Centerpartiet vill omforma Sverige efter federalismens principer. Detta kommer att bli en radikal omvandling av den svenska styrelseformen där makten byggs underifrån och delegeras uppåt på uppdrag av lägre nivåer. För att nå detta mål lägger Centerpartiet om skatterna i syfte att göra individer, familjer och kommuner ekonomiskt och politiskt oberoende av statliga pekpinnar. Människor med vanliga inkomster kommer att få påtagliga skattelättnader och ökade möjligheter att själva bestämma över sina liv. Samtidigt gör skatteomläggningen att kommunerna kommer få att behålla sina skattebaser. Statlig detaljstyrning via pekpinnedirektiv kommer att bli omöjliga och det kommunala självstyret blir en realitet, inte en chimär som i dagens Sverige.
1 Sammanfattning 1
2 Innehållsförteckning 2
3 Förslag till riksdagsbeslut 3
4 Inledning 5
5 Ett företagsamt skattesystem 5
5.1 Ett nytt sjuklönesystem 6
5.2 3:12-regler 6
5.3 Förmögenhetsskatt 7
5.4 Jordbrukets skatter 8
5.5 Starta-eget-sparande 8
5.6 Riskkapitalavdrag 9
6 Skattesystem för självbestämmande 9
6.1 Inkomstskattereformen 10
6.1.1 Skatte- och förvärvsrabatt 10
6.1.2 Sänkt statlig inkomstskatt 11
6.1.3 Höjd skiktgräns 11
6.1.4 Ta bort fattigdomsfällorna 11
6.1.5 Nettolönemodell 12
6.1.6 Från avdrag till skatterabatter 12
6.2 Äldre på arbetsmarknaden 13
6.3 Hushållstjänster 13
6.4 Kommuner 14
7 Fastighetsskatter 15
8 Skattesystem för ett grönt Sverige 15
8.1 Skattebefrielse för alternativa bränslen 15
8.2 Nedsättning av förmånsvärdet för miljöbilar 16
8.3 Skatterabatt för privatpersoner som köper miljöbil 16
8.4 Fordonsskatten 16
8.5 Centerpartiets alternativ till regeringens s.k. gröna
skatteväxling 16
8.6 Skatt på avfallsförbränning 17
8.7 Skatt på lågpriscigaretter 17
9 Avgår från regeringen 17
10 Sammanställning 19
11 Fördelningsanalys 20
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av en skatteordning byggd på federalismens principer.
Riksdagen beslutar att införa en reformerad sjuklönemodell i enlighet med vad i motionen anförs.
Riksdagen beslutar att införa BEK-modellen för fåmansbolag i enlighet med vad i motionen anförs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förmögenhetsskatten bör avvecklas.
Riksdagen beslutar att sänka förmögenhetsskatten till 1 %.
Riksdagen beslutar att undanta värdet av egna hem från förmögenhetsbeskattningen.
Riksdagen beslutar att sänka dieselskatten till 1 kr per liter för jord- och skogsbruk.
Riksdagen beslutar att avskaffa skatten på handelsgödsel.
Riksdagen beslutar att införa ett starta-eget-sparande i enlighet med vad som i motionen anförs.
Riksdagen beslutar att införa ett personligt riskkapitalavdrag från 2005 i enlighet med vad i motionen anförs.
Riksdagen beslutar att från 2005 ersätta grundavdraget med en skatterabatt på 9 000 kr, lika för alla.
Riksdagen beslutar att införa en förvärvsrabatt för inkomster av tjänst och näringsverksamhet om som mest 9 600 kr från 2005.
Riksdagen beslutar att sänka den statliga inkomstskatten med 2 procentenheter.
Riksdagen beslutar att höja den undre skiktgränsen för statlig inkomstskatt med 24 500 kr.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en samlad översyn bör göras i syfte att lindra totala marginaleffekter, s.k. fattigdomsfällor.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av nettolöner.2
Riksdagen beslutar att från 2005 ersätta kompensationen för pensionsavgiften med en skatterabatt på 35 % av pensionsavgiften, samt slopa den övriga avdragsrätten.
Riksdagen beslutar att från 2005 ersätta reseavdraget med en skatterabatt på 7 kr per mil kombinerat med en självkostnadsgräns om 2 500 kr.
Riksdagen beslutar att avskaffa posten "Övriga avdrag" under Inkomst av tjänst.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att åtgärder bör genomföras i syfte att ge bättre incitament åt äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden även efter fyllda 65 år.1
Riksdagen beslutar att införa ett avdrag för hushållstjänster i enlighet med vad som i motionen anförs.
Riksdagen beslutar att införa en extra rabatt på energiskatten för bensindelen i E 85 på 34 öre per liter.
Riksdagen beslutar att för miljöbilar låta nedsätta förmånsvärdet till 60 % av närmast jämförbara bil, där miljöanpassad teknik saknas.
Riksdagen beslutar att införa en skatterabatt om 10 000 kr till privatpersoner som investerar i en miljöbil.
Riksdagen beslutar att skatt på förbränning av osorterat avfall skall tas ut i enlighet med vad i motionen anförs.
Riksdagen beslutar höja skatten för lågpriscigaretter i enlighet med vad i motionen anförs.
Riksdagen beslutar att slopa skattereduktionen för fackföreningsavgifter.
Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om höjd kompensation för egenavgifter.
Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om höjda fordonsskatter.
Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om införande av trängselskatt.
Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om höjd elskatt.
Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om höjd dieselskatt.
Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om höjd bensinskatt.
Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om höjda reseavdrag.
Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om försämrade möjligheter för periodiseringsfonder.
Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om regionalpolitisk stimulans.
Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om sämre nedsättningsmöjligheter för socialavgifter.
1 Yrkandena 15 och 20 hänvisade till SkU.
2 Yrkande 16 hänvisat till Au.
Med federalismens principer som bas ligger en radikal förnyelse av det svenska statsskicket överst på Centerpartiets agenda. Dagens system med ett starkt centralstyre och ett kommunalt självstyre på papperet som i realiteten endast existerar på nåder av centralmakten ska ersättas med ett system med en klar och tydlig konstitution med tydliga regler för maktdelning och en kompetenskatalog där beslutsnivåers kompetenser klargörs och med ett skydd för individuella fri- och rättigheter.
Skattesystemet ska utformas så att individers och familjers självbestämmande sätts i centrum. Människor ska komma bort från bidragsberoende. Skatter är en indragning av pengar från vanliga människor och företag. Varje politisk beslutsförsamling har därför ett moraliskt oinskränkt ansvar att se till att varje skattekrona används på ett effektivt sätt.
