Sverige förtjänar bättre. Därför har Centerpartiet tillsammans med Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna tagit initiativ till en Allians för Sverige och ett maktskifte 2006. Den samsyn våra partier har om den politiska inriktningen i stort ligger också till grund för Centerpartiets ekonomiska politik.
Vårt samhälle och vår omvärld är stadd i snabb förändring. EU-utvidningen med 10 nya medlemsstater, varav flera av dem i vår närhet, innebär nya och spännande möjligheter. Ökad konkurrens sporrar vårt eget företagande till strukturförändringar och förbättringar. De nya ländernas marknader ger möjlighet till ökat handelsutbyte, nya affärsidéer och tillväxt. En öppen, ärlig, nyfiken och välkomnande attityd är för Centerpartiet det naturliga förhållningssättet till våra nya medlemsstater. I alla kontakter såväl mellan företag som mellan vanliga människor finns en källa till kunskap och möjlighet att ösa ur. Alla har att vinna påöppenhet och utbyte.
Men vårt samhälle står också inför betydande utmaningar. En alltmer åldrande befolkning kommer inom en snar framtid att gå i pension och så småningom att gå in i en tid av vårdbehov. Bristen på människor i arbetsför ålder kan bli besvärande om vi inte samtidigt ger fler av de människor som nu står utanför arbetslivet chansen till egen försörjning.
Mer än 20 % av den arbetsföra befolkningen är i arbetsåtgärder, öppen arbetslöshet, sjukskrivning eller förtidspension. Detta är resultatet av dagens politik, en politik som är slöseri med resurser och innebär en oförrätt mot de människor som vill men inte får delta fullt ut i samhällslivet och som därmed oförskyllt blir till fångar i ett samhällssystem som gått i stå. Alla dessa människor är en resurs. Varje individ kan, med en annan syn, ges möjlighet att bidra med vad han eller hon kan prestera. Det är inte rimligt att ha ett arbetsliv där människor presterar antingen 150 % eller ingenting. Korttid, deltid, timtid och lönebidrag, allt är bättre än det fyrkantiga och låsta system som idag är normgivande. Centerpartiet vill ha ett friskare samhälle, där fokus finns på det friska och inte på det sjuka.
För att uppnå en positiv förändring fordras ett annat tänkande, där individen ges självkänsla och självbestämmande och där samhället ser till människan i första hand och inte till systemet som idag. Ett annorlunda tänkande där det återigen konstateras att alla är till nytta och kan bidra med något och att alla har en meningsfull plats i vårt samhälle, ett samhälle som bygger på federalismens principer där individen och lokalsamhället är grunden och där kommuner och starka regioner återtar resurser, makt och befogenheter ur dagens centralstyrda samhällsordning. Centerpartiet gör denna förändring bl a genom att sänka skatterna för låg- och medelinkomsttagare. Vårt förslag innebär samtidigt att kommunerna får mer skatteintäkter och därmed blir självständigare från staten.
Den globala tillväxten, energiförsörjningen och den därmed sammanhängande miljöproblematiken väcker stora frågor om framtiden. I en värld där oljan nu snart av alla experter konstateras vara en ändlig resurs, är det nu mer en fråga om hur snabbt den kommer att ta slut. Den långsiktiga lösningen är givetvis ett samhälle som använder förnybara resurser, som det var före industrialismens början. Insikten om detta är hos Centerpartiet klar. Vi kommer medvetet, målinriktat och med fasta steg beträda vägen från industrialismens miljöproblemparentes till det tidigare och i framtiden gällande kretsloppssamhället. Denna resa sker dock med modern känd teknik och utveckling av ny ännu inte känd. Tiden fram till oljans utfasning blir allt kortare, varför ordentliga satsningar på forskning, utveckling och stimulans av alternativa drivmedel nu måste genomföras. Jord- och skogsbruk kommer att ha en viktig roll i denna omställning till ett grönare Sverige.
