Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att informera brett om möjligheten till offentlig upphandling med sociala kriterier i samverkan med bl.a. den sociala ekonomin.
Den offentliga upphandlingen regleras av lagen om offentlig upphandling, LOU, som är samordnad med EU-kommissionens regelverk.
Ett viktigt begrepp bakom lagen är konkurrensneutralitet. Det innebär dock inte alltid att det är rättvist eller ens en gång lämpligt med exakt lika regler för allt sorts företagande. Att ha precis samma regelverk för ett stort transnationellt företag som ett litet lokalt icke vinstdrivande företag är kanske varken rimligt eller rättvist.
Många tror att det är olika EU-regler som gör det omöjligt med t.ex. positiva särregler för icke vinstdrivande sociala företag. Såär dock inte fallet. I flera EU-länder, t.ex. Spanien och Italien, finns positiv särlagstiftning inom skatteområdet som gynnar socialt företagande. Sådana regler finns inte i Sverige (än).
Sociala hänsyn anses tillåtna som utvärderingskriterier inom EU-rätten och kan därför användas för att fastställa vilket anbud som är mest ekonomiskt fördelaktigt.
Sociala hänsyn kan också användas som ett s k tillkommande kriterium, d.v.s. ett kriterium som används för att särskilja två eller flera likvärdiga anbud. Sådana kriterier får användas inom det sociala området och måste då anges i annonsen om upphandling.
Sociala hänsyn får också främjas genom att den upphandlande enheten ställer villkor om hur kontraktet skall utföras. Förutsättningen är att villkoren är kända för anbudssökande respektive anbudsgivare. Här följer några exempel på villkor som den upphandlande enheten kan ställa på utföraren:
Krav på att anbudsgivaren vid utförandet anställer arbetslösa, särskilt långtidsarbetslösa, eller anordnar utbildning för arbetslösa.
Krav på att anbudsgivaren vid utförandet gör något för att främja jämställdhet eller mångfald i fråga om ras eller etniskt ursprung.
Krav på att uppdragstagaren för utförandet anställer ett större antal personer med funktionshinder än vad som krävs enligt nationell lagstiftning.
I regeringens proposition med förslag till vissa ändringar i LOU skriver regeringen (prop. 2001/02:142), med hänvisning till EU-kommissionen, följande: ". villkor för kontraktets utförande är förenliga med direktivet förutsatt att de inte är direkt eller indirekt diskriminerande i förhållande till anbudsgivare i andra medlemsländer och förutsatt att de angetts i annonsen om upphandling." Vidare anges att "de /kontrakten/ särskilt kan användas för att befrämja sysselsättning för människor som är socialt utsatta eller utslagna eller att motverka arbetslöshet". (Vår kursivering. Blideman-Karlsson: Att arbeta för arbete, Kommentus förlag 2003.)
Genom att det dock inte har krävts någon ny lagstiftning utan det endast har handlat om omtolkning av gällande lagstiftning, är denna möjlighet nästan totalt okänd.
Vi finner att denna fråga har en stor potential för att utsatta grupper i mycket högre grad ska ha möjlighet till arbete. Dels kan sociala företag med t.ex. funktionshindrade och/eller långtidsarbetslösa få meningsfulla arbeten på detta sätt, dels kan det också utvecklas ett scenario där privata företag gärna vill försöka få offentliga uppdrag och därför måste anställa funktionshindrade och/eller långtidsarbetslösa om det finns med sociala kriterier i en anbudsförfrågan. Det kan i så fall innebära att utsatta grupper blir en attraktiv grupp på arbetsmarknaden!
Det krävs dock stora informationsinsatser till offentlig sektor, privata och sociala företag samt intresseföreningar för att upphandling med sociala kriterier ska bli ett kraftfullt och framgångsrikt instrument för att få in utsatta grupper på arbetsmarknaden. En sådan information bör göras i nära samverkan med intresseorganisationer och andra representanter inom den sociala ekonomin.
|
Stockholm den 4 oktober 2004 |
|
|
Ingegerd Saarinen (mp) |
Ulf Holm (mp) |