Skattesystemet ska vidare utformas på ett sätt som gör att det upplevs som rättvist och förutsägbart. Medborgare har rätt att kunna planera sina liv utan att drabbas av godtyckliga och illa underbyggda beslut.
Skatterna ska vara så utformade att människors skaparglädje inte förhindras. Entreprenörer ska få uppskattning, inte bestraffas som idag. Företagande är grunden för samhällets välstånd. När någon väljer att satsa på en egen idé och därmed utsätta sig för ett ekonomiskt risktagande måste vi ha ett system som gör det möjligt att lyckas. En entreprenör som satsar, måste tillåtas att lyckas och bli rik. Risktagande måste kunna löna sig. De skatter som är skadliga för samhällsekonomin ska helst avskaffas, och i andra hand reformeras.
I de fall marknaden själv misslyckas att kombinera en långsiktigt hållbar utveckling med ekonomisk utveckling ska skattesystemet utformas så att samhällets verkliga kostnader återspeglas i de ekonomiska ramarna. Ett av de största miljöhoten just nu är den globala uppvärmningen. Istället för den gröna skatteväxling som regeringen med dess stödpartier säger sig genomföra, lägger Centerpartiet konkreta förslag som har en klar och tydlig klimatprofil.
Centerpartiets utgångspunkt är att skattesystemet ska vara effektivt, förutsägbart, rättvist och enkelt. Höga skatter innebär minskad handlingsfrihet och reducerat självbestämmande. De svenska skatterna bör således sänkas. Vad som ovan anförts om vikten av en skatteordning byggd på federalismens principer bör ges regeringen till känna.
Näringslivets ingång i de s.k. tillväxtsamtalen var att det fanns tre områden som behövde reformeras. Ett av dessa har nu uppfyllts, slopandet av arvs- och gåvoskatten. De övriga två frågorna ligger fortfarande kvar och belastar svenskt näringsliv, den ekonomiska tillväxten och hindrar nya jobb från att skapas. Det är förmögenhetsskatten som hindrar svensk riskkapitalförsörjning och som driver kapital utomlands. Detta är en ytterst skadlig skatt, som Centerpartiet avskaffar i sin helhet från år 2006. Det tredje och sista området är regelverket kring fåmansbolagen där Centerpartiet föreslår att den s.k. BEK-modellen, beskattat eget kapital, införs som avskaffar den nuvarande diskrimineringen och gör det möjligt för fåmansbolagsägare att satsa på sina egna verksamheter. En annan viktig fråga för tillväxten och för att skapa nya jobb är ett reformerat sjuklönesystem som framförallt är anpassat för mindre företags villkor.
När arbetsgivarnas sjuklöneansvar utvidgades från två till tre veckor var det i princip ingen som ansåg att det var ett bra förslag. Inte ens bland regeringsunderlaget fanns det någon anhängare, och följdriktigt återinförs den gamla ordningen med två veckors sjuklön. Tyvärr stannar inte den socialdemokratiska regeringen där, utan föreslår att arbetsgivare ska tvingas till 15 % medfinansiering av sjukförsäkringen, något som har fått allvarlig kritik från exempelvis Lagrådet. Det stora problemet är att de personer som idag har en historia av att vara sjukskrivna kommer att fåännu svårare att ta sig in på arbetsmarknaden när arbetsgivaren riskerar att bli mer eller mindre permanent betalningsskyldig om personen ifråga blir sjuk igen. Det nya systemet kommer att förstärka skillnaden mellan de som befinner sig "inne" på arbetsmarknaden och göra det ännu svårare för dem som är utanför att komma in. Vi måste få ett sjuklönesystem som inte gör det svårare för sjuka att komma tillbaka in på arbetsmarknaden. Samtidigt ska systemet gynna företagande och risktagande.
Centerpartiet förordar, i likhet med näringslivets organisationer, istället en modell med storleksrelaterat arbetsgivaransvar. För en arbetsgivare med en anställd skulle sjuklöneansvaret enbart sträcka sig en dag, med två anställda, två dagar osv. upp till ett tak vid trettio dagar för arbetsgivare med trettio eller fler anställda. Detta skulle kompenseras av en likformig nedsättning av arbetsgivaravgiften avpassad för ett trettio dagars arbetsgivarinträde. Genom denna konstruktion blir riskexponeringen anpassad efter företagets bärkraft. Med denna modell avpassas riskexponeringen till förmågan att bära den samtidigt som de generellt sett "duktiga" småföretagarna överkompenseras och de största drivkrafterna läggs på de kategorier arbetsgivare som står för en större del av sjukfrånvaron. Riksdagen bör besluta att införa ett sjuklönesystem i enlighet med vad som i motionen anförs.
De nuvarande reglerna för fåmansbolag, de s.k. 3:12-reglerna, är direkt tillväxthämmande, främst av två skäl. Ett företag som är framgångsrikt och expansivt extrabeskattas eftersom en del av vinsten kommer att beskattas som inkomst av tjänst och därmed beskattas som om det vore inkomst över den högsta brytpunkten. Detta innebär en beskattning på nästan 60 %, vilket ska jämföras med skattesatsen på inkomst av kapital som är 30 %. Det är således mer lönsamt för entreprenören att satsa pengar i andras företag på börsen än på sitt eget.
Näringsdepartementets tillväxtdelegation har analyserat hur de nuvarande reglerna slår och resultatet är inte upplyftande. Exempelvis tvingas lågavlönade kvinnor som är delägare i ett fåmansbolag att betala högre skatt än sina manliga kollegor med högre lön. Pappor som tar föräldraledigt och delägare som blir sjukskrivna är andra exempel på grupper som diskrimineras skattemässigt på grund av de nuvarande reglernas utformning.
För Centerpartiet är det viktigt att entreprenörsanda kan löna sig. De företagare som arbetar hårt och som lyckas i sin verksamhet ska belönas, inte bestraffas. Utredningen Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52) föreslog att den s.k. BEK-modellen skulle införas. Med denna modell kommer hänsyn att tas till allt arbetande kapital i företaget, och underlaget för hur det kapitalbeskattade utrymmet vid utdelning och kapitalvinst ska uppskattas kommer att genomföras på ett mer rättvist, rimligt och tillväxtfrämjande sätt.