Näringsliv och företagande är grunden för ett blomstrande samhälle, ett Sverige där företagande är minst lika naturligt som anställning måste vara ett framtidsmål. I allt från skolan till myndigheter måste vikten av företagande och företagsamhet hållas levande. I den förändring som vårt samhälle står inför kommer förutsättningar för arbete och arbetets innehåll att ändras. Arbetsinsatser med lägre förädlingsgrad och därmed lägre lön kommer att flyttas till andra länder inom EU eller till länder utanför EU. Vår framtid och vår sysselsättning ligger i framkanten av forskning, ny teknik inom energiförsörjning och miljöområdet samt inom servicenäringen som vård och hushållsnära tjänster.
Centerpartiet vill se ett företagsamt Sverige med många små företagare, med god tillgång på riskkapital, låga administrativa kostnader tack vare liten byråkrati och med serviceinriktade myndigheter som stöder. Ett företagsamt Sverige bär med tillväxt och välfärd oss gemensamt in i framtiden.
Det är dags att inleda vägen mot förnyelse. I den budget som nu presenteras bryter Centerpartiet med befintliga fyrkantiga strukturer. Individer och människor skall sättas i centrum. Varje människa är en tillgång och får efter sin förmåga bidra till att föra samhället framåt. Självbestämmande, tillit och självförtroende i samklang med ett gemensamt ansvar för den grundläggande tryggheten i samhället är grunden för en god utveckling. Företagande och entreprenörskap tillsammans med en klar bild av ett framtida hållbart och grönt samhälle är bärande delar i den resa in i framtiden som Centerpartiets budgetmotion anslår.
1 Sammanfattning 1
2 Innehållsförteckning 3
3 Förslag till riksdagsbeslut 5
4 Den ekonomiska politikens inriktning 5
4.1 Det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden 6
4.1.1 Låginflationspolitiken ett framsteg för Sverige 6
4.1.2 Förändringar i den internationella konjunkturen 6
4.1.3 Oljeberoendet ett förhållande som måste åtgärdas 7
4.2 Svenska tillväxtchanser och tillväxthinder 7
4.2.1 Möjligheter 7
4.2.2 Hot 8
4.3 Konjunkturkänsligheten består 8
4.4 Långsiktighet i det ekonomiska tänkandet 9
4.4.1 Minskat arbetskraftsutbud en tickande bomb 9
4.4.2 Regeringens politik en kortsiktig resa 10
5 Visionerna som styr 11
5.1 Självbestämmande i stället för centralstyrning och bidrag 11
5.1.1 Stärk barnfamiljernas ekonomi 11
5.1.2 Ökad jämställdhet i vardag och i arbete 11
5.1.3 Ökad trygghet i vardagen och en närvarande polis 11
5.1.4 Mer makt över de egna pengarna 12
5.1.5 Bostadsfrågorna i skymundan 12
5.1.6 Kunskap är grunden för ett gott liv 13
5.1.7 Utkrävbara individuella rättigheter ersätter sociala rättigheter 13
5.1.8 Fler människor i arbete 13
5.1.9 Demokrati byggd underifrån och på federalismens principer 14
5.1.10 Lyft fram demokratifrågorna i ett demokratikonvent 14
5.1.11 Regionalt självstyre 15
5.1.12 Ett stärkt kommunalt självstyre 15
5.1.13 Fler kommuner i handlingskraftiga regioner 15
5.2 Ett grönare Sverige 16
5.2.1 Investeringar för framtiden 16
5.2.2 Regional utveckling en del i den gröna satsningen 16
5.2.3 Östersjön ett okontrollerat miljöriskområde 16
5.2.4 Svenskt lantbruk en del i den gröna omställningen 16
5.2.5 En grönare värld 17
5.3 Ett friskare Sverige 17
5.3.1 Det måste löna sig att arbeta 17
5.3.2 Alla människor är en resurs 18
5.3.3 Vård nära Dig 18
5.3.4 Folkhälsa - mobilisera medborgaransvaret 19
5.3.5 Volontärsarbete och frivilligorganisationer 19
