Motion till riksdagen
2004/05:Fi245
av Solveig Hellquist (fp)

Ödesdigra betalningsanmärkningar


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en gräns för skulders storlek innan betalningsanmärkning och registrering hos kreditupplysningsföretagen sker.

  2. Riksdagen begär att regeringen ser över regelverket vad gäller konsekvenserna av mindre förseelser så att individuella prövningar kan göras och straffet stå i proportion till förseelsen.

Motivering

Betalningsanmärkningar har blivit allt vanligare. Har man fått en betalningsanmärkning finns den kvar i tre år även oavsett skuldens storlek eller om den regleras. Konsekvenserna av anmärkningarna är stora. Den enskilde får till exempel inte teckna hyreskontrakt, låna pengar eller ens hyra en videofilm eller släpvagn.

Det är självklart att man inte ska låna mer pengar än man kan betala tillbaka och att man betalar räkningar i tid. Många vet dock inte hur lätt det är att få en betalningsanmärkning. Särskilt inte ungdomar.

Även om anmärkningen har sin grund i att den enskilde, trots påminnelse, underlåtit att betala en skuld kan "straffet" för denna försumlighet ibland te sig i hårdaste laget. Även små belopp, till exempel som en skuld på mindre än hundra kronor, kan leda till en betalningsanmärkning. Inte minst ungdomar kan på grund av "oförstånd" hamna i svårigheter av denna anledning. Kommer anmärkningen till i samband med att den unge flyttar hemifrån och behöver hyra en egen bostad är flera års problem ett faktum.

Det kan inte anses rimligt att straffas under tre års tid för en skuld som är mindre än tusenlappen, om förseelsen är en engångföreteelse eller om den reglerats. Detta borde vägas in i bedömningen av betalningsanmärkelsen. Det är därför viktigt att sätta en gräns för hur stor den sammanlagda skulden får vara innan privatpersoner hamnar i de register över skuldsatta som kreditupplysningsföretagen har. En gräns bör därför införas och regelverket ses över för att man ska kunna möjliggöra individuell prövning, så att straffet står i proportion till förseelsen.

Stockholm den 4 oktober 2004

Solveig Hellquist (fp)