BEK-modellen kommer att ge småföretagare möjlighet att växa och bli lönsamma. För att Sverige ska bli mer företagsamt är denna reform mycket viktig. Centerpartiet avsätter nästan 1 300 miljoner kronor under budgetperioden för att reformera dessa skatter. Riksdagen bör besluta att införa BEK-modellen för fåmansbolag i enlighet med vad som i motionen anförs.
Förmögenhetsskatten är sannolikt svensk skattepolitiks mest absurda inslag.
Många vanliga inkomsttagare har fått se sig bli klassificerade som förmögna av Skatteverket då deras fastigheter har följt med allmänt stigande taxeringsvärden.
När vanliga inkomsttagare tvingas betala förmögenhetsskatt samtidigt som personer med ordentliga förmögenheter i form av huvudägarskap i vissa börsnoterade företag slipper, eroderar det allmänna förtroendet för skattesystemet eftersom likhet inför lagen blir en uppenbar chimär. Skatten som sådan är helt enkelt ett läroboksexempel på hur en skatt inte bör se ut, med en skatt på lättflyktigt kapital och omfattande undantagsregler som leder till snedvridande effekter.
Olika uppskattningar gör gällande att hundratals miljarder kronor finns placerade utomlands främst för att undkomma förmögenhetsskatt. Skatten gör kapitalförsörjningen svårare för företag. Förmögenhetsskatten drabbar svenska ägare, varför det svenska ägandet diskrimineras till förmån för utländska ägare.
Sverige är ett av de få länder i västvärlden som fortfarande har en förmögenhetsbeskattning. Därtill är skattesatsen en av de högsta bland de länder som tillämpar systemet. Det är dessutom oroande att det hörs signaler om att bredda skatten till att även gälla exempelvis aktier noterade på O-listan. Detta tangerar retroaktiv lagstiftning eftersom de som har valt att notera sina företag här har gjort det under premisserna att aktierna inte skulle bli föremål för förmögenhetsbeskattning. Företag på O-listan är mindre och tillväxtorienterade företag som har blivit noterade i syfte att underlätta för riskkapitalförsörjning. Att i efterhand ens diskutera att låta dessa aktier omfattas av förmögenhetsskatt är upprörande.
En ytterligare absurditet uppenbarades i september i år när Kammarrätten i Sundsvall bedömer att framtida utbetalningar från en lotterivinst är att betrakta som en fordran och därmed skattepliktig. Ett skattesystem måste uppbära legitimitet.
Regeringen föreslår att sambeskattningen för äkta makar avskaffas. Detta är bra, men långt ifrån tillräckligt. Centerpartiet föreslår att förmögenhetsskatten i ett första steg sänks till 1 % 2005 och att värdet av egna hem inte ska tas upp i förmögenhetsbeskattningen. Från och med 2006 avskaffar Centerpartiet förmögenhetsskatten. Den har helt enkelt orsakat tillräcklig skada för svensk samhällsekonomi. Riksdagen bör besluta att sänka förmögenhetsskatten till 1 % och undanta värdet av egna hem från förmögenhetsbeskattningen.
De svenska företagarna inom jordbrukssektorn är i mycket stor utsträckning utsatta för konkurrens. Centerpartiet anser att konkurrens är av godo eftersom det ger goda förutsättningar för konsumenter att fritt få välja, och det ger också svenska bönder stora möjligheter till utländska marknader. Nya marknader ger också möjligheter för dem som vill satsa på nischad produktion. Detta förutsätter dock att jordbruksproduktionen kan ske på lika villkor. För svenska jordbrukare handlar det främst om att kunna få verka på samma premisser som sina europeiska kollegor. Detta är tyvärr inte fallet idag där de svenska jordbrukarna har sämre villkor genom hög dieselskatt, avgifter på handelsgödsel och EU-stöd som antingen inte plockas hem, eller genom kraftiga förseningar. Det är ett steg i rätt riktning när vi ser att regeringen äntligen efter flera års försening uppfyller sitt löfte om att sänka dieselskatten för jord- och skogsbruk. Det hade givetvis varit bättre om de svenska jordbrukarna hade kunnat slippa denna konkurrensnackdel när det först påtalades, eller att hela sänkningen om två kronor per liter diesel hade genomförts, men givet regeringens och samarbetspartiernas agenda är den nu genomförda sänkningen om 1,70 kronor per liter imponerande.
Centerpartiet vill att svenska jordbrukare ska få samma villkor som övriga jordbrukare i EU och vi sänker således skatten på diesel till 1 krona per liter och skatten på handelsgödsel tas bort i sin helhet. Skatterna för svenska jordbruksföretagare sänks med drygt 1 400 miljoner kronor under perioden. Riksdagen bör besluta att sänka dieselskatten till 1 krona per liter för jord- och skogsbruk. Riksdagen bör besluta slopa skatten på handelsgödsel.
Forskarprogrammet GEM (Global Entrepreneurship Monitor) har sedan starten 1999 producerat årliga rapporter över entreprenöriell verksamhet i olika länder. Konsekvent har man bland annat kunnat påvisa vikten av informellt kapital, det vill säga familjemedlemmars eller så kallade företagsänglars betydelse för entreprenörskap. Jämfört med andra länder är nivån på informellt kapital lågt i Sverige, som andel av totalt riskkapital.
Centerpartiet menar att riskkapitalförsörjningen i Sverige rent generellt måste förbättras. För att delvis råda bot på detta vill vi öka förutsättningarna för informellt kapital, genom så kallat starta-eget-sparande. Ett led i detta är att möjliggöra ett skattefritt sparande på upp till 40 000 kr om året, totalt högst 120 000 kr som grundplåt till det egna företaget. För förslaget beräknar Centerpartiet ett skattebortfall på 300 miljoner 2005 och 600 miljoner årligen därefter. Riksdagen bör besluta att införa ett starta-eget-sparande i enlighet med vad som ovan anförts.
Tillgång till riskkapital är en av de faktorer som håller nere företagsamheten i Sverige. Vi tror att det finns många vanliga löntagare som drömmer om att kunna starta eget. Denna möjlighet är främst till för dem som väljer att finansiera starten av företag med eget sparande eller lånade pengar, utan att utnyttja starta-eget-sparandet i föregående kapitel.
Vi beräknar ett skattebortfall för denna åtgärd på 200 miljoner kronor för år 2005 och 400 miljoner kronor år 2006 och år 2007. Långsiktigt är denna åtgärd statsfinansiellt neutral, då den motsvarar ett tidigarelagt avdrag för insatt kapital vid realisation. Riksdagen bör besluta att införa ett personligt riskkapitalavdrag från 2004.