5.3.6 Asylsökande ska behandlas med medmänsklighet och respekt 19
5.4 Ett företagsammare Sverige 20
5.4.1 Företagande är grunden för tillväxt 20
5.4.2 Attityd föder framgång 20
5.4.3 Släpp taget staten 20
5.4.4 Förbättra tillgången på riskkapital 21
5.4.5 Fler kvinnor och mer mångfald bland företagare 21
5.4.6 Förenklade regler och förändrat fokus 21
5.4.7 Energiproduktion och innovation 22
5.4.8 Forskning i energiteknik 22
5.4.9 Tillväxt i hela landet 22
5.4.10 Jord- och skogsbruk - en väsentlig del av Sveriges näringsverksamhet 23
6 Balanskrav och minskad statsskuld 26
7 Skatter och statens inkomster 27
7.1 Utförsäljning av statliga företag 27
7.2 Kommuner och landsting skall stå på egna ben 28
7.3 Skattepolitik för självbestämmande 28
7.3.1 Beskattning för självbestämmande 28
7.3.2 Bidragsberoendet - ett systemfel eller en utstuderad strategi 29
7.3.3 Avdrag för hushållsnära tjänster 29
7.4 Skattepolitik för ett grönare Sverige 30
7.4.1 Skattebefrielse för miljövänliga bränslen 30
7.4.2 Skatterabatt även för privatpersoner som köper miljöbil 30
7.4.3 Nedsättning av förmånsvärdet för miljöbilar skall vara lika hög 30
7.5 Skattepolitik för ett friskare Sverige 30
7.5.1 Förändrade sjukförsäkringsregler underlättar arbete 30
7.6 Skattepolitik för ett företagsammare Sverige 31
7.6.1 Vi måste få fler entreprenörer 31
7.6.2 Reformerade 3:12-regler 31
7.6.3 Vi avskaffar förmögenhetsskatten 31
7.6.4 Fastighetsskatten måste reformeras 32
7.6.5 Lika villkor för sund konkurrens på den gemensamma marknaden 33
7.6.6 Starta-eget-sparande och riskkapitalsavdrag 33
Riksdagen beslutar att godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som Centerpartiet förordar (avsnitt 4).
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett friskare, företagsammare och grönare Sverige - Ekonomisk politik för ökat självbestämmande (avsnitt 5).
Riksdagen beslutar om fördelningen av utgifterna för budgetåren 2005, 2006 och 2007 i enlighet med vad i motionen anförs (tabell 1 avsnitt 5).
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet till 826 miljarder kronor år 2005, 858 miljarder kronor år 2006 och 893 miljarder kronor 2007 (tabell 2 avsnitt 5).
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett balanskrav för staten och sänkt statsskuld (avsnitt 6).
Riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för skattepolitiken som Centerpartiet förordar (avsnitt 7).
Riksdagen beslutar godkänna beräkningen av statsbudgetens inkomster för budgetåren 2005, 2006 och 2007 i enlighet med vad som anförs i motionen (tabell 5 avsnitt 7).
Riksdagen beslutar att avslå regeringens beräkningar av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret i den del som avser fonderade medel för kompetensutveckling.
Sverige förtjänar bättre. Vårt land har fantastiska möjligheter, som slösas bort genom Socialdemokratins fixering vid att behålla makten snarare än att genomföra förändringar som gör vårt land bättre. Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har därför tillsammans tagit initiativ till ett fördjupat samarbete för att ta tillvara vårt lands möjligheter. Genom Allians för Sverige inbjuder vi alla som vill medverka till att Sverige får en ny regering och en ny politik.
Vår vision är ett Sverige som är öppet för förändringar men samtidigt präglas av sammanhållning och trygghet i förändringen. Vi har en gemensam grundsyn om vilka värden som ska vara vägledande för politiken i stort:
Enskilda människor och familjer ska få mer att säga till om.
