besökare, är viktiga för att servicenivån i skärgården skall kunna upprätthållas och vidareutvecklas. Flera nya vandrarhem har öppnat och nya skärgårdskrogar har etablerats under de senaste åren. Trots detta kommer det framtida friluftslivet att kräva ytterligare övernattnings- och besöksanläggningar liksom utökade anläggningar för båtburna besökare. Det är också viktigt att uppmärksamma de möjligheter som vintern i skärgården ger i form av annorlunda aktiviteter.
Statlig mark som inte längre behövs för sin ursprungliga verksamhet ska kunna användas till det rörliga friluftslivet samt andra samhällsnyttiga ändamål i skärgården.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Eva Arvidsson (s) |
Niclas Lindberg (s) |