Svenskarna är det högst beskattade folket i världen. Inte någon annanstans får människan behålla en så pass liten del av lönen. Denna process kan ske relativt tydligt genom inkomstskatt och skatt på konsumtionen. Andra skatter är mindre tydliga såsom arbetsgivaravgifter. De höga skatterna minskar incitamenten för utbildning, och samtidigt motarbetas företagare i Sverige genom ofördelaktiga villkor och skatter.
I Centerpartiets Sverige blir det lönsamt att studera, arbeta och vara företagsam.
I många fall leder de höga skatterna till att låginkomsttagare helt enkelt inte längre klarar sig på sin egen lön. Med ett mer humant skattesystem hade många kunnat leva på sin egen lön, men eftersom det offentliga kräver in relativt sett mycket i skatt från låginkomsttagare förlorar många personer tryggheten över sina egna liv och tvingas istället att förlita sig på bidrag och andra människors och institutioners godtycke. Detta är otillständigt!
Samtidigt upplever Sveriges kommuner lite av samma situation där allt fler uppgifter åläggs kommunerna samtidigt som staten konstant underfinansierar dessa åtaganden.
Riktade och villkorade statsbidrag för mer eller mindre behjärtansvärda åtgärder kringskär kommunernas självstyre och med ett illa kamouflerat von oben-perspektiv förutsätts regeringens representanter veta bättre under vilka villkor vanliga människor lever, än vad de själva gör. Allvarligt är att den socialdemokratiska regeringen inte alls tar till sig av kritiken. Så sent som i slutet av september i år lade regeringen sin förskoleproposition, där riktade statsbidrag återigen används för att detaljstyra kommuners verksamhet.
Om kommunerna hade fått behålla sina skattebaser vore de i stor utsträckning finansiellt självständiga från staten. Genom nuvarande ordning behåller staten möjligheten att åsidosätta det kommunala självstyret. Med Centerpartiets skatteförslag för vi tillbaka makten till de nivåer makten hör hemma, dvs. närmare enskilda människor och deras närmaste politiska beslutsnivå, dvs. kommunerna.
Centerpartiet framför ett genomarbetat förslag till en omfattande skattereform som främst kommer att gynna låg- och medelinkomsttagare genom att det nuvarande grundavdraget ersätts med en skatte- och förvärvsrabatt som ger betydligt större avtryck i människors disponibla inkomster.
Den nu gällande ordningen, med ett grundavdrag som genom en grundnivå samt en upp- och nedtrappning i inkomstskikten för låga och medelstora inkomster, ger upphov till negativa marginaleffekter. Vårt alternativ med skatterabatt medför att den summa som alla betalar in i skatt minskas med 750 kronor per månad, vilket motsvarar ett konventionellt grundavdrag på ungefär 30 000 kronor. Denna rabatt ska komma alla till del som har beskattningsbar inkomst, det vill säga alla som har ett jobb, men även pensionärer och studenter som jobbar extra etc. I kombination med detta inför vi en förvärvsrabatt vars syfte är att mildra beskattningen för främst låg- och medelinkomsttagare samtidigt som skadliga marginaleffekter undviks. Vår förvärvsrabatt som vi inför 2005 minskar skatten för förvärvsarbetande med som mest 800 kronor per månad och är riktad framförallt mot de med låga till normala inkomster.
År 2007 ökar vi skatterabatten till 900 kronor per månad. Förvärvsrabatten utgår på inkomster från förvärvsarbete eller företagande, just för att stimulera detta. En förvärvsrabatt på arbetsinkomster innebär en kraftig stimulans för den arbetslöse att ta ett arbete och för den deltidsarbetande att öka sin arbetstid. Riksdagen bör därför besluta att från 2005 ersätta grundavdraget med en skatterabatt på 9 000 kronor årligen, lika för alla. Riksdagen bör också besluta att införa en förvärvsrabatt för inkomster av tjänst och näringsverksamhet om som mest 9 600 kronor årligen från 2005.
Utöver att det svenska skattetrycket är det högsta i världen har vi dessutom höga marginalskatter på arbete. Höginkomsttagare har som mest närmare 60 % i marginalskatt, någonting som minskar arbetsutbudet men som även får långsiktiga följder som ändrade studievanor och karriärvägar. Höga marginalskatter på arbete är en skatt som påverkar människors beteende i stor utsträckning, såväl på lång som kort sikt och är därför att betrakta som skadlig för samhällsekonomin. För att motverka detta föreslår Centerpartiet att den statliga inkomstskatten sänks med två procentenheter. Riksdagen bör besluta att sänka den statliga inkomstskatten med två procentenheter.
Regeringen föreslår, i likhet med förra året, att skiktgränserna inte fullt ut ska reallöneskyddas. I 1990 års skattereform slogs det fast att skiktgränserna skulle räknas upp med KPI plus två procentenheter för att inte fler inkomsttagare än nödvändigt skulle tvingas betala statsskatt och därmed drabbas av betydande marginalskattehöjningar. Regeringen har de senaste tvååren tyvärr visat att man frångår denna princip.
Centerpartiet menar tvärtom att det är av stor vikt att färre personer ska behöva betala statlig inkomstskatt. Centerpartiet höjer därför den undre skiktgränsen med 24 500 kronor. Med Centerpartiets förslag slipper fler människor statlig inkomstskatt och marginalskatten kommer att sänkas kraftigt för dessa individer. Riksdagen bör besluta att höja den undre skiktgränsen med 24 500 kronor.
Idag är det inte ovanligt att vissa grupper har påfallande höga marginaleffekter. En deltidsarbetande ensamstående mamma har i praktiken samma totala marginaleffekter som en högavlönad läkare. Detta är av ondo, för samhället men framförallt för den enskilda människan. En ensamstående mamma som jobbar deltid och som väljer att gå upp till heltid kommer att märka att löneökningen äts upp av minskat bostadsbidrag eller av ökade avgifter till förskolan. Sammantaget är effekten förödande eftersom lågavlönade personer, ofta kvinnor, märker att de är fastlåsta i en situation de inte kan komma ur. Oavsett hur mycket de jobbar, gör bidragsminskningar att man behåller samma låga disponibla inkomst. Detta fenomen kallas för fattigdomsfällor. Detta är förödande för de enskilda individer som drabbas.