Entreprenörer och företagsamma människor ska uppmuntras mer.
Arbetets värde ska återupprättas - det ska löna sig bättre att arbeta och fler ska ges möjlighet att försörja sig på eget arbete.
Rättssamhället ska återupprättas och tryggheten bli större.
Välfärdspolitiken ska utvecklas så att alla som behöver vård eller omsorg kan vara trygga att den finns, personalens engagemang tas till vara och medborgarnas valfrihet ökar.
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter.
Alla delar av landet ges möjlighet till utveckling genom bättre villkor för företagandet, utbyggd infrastruktur och garanterad samhällsservice.
Sverige ska vara en aktiv aktör i Europeiska unionen och ta sitt globala ansvar.
Utifrån denna samsyn har Centerpartiet utformat sina förslag i den ekonomiska politiken.
När Riksbanken övergav den fasta växelkursen var detta en smärtsam händelse. Samtidigt har det visat sig att övergången till rörlig växelkurs och ett inflationsmål var ett stort framsteg för svensk ekonomisk politik. Fördelarna med en låginflationspolitik är betydande. Inflationsmålet är tydligt både för allmänhet och beslutsfattare och vi kan kontinuerligt utvärdera Riksbankens penningpolitik. Räntan och den rörliga växelkursen minskar riskerna för en uppgång i inflationstakten. Risken för överhettning i den svenska ekonomin reducerades betydligt. När penningpolitiken används som konjunkturpolitiskt medel, överlåts ansvaret för strukturella förändringar åt finanspolitiken.
Det är dock viktigt att finanspolitiken håller sig till detta område. Den expansiva finanspolitik som vi nu ser i regeringens budgetförslag riskerar att motverka Riksbankens mål att hålla inflationen inom givna ramar och kommer därför sannolikt att driva fram en snabbare räntehöjning än som annars vore nödvändig. Den stimulans som nu sker av ekonomin är både onödig och olycklig och riskerar att förstärka konjunktursvängningen. Stimulansen är redan tillräckligt stark genom konjunkturen och kommer enligt bedömare att öka under de närmaste tvååren för att därefter avta. Starka svängningar i konjunkturen är påfrestande både för den enskilde och den offentliga ekonomin.
En expansiv penningpolitik i USA har givit resultat och centralbanken har påbörjat räntehöjningar för att motverka en begynnande inflation. I euroområdet går utvecklingen långsammare. De inflexibla ekonomierna och de många olösta strukturella problemen inom euroområdet har hämmat den ekonomiska tillväxten. Tillväxten förväntas dock ta fart ordentligt under 2005 och 2006.
Sveriges koppling till den europeiska hemmamarknaden är stark. Det finns därför goda förutsättningar för fortsatt stark tillväxt de kommande åren, baserad på intern handel inom landet och inom den gemensamma marknaden.
Oljeberoendet och prisutvecklingen på råoljemarknaden är oroande. Flera av varandra oberoende faktorer bidrar nu till ett oljepris som är det högsta sedan 70-talet. Oron i Irak, ovanligt många naturkatastrofer i USA, den ryska regeringens ekonomiska krav mot landets största oljeproducent, goda konjunkturer i väst samt en kinesisk och indisk tillväxt som går på högvarv bidrar samtliga till en ökad efterfrågan eller osäkerhet och därmed höga priser. Osäkerhet i konflikter kommer så småningom att klinga av. Mer svårbedömt är takten i tillväxten i företrädesvis Kina samt vilka bestående effekter detta kommer att få på efterfrågan och prissättningen av oljan. I ljuset av detta känns det än mer angeläget att påskynda utvecklingen och omställningen till alternativa energikällor och alternativa drivmedel.
Sveriges tillväxt ligger högre än euroområdets. Skillnaden förväntas bestå i förhållande till euroområdets tillväxt under de närmaste åren. Den starkare tillväxtpotentialen kan till viss del förklaras av de strukturella förändringar som genomfördes under slutet av 80- respektive början av 90-talet, såsom avregleringarna av el- och telemarknaderna samt ett reformerat och relativt robust pensionssystem.
