Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att låta utreda öppen mjukvara i offentlig förvaltning.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda hur samhällets grundläggande informationsresurser som finansieras med offentliga medel kan göras allmänt och fritt tillgängliga via Internet, med undantag för information som kan skada rikets säkerhet eller privatpersoners integritet eller säkerhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att offentlig information i första hand skall göras tillgänglig via öppna standarder.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen inom EU:s beslutande organ verkar för att databehandling inte uppfattas som tillhörande ett teknikområde i patenträttslig mening och att innovationer på databehandlingsområdet inte uppfattas som uppfinningar i patenträttslig mening.1
1 Yrkande 4 hänvisat till LU.
Öppen mjukvara är funktionsbibliotek, datorprogram eller operativsystem där källkoden finns fritt tillgänglig. Källkoden är den logik som bygger upp ett program och som behövs för att kunna förstå och vid behov förändra dess funktion. Öppna programvaror är ofta gratis och finns att hämta från Internet. Utvecklingen sker av både ideella krafter, kommersiella företag och andra användare. Licensavtalen för öppna mjukvaror tillåter vanligen att förändring i koden vidaredistribueras, vilket gör att fler aktörer än den ursprungliga skaparen kan bidra med förbättringar. Det betyder att slutanvändaren inte riskerar att låsas in i ett slutet system eller att bli beroende av en enskild leverantör.
Öppna programvaror har länge funnits som en naturlig del av Internet och en majoritet av alla webbservrar kör idag med något av de öppna operativsystemen. Det ger dem en stark legitimitet som säkra och stabila produkter som har testats under starka påfrestningar i produktionsmiljö. Exempelvis använder sig sökmotorn Google av en egen version av operativsystemet Linux därför att det ger dem den kontroll över sina servrar som de anser sig behöva.
Statskontoret har i en förstudie om öppen mjukvara tittat på vilka positiva och negativa effekter ett införande av öppen mjukvara skulle kunna ha inom den offentliga förvaltningen i Sverige.
På plussidan hamnade:
förenklad licenshantering
minskat beroende av en produkt eller en leverantör
sänkta totala kostnader, ökad konkurrens
ökad kvalitet och stabilitet
ökad stimulans av lokal/inhemsk företagsamhet
ökad säkerhet
öppna format förenklar kommunikationen med allmänheten.
På minussidan hamnade:
kan kräva ett omfattande migrationsarbete
kan leda till ökade krav på egen kompetens och underhåll inom myndigheten
kan vara svårt att hitta rätt produkt
man kan få interoperabilitetsproblem med proprietära program
för närvarande mindre utbud på marknaden av konsult- och supporttjänster
psykologiskt motstånd bland beslutsfattare.
Flera av punkterna på minussidan, bör nämnas, är inte egentliga problem med mjukvaran utan kan anknytas till problem med nuvarande stängda system, en alltför liten användning av öppna standarder i dagsläget och en svag upphandlingskultur som inte lett till tillräcklig konkurrens. Till stor del har statskontoret redan idag förbättrat villkoren för öppen mjukvara genom att förbättra upphandlingsreglerna, men ännu har det inte betytt någon större förändring. Sverige har fortfarande långt att gå när det gäller användning av öppen mjukvara i offentlig förvaltning.
Även om fördelarna är många med öppna programvaror så har ännu användningen i offentlig förvaltning i stort sett uteblivit. Många är osäkra över att ta det första steget. Vid val av programvaror är det viktigt att se till två faktorer: de funktionskrav som måste uppfyllas och totalkostnaden för ägande (total cost of ownership, TCO). I totalkostnaden måste räknas in kostnader för licenser, support, hårdvara, säkerhet, stabilitet, utsatthet för virusattacker med mera. I dagens samhälle är vi beroende av att datorsystem fungerar till varje pris och som erbjuder funktionella, enkla och gärna snabba verktyg. Valet faller på det man redan har i drift, för att det erbjuder en känsla av trygghet. En känsla som inte alltid är korrekt.
Det finns en vinst för både kommuner, landsting och landet i stort om öppna programvaror kan utnyttjas i större utsträckning. En programlicenskostnad är till största delen import av en vara. Genom att en större del av kostnaderna för öppen programvara gäller arbete som utförs i Sverige förbättras handelsbalansen. Kostnaderna behöver inte öka, samtidigt som det kan innebära fler jobb och bättre kvalitet. En del av lönerna kommer dessutom tillbaka i form av skatt. Utveckling av mjukvara kan också ge Sverige en rejäl knuff framåt som IT-nation.
Skolan är det första steget. Skolor har i allmänhet inte heller de specialprogramvaror som ofta är det enda egentliga hindret för en övergång. Om man exempelvis använder det öppna operativsystemet Linux tillsammans med kompetenta kontorsprogram som OpenOffice.org och webbläsaren Mozilla så kan man hålla nere kostnader samtidigt som användarna erbjuds funktion, stabilitet och säkerhet. Samtidigt ger man alla elever en bra grund i IT-kunskap som de har med sig hela livet.