Regeringen har i bilaga 3 till budgetpropositionen räknat på just detta. Det som framförallt är intressant är den månadslön som krävs i dagens system för att det ska löna sig att gå från socialbidrag till förvärvsarbete. För en familj med två barn där båda föräldrarna lever på socialbidrag krävs exempelvis en månadslön på 24 000 kronor för att den disponibla inkomsten ska överstiga socialbidragsnormen. Detta gör att familjen i praktiken inte har möjlighet att på egen hand förbättra sin egen ekonomiska situation. Det innebär att familjen påtvingas ett bidragsberoende, och för samhället innebär det ett minskat arbetsutbud och höga kostnader. Både de enskilda och samhället drabbas hårt av fattigdomsfällorna.
Vi menar att vi måste ge makten tillbaka till individerna och de enskilda familjerna. När inte människor har makt över sina egna liv ökar oroskänslan och otryggheten. Centerpartiets förslag till inkomstskattereform är utformat just i syfte att minska marginaleffekter. Dessutom måste en samlad översyn göras i syfte att successivt fasa ut de bidrag som orsakar marginaleffekter till förmån för minskade skatter så att vanliga människor kan klara sig på vanliga inkomster utan bidragsberoende. Vad som ovan i motionen anförts om vikten av en samlad översyn i syfte att lindra totala marginaleffekter, s.k. fattigdomsfällor, bör ges regeringen till känna.
Personer som går utan arbete riskerar att mista kontakten med arbetsmarknaden. Det är ofta svårt att få ett arbete efter en lång tids arbetslöshet och självförtroendet minskar för varje dag utan arbete. För att ta sig ut på arbetsmarknaden behövs olika former av stöd. Ett konkret exempel på en lösning är att använda ett nettolönesystem där berörda myndigheter och arbetsgivare samarbetar. Med nettolön skulle lönen för den anställde vara densamma som lönekostnaden för arbetsgivaren, ingen inkomstskatt eller sociala avgifter betalas. Det skulle kunna stimulera arbetsgivare att anställa personer som befunnit sig utanför arbetsmarknaden en längre tid.
Nettolönesystemet får naturligtvis inte tränga undan andra arbeten eller anställningsformer. Regler som hindrar potentiellt missbruk måste naturligtvis skapas. Förslagsvis ska personen som anställs till nettolön arbeta under en sexmånadersperiod. Därefter ska anställningen utvärderas av berörda parter som arbetsgivaren, arbetsförmedlingen eller försäkringskassan tillsammans med den anställde. Personer som ingår i nettolönesystemet ska naturligtvis ha samma sociala rättigheter som övriga anställda. Fördelen med nettolönesystemet är att det ger unika möjligheter för många personer att komma in på arbetsmarknaden. Nettolönesystemet behöver inte ses som en lösning endast för långtidsarbetslösa utan kan med fördel även gälla andra personer som av olika skäl har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Med ett fungerande nettolönesystem kan den dåligt fungerande aktivitetsgarantin avskaffas. Målet är att det ska bli billigare för alla arbetsgivare att anställa så att fler människor kan komma ut på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsåtgärderna måste utgå från ett individperspektiv och ske på en lokal nivå där den arbetslöse har mer makt över sin situation. Hur nettolöner kan användas för att underlätta långtidsarbetslösa bör utredas. Vad som ovan anförts om nettolöner bör ges regeringen till känna.
Den nuvarande utformningen av skattesystemet medger avdrag för exempelvis resor och pensionssparande. Ju högre marginalskatt desto mer blir avdraget värt. Vi ifrågasätter denna princip och menar istället att skatterabatter, lika för alla, borde införas eftersom det inte finns någon rationell förklaring sett utifrån samhällets perspektiv varför höginkomsttagare ska vara berättigade till större ekonomisk vinst av avdrag än de med normala och låga inkomster. Vårt förslag innebär skatterabatter som, oavsett nivå på marginalskatt, ska vara lika mycket värda för alla. Värdet av avdragen ska motsvara ungefär det som idag en normalinkomsttagare som inte betalar statlig inkomstskatt har, det vill säga med en marginalskatt på ca 35 %. Centerpartiet vill införa en skatterabatt för reseavdrag på 7 kronor per mil. För de med normala inkomster och som inte betalar statlig inkomstskatt motsvarar detta ett reseavdrag på ca 20 kronor per mil. Detta gör vi för att underlätta pendling och premiera de som arbetar.
Dessutom avskaffar Centerpartiet posten "Övriga avdrag" eftersom kostnader som är förknippade med yrket är arbetsgivarens ansvar att ersätta. Det är orimligt att löntagare ska vara hänvisade till det godtycke som det innebär att eventuellt få avdrag godkända beroende på praxis hos det berörda skattekontoret.
Riksdagen bör därför besluta att från 2005 ersätta kompensationen för pensionsavgiften med en skatterabatt på 35 % av pensionsavgiften. Riksdagen bör också besluta att från 2005 ersätta reseavdraget med en skatterabatt på 7 kr per mil kombinerat med en självkostnadsgräns om 2 500 kr. Riksdagen bör besluta att avskaffa posten "Övriga avdrag" under Inkomst av tjänst.
För de personer som fyllt 65 år finns det idag få incitament till att fortsätta arbeta. Trots att dessa individer redan är ålderspensionärer utgår det en ålderspensionsavgift, vilket är ologiskt. Åldersstrukturen på arbetsmarknaden är sådan idag att stora grupper snart förväntas gå i pension, samtidigt som antalet personer i yrkesverksam ålder minskar något. Ett samlat grepp borde göras i syfte att se över hur incitamentsstrukturen kan förändras så att äldre på arbetsmarknaden kan ges bättre ekonomiska villkor och därmed lockas att stanna kvar på arbetsmarknaden även efter 65 år fyllda. Detta bör ges regeringen till känna.