Sveriges riksbank har att bevaka konjunkturutvecklingen så att stabila förutsättningar även fortsättningsvis kommer att finnas vad gäller inflationsutvecklingen. Finanspolitiken har därmed att koncentrera sina insatser på tillväxt- och strukturfrågor samt att ta tillvara Sveriges möjligheter.
I en stark begynnande högkonjunktur är det därför viktigt att bedriva en stram finanspolitik. Detta för att inte genom statlig stimulans öka inflationstrycket. Regeringens ansats i sin kommande budget inger här oro. En påspädning i ekonomin, särskilt markant under år 2006, riskerar återigen att försämra den ekonomiska utvecklingen.
Sverige har högre tillväxt, lägre arbetslöshet, högre bytesbalansöverskott och stabilare statsfinanser än valutaunionen. Den svenska kronan är stabil relativt euron. Denna förutsättning har skapats genom folkomröstningen om bevarandet av den svenska kronan. Med rätt politik i den begynnande högkonjunkturen, där de kommande åren används för konsolidering av statens finanser, finns goda förutsättningar att stärka svensk ekonomi.
Sammanfattningsvis konstateras att Sveriges tillväxtmöjligheter är mycket goda, vilket behövs när vi ska ta oss an framtidens välfärdsåtaganden. Dessa goda förutsättningar får inte slarvas bort. Centerpartiet ser möjligheterna och använder dessa i formuleringen av vårt budgetalternativ.
För att få full effekt av alla de möjligheter som nu står för dörren fordras dock att den politik som nu bedrivs ändras på ett flertal punkter:
Företagen, speciellt de små och medelstora, är grunden för vår framtida välfärd och måste därför få ett betydligt bättre företagsklimat. Mycket av detta handlar om inställning och attityder samt förståelsen av att ett lands välstånd kommer ur företagande och arbete.
Det svenska skattetrycket måste sänkas till en europeisk genomsnittsnivå. Detta innebär en sänkning med ungefär 10 %. Skillnaden/incitamentet för att gå från bidrag till arbete måste öka.
Statsfinanserna måste stärkas. Statens inkomster och utgifter måste balansera och överskott måste byggas upp under goda år för att kunna användas för stimulans vid kommande konjunktursvackor. Fokusering på utgiftstak blir absurd när inkomsterna långt ifrån räcker till. Att regeringen dessutom trixar med utgifterna för att hålla sig inom utgiftstaket gör inte saken bättre. Så kan inte en ekonomi hanteras i längden.
Människor i arbetsför ålder måste få möjlighet till arbete, inte minst därför att vi alla behövs ute i arbetslivet för att gemensamt bygga vårt land och vår välfärd. Vi har arbetskraftsbrist, samtidigt som 20 procent av den arbetsföra befolkningen är arbetslös, i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, förtidspensionerad eller sjukskriven.
Diskriminering och otillräcklig integration försvårar och hindrar många nya svenskars inträde på arbetsmarknaden. Vi har en av världens bästa lagstiftningar för integration och mot diskriminering. Men vi ligger långt ned på listan när vi ser på statistiken som hämtas från verkligheten.
Sverige har goda chanser att nå en högre tillväxt om vi fullföljer 90-talets strukturreformer. Utnyttjar vi inte dessa chanser kommer våra höga skatter och växande välfärdsåtaganden att leda till ytterligare försämrad placering i välståndsligan.
Konjunkturkänsligheten i de svenska statsfinanserna och i samhällsekonomin består. Ekonomisk stabilitet är viktig för att skapa framtidstro och optimism i landet. De offentliga finanserna måste klara upp- och nedgångar i såväl den inhemska som den internationella konjunkturen.