Mot bakgrund av ovanstående finns det ett behov av att tillsätta en utredning att se över:
vilka konsekvenser en övergång till öppna/fria programvaror i statliga, landstingskommunala och kommunala förvaltningar och myndigheter skulle få i form av kostnader, besparingar och möjlighet till arbetstillfällen
vilka av de offentligt använda datorprogrammen som går att ersätta med öppna alternativ
vilka dessa öppna alternativ är
vilka, av förvaltningar och myndigheter ägda, system som kan göras öppna
vilka öppnare licensformer som, av förvaltningar och myndigheter ägda, programvaror bör underställas
hur och med vad myndigheter, universitet, högskolor, företag och intresseföreningar för öppen programvara kan bidra för att en övergång ska förverkligas
hur en tidsplan för övergång till öppen programvara skulle kunna se ut
hur den offentliga upphandlingen av programvara kan förbättras för att bättre ta hänsyn till öppna programvarors fördelar.
Sverige ligger i framkant vad gäller informationsteknisk utveckling. Informationsteknik är dock beroende av underliggande information. En bilnavigator kan tekniskt vara hur bra som helst, men helt oanvändbar utan kartinformation. Många potentiella innovatörer hindras idag från att pröva sina idéer på grund av orimliga licensavgifter för information som i grunden redan är betald med offentliga medel.
Bland samhällets grundläggande informationsresurser finns kartdata från Lantmäteriverket, väderinformation från SMHI, public service-produktioner från SVT och SR och mycket mera. All information som finansieras från det offentliga är alla skattebetalares gemensamma egendom och bör också göras tillgänglig för alla. Givetvis handlar det inte om information som redan idag är undantagen allmänheten av andra skäl, såsom rikets säkerhet och skydd av den personliga integriteten.
Det finns exempel från andra länder där den åsyftade informationen gjorts tillgänglig via Internet. Engelska BBC gör alla sina produktioner tillgängliga via Internet. Amerikanska NASA gör likadant med det mest grundläggande av sin information. I Sverige har vi tyvärr inte kommit lika långt.
Det borde vara självklart att den offentliga information som finns tillgänglig via Internet görs tillgängliga för alla, oavsett teknisk plattform eller hjälpmedel. Datortekniken har medfört att synskadade och andra funktionshindrade har givits större möjlighet att ta del av det offentliga rummet. Med rätt hjälpmedel kan synskadade surfa och ta del av information som alla andra. Om dessa hindras på grund av exempelvis hemsidor med enbart animerade bilder, så som alkoholprofilen.se, har vi tagit ett steg tillbaka.
Ofta används slutna standarder där det finns fullgoda öppna alternativ och ofta används öppna standarder felaktigt, vilket kan minska informationens tillgänglighet. De som inte vill eller kan köra de vanligaste systemen på grund av fysiska förutsättningar eller andra skäl ska inte vara diskriminerade. Öppna standarder förenklar implementationen för alla.
Hemsidor och tjänster skapade för allmänheten av offentliga medel skall inte heller kräva att användaren måste införskaffa leverantörspecifik och ofri programvara. I dag krävs detta för att lyssna på Sveriges Radios webbradio, se sin alkoholprofil eller deklarera gratis över Internet. Det lämnas ingen garanti för att programvaran inte samlar in information från datorn den körs på, att den lämnar bakdörrar öppna för intrång eller om den, som i Sveriges Radios fall, är reklamfinansierad.
Praktiskt handlar det bland annat om att anpassa och validera webbsidor, välja rätt dokumentformat och att använda sig av genomtänkta informationsstrukturer. Det kräver att infomationstillgänglighet planeras utifrån öppna standarder och inte slutna proprietära lösningar. Där det eventuellt inte redan finns öppna standarder krävs det initiativ för att skapa dessa standarder.
Patentlagstiftningen har ursprungligen tillkommit för att stimulera ny utveckling och för att tillsammans med upphovsrätten utgöra ett skydd för innovatörer och kreatörer. Området databehandling har hittills i svensk patenträtt skyddats av upphovsrätt, men starka krafter arbetar nu för att även detta område ska vara patenterbart. Det finns dock ett flertal oberoende studier, från både Europa och USA, som pekar på att patent på databehandling verkar hämmande på den tekniska utvecklingen. Framförallt är det de små och medelstora företagen som verkar inom mjukvarubranschen som hotas och ett upprop med över 350 000 underskrifter kräver att denna patent på datahantering stoppas.
Redan idag beviljar Europeiska patentkontoret, EPO, patent på databehandling även om dessa saknar stöd i lagstiftningen. Risken finns nu att alla dessa patent får lagstöd, vilket skulle innebära en kris för stora delar av IT-branschen, framförallt för öppen mjukvara. För att säkerställa att utvecklingen på IT-området inte hindras är det viktigt att Europa inte inför patent på databehandling likt de som redan finns i USA. Därför bör regeringen arbeta inom EU:s beslutande organ mot att patent på databehandling införs.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Gustav Fridolin (mp) |
|
|
Jan Lindholm (mp) |
Ulf Holm (mp) |