Ohälsan kostar samhället oerhörda summor varje år, och alltmer tyder på att familjers stressituation är en bidragande faktor. Framförallt kvinnor i karriären förutsätts kunna vara mamma, karriärkvinna och hemmets organisatör, allt på samma gång. Detta synsätt måste ifrågasättas kraftfullt. När ekvationen inte längre går ihop, är det inte sällan kvinnans karriär som begränsas när barn och hem tar för mycket tid. Grundinställningen måste vara att avdrag för hushållstjänster är en reform som kommer såväl män som kvinnor till del. På en teoretisk marknad utan skatter skulle familjen kunnat öka sin nytta genom att anställa en person för att städa, tvätta eller andra tidsödande åtaganden. I ett högskattesamhälle som Sverige kommer dock s.k. skattekilar, det vill säga skillnaden mellan vad löntagaren får ut efter skatt och vad arbetsgivaren betalar in i bruttokostnad, att resultera i att även mindre kvalificerade arbetsuppgifter blir orimligt dyra. Följaktligen är efterfrågan på dessa tjänster i stort sett obefintlig, så länge lagen följs. För att efterfrågan på hushållstjänster skall ta fart måste priset sänkas rejält genom att skattekilarna minskas kraftigt. De tjänster som utförs i det egna hemmet eller på den egna tomten skall berättiga till skattelättnad.
Vi föreslår att en skattesubvention om 50 % på arbetskraftskostnader upp till 25 000 kronor inklusive moms per år införs. Regeringens tillfälliga ROT-avdrag ska samordnas i detta belopp, och därmed permanentas. Riksdagen bör besluta att införa ett avdrag för hushållstjänster i enlighet med vad som i motionen anförs.
Med en genomsnittlig kommunalskattesats på 31,51 % borde kommunerna ha tillräckligt med skattebaser för att klara sig själva. I budgeten för 2005 föreslås drygt 57 miljarder kronor i olika former av stöd till kommunsektorn. Enkelt uttryckt är det en kompensation för grundavdraget och andra avdrag som kommunernas ekonomi drabbas av. Det är tänkt att statsbidragen ska kompensera kommunsektorn för avdragen, men eftersom statsbidragen är i nominella termer och räknas upp i takt med lönesummorna sker en urgröpning av kommunernas ekonomi.
Centerpartiets inkomstskatteförslag leder till att kommunerna får behålla hela skattebasen, och faktum är att kommunsektorns förstärkning av skattebasen blir större än vad som idag finns i det generella statsbidraget. Detta är en tydlig indikation på vad som pågått under många år. Staten har tagit hand om det ökande skatteunderlaget från en växande lönesumma men underlåtit att öka statsbidragen i motsvarande grad.
I tabell 1 nedan anges förändringarna i miljarder kronor för staten respektive kommunsektorn. Med Centerpartiets förslag blir kommunerna finansiellt sett mer oberoende av statsbidrag. För tydlighetens skull vill vi poängtera att den interkommunala skatteutjämningen ligger fast.
Tabell 1. Effekt för offentlig sektor av Centerpartiets inkomstskatteförslag periodiserade siffror.
|
Miljarder kronor |
2005 |
2006 |
2007 |
|
Stat |
-72,9 |
-72,2 |
-74,8 |
|
Kommun |
54,1 |
55,4 |
56,8 |
|
Netto |
-18,8 |
-16,8 |
-18,0 |
Den orättvisa många människor med normala inkomster drabbas av när godtyckliga taxeringsvärden genererar orimliga skattepålagor i form av förmögenhets- och fastighetsskatt ligger högt på Centerpartiets agenda över problem som måste åtgärdas av en ny borgerlig regering. Frågorna adresseras i Centerpartiets kommittémotion om fastighetsskatt.
Den gröna skatteväxling som regeringen säger sig genomföra tillsammans med sina båda stödpartier är tyvärr misslyckad. Höjda bensinskatter genomförs för att få människor att använda mindre bränslen som genererar koldioxidutsläpp, men inte någonstans genomförs en politik som faktiskt ger möjligheter att byta bränsle. På många håll i Sverige är faktiskt bilen oumbärlig eftersom alternativ saknas. Den så kallade skatteväxlingen blir bara fiskal och leder till ökade inkomster från staten. Hade regeringens skatteväxling fungerat hade människor gått över till miljövänliga alternativ och staten hade fått in mindre inkomster, något som vore oacceptabelt för regeringens finansansvariga.
Skattehöjningarna drabbar framförallt låg- och medelinkomsttagare som lever på landsbygden. Varför ska dessa få betala för så kallad grön skatteväxling när inte miljöutsläppen ens minskar?
Centerpartiet ställer sig bakom beslutet om en skattebefrielse, av koldioxid- och energiskatten, för förnyelsebara bränslen. Om vårt krav på separerade skatteregler och förhoppningen om 5 % RME-inblandning i dieseln genomförs, skulle det medföra minskade skatteintäkter för staten. Vi avsätter därför 600 miljoner kronor år 2007 för att täcka upp denna intäktsminskning.
Idag kommer dock inte den minskade skatten på bensin med etanolinblandning konsumenterna till del. Man kan inte se på priset att man valt att tanka bensin med etanolinblandning. Risken är att samma sak skulle hända vid en ökad RME-inblandning. På sikt borde man därför fundera över om man skulle ha en särskild skatteklass för bensin och diesel med låginblandning.
För att öka efterfrågan på drivmedel med inblandning av förnyelsebara bränslen föreslår vi att man, förutom befrielse från koldioxidskatt och energiskatt på det förnyelsebara bränslet, också bör ge en extra rabatt på energiskatten för den del fossila bränslen som blandas med de förnyelsebara. I dagsläget finns etanol som drivmedel, dels som låginblandning upp till 5 % i bensin, dels som E 85 med 85 % etanol och 15 % bensin. För E 85 är etanoldelen skattefri medan bensindelen beskattas med koldioxidskatt och energiskatt. En extra rabatt på energiskatten för bensindelen i E 85, förslagsvis motsvarande andelen etanol, dvs. 85 %, skulle innebära 34 öre lägre skatt per liter E 85. Riksdagen bör besluta att införa en extra rabatt på energiskatten för bensindelen i E 85 på motsvarande 34 öre per liter E 85.
Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar har haft stor effekt på försäljningen av miljöbilar som tjänstebilar. Idag skiljer man dock på elbilar (nedsättning till 60 %) och bilar som drivs med alkohol eller gas (nedsättning till 80 %). Denna skillnad är inte teknikneutral och missgynnar fordon drivna på gas och etanol. Centerpartiet anser att nedsättningen skall vara generell. Alla bilar som drivs med el, alkohol eller gas får en nedsättning av förmånsvärdet till 60 % av förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad teknik. Detta beräknas kosta 10 miljoner kronor för år 2004. Detta bör riksdagen besluta.
Som en uppmuntran även till privatpersoner som väljer att köpa en miljöbil avsätter vi 50 miljoner kr per år under budgetperioden, vilket ger en möjlighet för ca 5 000 nya miljöbilsägare att få skattereduktion om 10 000 kr. För enkelhetens och teknikneutralitetens skull föreslår vi att rabatten är lika för alla, oavsett inköpspris eller innehavstid. Återbetalningen sker via skattekontot. Riksdagen bör besluta att införa en skatterabatt om 10 000 kr till privatpersoner som investerar i en miljöbil.
Centerpartiet delar Vägtrafikskatteutredningens bedömning att fordonsskatten borde differentieras utifrån koldioxidutsläpp. Vi menar dessutom att skatten ska ta hänsyn till NOx och partikelutsläpp samt att den är teknikneutral. För yrkande om detta hänvisas till Centerpartiets motion om trafiksäkerhet.
Centerpartiet avsätter budgetmedel för att stimulera ett bränslebyte. Vi tror på stimulans av alternativen så att människor ges en möjlighet att välja ett miljövänligt bränsle. Med en ökad efterfrågan följer teknikutveckling och infrastruktur. Vi vill börja i rätt ända, och förutom de föreslagna regelförändringarna avsätter vi under budgetperioden sammanlagt 819 miljoner kronor för skattelättnader för att minska framförallt emitterande växthusgaser.
Tabell 2. Sammanställning över Centerpartiets satsningar på alternativa, miljövänliga bränslen över budgetperioden
|
2005 |
2006 |
2007 |
|
62 |
73 |
684 |
Den deponiskatt på avfall som infördes 2000 har varit positiv för att minska mängden avfall som deponeras. Samtidigt har detta lett till att förbränning av avfall har blivit relativt sett mer lönsamt eftersom detta är skattebefriat. Centerpartiet vill att avfall i större utsträckning ska sorteras. Förbränning av osorterat avfall riskerar att skada miljön, och därmed även människor, främst genom ökade dioxinutsläpp. Därför bör en skatt införas för att neutralisera deponiskatten samt att göra avfallssortering mer ekonomiskt lönsamt. Vi räknar med en höjning med 150 miljoner kronor. Riksdagen bör besluta att införa skatt på osorterad avfallsförbränning motsvarande 150 miljoner kronor.
Den svenska utformningen av skatt på tobak medför en asymmetrisk beskattning till lågpriscigaretters fördel. Genom att införa full minimiskatt på lågpriscigaretterna blir beskattningen symmetrisk, och förhoppningsvis minskar även användningen av cigaretter. Vi höjer således skatten på dessa lågpriscigaretter med 150 miljoner kronor, en skattehöjning motsvarande drygt 2 kr per paket. Detta bör riksdagen besluta.
I regeringens budgetproposition anges en rad åtgärder som påverkar inkomstsidan, varav ett flertal avslås av Centerpartiet. De förändringar som Centerpartiet avviker från anges i tabell 3.
Tabell 3. Inkomstförändringar i budgetpropositionen för 2005 som Centerpartiet avviker från, periodiserade siffror, miljoner kronor.
|
1 |
Ingen skattereduktion fackavgift |
3 900 |
|
2 |
Kompensation egenavgifter |
9 420 |
|
3 |
Höjda fordonsskatter |
-1 280 |
|
4 |
Trängselskatt |
-460 |
|
5 |
Höjd elskatt |
-745 |
|
6 |
Höjd dieselskatt |
-820 |
|
7 |
Höjd bensinskatt |
-920 |
|
8 |
Höjda reseavdrag |
310 |
|
9 |
Ändrade regler per.fonder |
-1 500 |
|
10 |
Regionalpolitisk stimulans |
300 |
|
11 |
Socialavgifter |
-300 |
I Centerpartiets inkomstskatteförslag ligger skattesänkningar och höjda reseavdrag. varför punkterna 1, 2 samt 8 utgår som konsekvens.
Centerpartiet menar att fackföreningskostnader inte bör vara avdragsgilla.
Vidare avslår vi regeringens försök till grön skatteväxling eftersom Centerpartiet har ett betydligt bättre alternativ, vilket redogjorts för under rubrik 8, och som en konsekvens härav avslås punkterna 3, 5, 6 och 7.
Ändrade regler för periodiseringsfonder och minskad nedsättning av socialavgifter är åtgärder som direkt kommer att slå mot småföretagare. Vi anser att ett bättre företagsklimat är viktigt, och att då genomföra besparingar på företagande är fel. Punkterna 9 och 11 avslås därmed.
När propositionen om trängselskatt för Stockholm kom var Centerpartiet motståndare, eftersom det inte var en uppgift för riksdagen att besluta om. Som konsekvens av detta avslår vi besluten kring trängselskatt, såväl på utgifts- som inkomstsida.
Slutligen avslår vi regeringens s.k. regionalpolitiska stimulans. De avsatta pengarna är ett resultat av nattliga förhandlingar och är ett minst sagt ogenomtänkt förslag. Det finns ingen som vet hur pengarna kommer att användas, och oavsett hur pengarna fördelas kommer en glesbygdssatsning att leda till svåra gränsdragningsproblem. Förslaget genomsyras av ett från ett von oben-perspektiv som Centerpartiet inte kan acceptera. Detta bör riksdagen besluta.
Tabell 4. Sammanställning över Centerpartiets förändringar på inkomstsidan för staten, relativt regeringen. Periodiserade siffror 2005-2007
Centerpartiets samlade skattesänkningar netto för budgetperioden redovisas i tabell 5 nedan, periodiserade siffror.
Tabell 5. Sammanställning över Centerpartiets samlade skattesänkningar netto, periodiserade siffror 2005-2007
|
År |
2005 |
2006 |
2007 |
|
Miljarder kronor |
-20,4 |
-22,9 |
-24,7 |
Riksdagens utredningstjänst har gjort en fördelningsanalys 1 över Centerpartiets reformerade inkomstskatter. Förslaget sänker skatterna med netto 18,8 miljarder kronor för år 2005, vilket visas i tabell 6. Utformningen av skatterabatter gör att kommunernas skattebaser ökar på bekostnad på staten.
Tabell 6. Periodiserat utfall för den offentliga sektorn av inkomstskatteförslagen
|
Offentlig sektor |
Effekt, miljarder kronor |
|
Staten |
-72,9 |
|
Kommunerna |
54,1 |
|
Ålderspensionssystemet |
0,0 |
|
Totalt offentlig sektor |
-18,8 |
I analysen ingår delförslag för år 2005 enligt nedan. Centerpartiets utökade förvärvsrabatt för år 2007 finns följaktligen inte med.
Tabell 7. Förteckning över de olika delförslagen i Centerpartiets inkomstskattepaket
|
1 |
Slopat grundavdrag |
|
2 |
Skatterabatt på 9 000 kronor, lika för alla |
|
3 |
Kompensationen för pensionsavgiften ersätts med en skatterabatt på 35 % av avgiften samtidigt som avdragsrätten slopas helt |
|
4 |
Införande av en skatterabatt om maximalt 9 600 kronor mot förvärvsinkomst. En rabatt på 10 % av förvärvsinkomsten upp till en årslön på 96 000 kronor, skatterabatten på 9 600 kr ligger sedan kvar upp till årsinkomster på 180 000 kronor. Därefter trappas förvärvsrabatten ned med 5 % för att vid årsinkomster på 276 000 kronor uppgå till 4 800 kronor. |
|
5 |
Den statliga inkomstskatten sänks med två procentenheter och skiktgränsen höjs med 24 500 kronor |
|
6 |
Avdrag för resor med bil till och från arbetet ersätts med en skatterabatt på 7 kronor per mil. Detta kombineras med en självkostnadsgräns på 2 500 kronor, som innebär att skatterabatter under 2 500 kronor inte faller ut |
|
7 |
Avdrag för resekostnader till och från arbetet med andra färdmedel än bil ersätts med en skatterabatt på 35 % av kostnaden. Detta kombineras med självkostnadsgräns på 2 500 kronor, som innebär att skatterabatter under 2 500 kronor inte faller ut |
|
8 |
Avdragsmöjligheterna för "Tjänsteresor" samt "Tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor" under inkomst av tjänst omvandlas till en skatterabatt som motsvarar 35 % av avdraget. |
|
9 |
Avdragsmöjligheterna för "Pensionssparande m.m." under allmänna avdrag omvandlas till en skatterabatt som motsvarar 40 % av avdraget |
|
10 |
Avdragsrätten för "Övriga utgifter" under inkomst av tjänst slopas |
Tabell 8 visar vilken profil Centerpartiets inkomstskattesänkningar har. I pengar räknat är det gruppen med en månadslön på ca 18 000-19 000 kr som ökar sin disponibla inkomst mest. Det ska dock framhållas att de med mycket låga inkomster ökar sin relativa disponibla inkomst påfallande mycket.
Tabell 8. Fördelningsanalys över hur Centerpartiets inkomstskattepaket gynnar olika decilgrupper, d.v.s. Sveriges alla invånare över 18 år med positiva bruttoinkomster indelade i 10 lika stora grupper sorterade efter inkomst, med de 10 % med lägst inkomst i decilgrupp 1 och de 10 % med högst inkomst i decilgrupp 10
|
Inkoms-tdeciler |
Förslag 1 |
Förslag 2 |
Förslag 3 |
Förslag 4 |
Förslag 5 |
Förslag 6-10 |
Samtidigt införande av samtliga förslag |
|
1 ( 0-66 400) |
-3 820 |
3 110 |
-610 |
1 330 |
0 |
0 |
2 170 |
|
2 ( 66 401-107 000) |
-7 130 |
8 870 |
-970 |
2 150 |
0 |
30 |
3 000 |
|
3 (107 001-143 600) |
-8 200 |
8 960 |
-1 560 |
2 490 |
0 |
30 |
1 750 |
|
4 (143 601-176 200) |
-7 360 |
8 980 |
-2 510 |
3 320 |
0 |
10 |
2 500 |
|
5 (176 201-208 900) |
-6 400 |
8 990 |
-4 010 |
5 430 |
0 |
-20 |
4 090 |
|
6 (208 901-236 700) |
-5 490 |
8 990 |
-5 410 |
6 020 |
0 |
-50 |
4 200 |
|
7 (236 701-267 400) |
-4 570 |
9 000 |
-7 070 |
5 830 |
0 |
-50 |
3 290 |
|
8 (267 401-308 400) |
-3 860 |
9 000 |
-8 260 |
4 920 |
0 |
20 |
1 920 |
|
9 (308 401-386 500) |
-5 460 |
8 990 |
-10 550 |
4 730 |
2 400 |
-820 |
820 |
|
10 (386 501 eller mer) |
-6 220 |
8 990 |
-11 500 |
4 610 |
8 820 |
-2 530 |
2 750 |
|
Totalt |
-5 850 |
8 390 |
-5 240 |
4 080 |
1 120 |
-340 |
2 650 |
Tabell 9 nedan visar bland annat till vilka inkomstdeciler de totala skattesänkningarna går. Fördelningen är förhållandevis jämn.
Tabell 9. Förändrad genomsnittlig nettoinkomst per decil av skatteförslagen
|
Decil |
Genomsnittlig förändring av nettoinkomsten, kr |
Procentuell andel av den totala förändringen av nettoinkomsterna |
|
1 ( 0-66 400) |
2 170 |
8 % |
|
2 ( 66 401-107 000) |
3 000 |
11 % |
|
3 (107 000-143 600) |
1 750 |
7 % |
|
4 (143 601-176 200) |
2 500 |
9 % |
|
5 (176 201-208 900) |
4 090 |
15 % |
|
6 (208 901-236 700) |
4 200 |
16 % |
|
7 (236 701-267 400) |
3 290 |
12 % |
|
8 (267 401-308 400) |
1 920 |
7 % |
|
9 (308 401-386 500) |
820 |
3 % |
|
10 (386 501 eller mer) |
2 750 |
10 % |
|
Totalt |
2 650 |
100 % |
Av de totala inkomstskattesänkningarna går 52,2 % till kvinnorna, en effekt som kommer av Centerpartiets ambition att sänka skatterna för de med låga och normala inkomster.
Tabell 10. Förändrad genomsnittlig nettoinkomst uppdelat på kön.
|
Kön |
Genomsnittlig ökning av netto-inkomsten, kronor |
Andel av den totala förändringen av nettoinkomsterna, % |
|
Kvinnor |
2 710 |
52,2 |
|
Män |
2 580 |
47,8 |
|
Totalt |
2 650 |
100,0 |
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Maud Olofsson (c) |
|
|
Åsa Torstensson (c) |
Kenneth Johansson (c) |
|
Sofia Larsen (c) |
Roger Tiefensee (c) |
|
Margareta Andersson (c) |
Eskil Erlandsson (c) |
| [1] |
Dnr 2004:1957 |