Då Sverige fortfarande har stora kommunala och statliga åtaganden och högt skattetryck blir det stora påfrestningar på de offentliga finanserna i en lågkonjunktur. Ska vi klara av att skapa långsiktigt stabila förutsättningar för den nationella ekonomin, måste både skattetrycket och utgifternas andel av BNP minska.
Den svenska samhällsekonomin är alltjämt mycket känslig. De bakomliggande orsakerna är den offentliga sektorns storlek, accelererande utgifter för transfereringar till hushållen och ett för lågt arbetskraftsutbud.
Ohälsotalen och arbetslösheten har under senare år fortsatt att stiga. Under 2004 har ökningen stannat av men planat ut på en hög nivå. Antalet unga människor utanför arbetsmarknaden har under senare delen av året varit besvärande hög och förväntas inte avta väsentligt förrän en bit in i nästa år. Sjukpenning, förtidspensioner och arbetsmarknadsåtgärder beräknas år 2005 kosta mer än 170 miljarder kronor. Detta är inte acceptabelt och en grundläggande orsak till vårt samhälles dåliga ekonomi.
För att i framtiden kunna stärka de personella resurserna i skola, vård och omsorg måste den privata sektorn öka antalet anställda med ca 300 000. Långsiktigt är det bara skatteintäkter från fler arbetade timmar och fler anställda inom den privata sektorn som kan finansiera vår välfärd. Centerpartiet vill därför vidta kraftfulla åtgärder för att motverka ohälsa, få fler i arbete och öka antalet privatanställda. Detta är en politik för att vända underskott i statens finanser till överskott och förbättra stabiliteten i den svenska ekonomin.
Om ett decennium är flertalet 40-talister ålderspensionärer. Denna generation är den i särklass största. 1,2 miljoner människor kan jämföras med 30-talisternas 900 000 och de som föddes på 1960-talet som är dryga 1,1 miljoner. Den åldrande befolkningen ökar samtidigt som de som arbetar blir färre. Förberedelsetiden för en betydligt större försörjningsbörda för de yrkesverksamma är dessutom mycket kort. Ett större arbetskraftsutbud är en av de viktigaste politiska frågorna under de kommande åren.
Antalet arbetade timmar är en avgörande faktor för bruttonationalproduktens utveckling. Arbetslöshetssiffror säger inte mycket om arbetskraftsutbudets reella utveckling, då många människor inte ingår i arbetskraften. Förtidspensionering leder i statistiken till en missvisade bild av situationen på arbetsmarknaden. Fler förtidspensioner förbättrar statistiken samtidigt som arbetskraftsutbudet minskar.
Om man studerar faktiskt arbetade timmar i förhållande till möjligt arbetade timmar, den så kallade AU-kvoten, visar sig en kraftig uppgång under slutet av 1980-talet och 90-talet som ett resultat av högkonjunkturen, och därefter en kraftig nedgång under det tidiga 1990-talets internationella ekonomiska kris. Det anmärkningsvärda är att AU-kvoten sedan dess inte återhämtat sig mer än till viss del. Utvecklingen är mycket allvarlig eftersom stora demografiska påfrestningar väntar i framtiden.
Att påverka arbetskraftsutbudets storlek är en av vår framtids största utmaningar. Det är enbart genom fler människor i aktivt arbete, inte färre, som framtidens välstånd, trygghet och tillväxt skapas.
Innehållet i regeringens budgetförslag saknar både ansvar och politisk färdriktning. Trots att ohälsotalen är fortsatt höga och att ungdomar stängs ute från arbetsmarknaden,
görs inget väsentligt för att förändra situationen. Regeringen saknar förslag som minskar ohälsan och finansplanen bekräftar att regeringen varken når målet om 80-procentig sysselsättningsgrad, halvering av sjukfrånvaron eller minskat socialbidragsberoende.
Försöken med arbetstidsförkortning och friår ökar trots att fler borde delta i samhället med sin arbetsinsats. Antalet arbetade timmar är nämligen vid sidan av produktivitet den viktigaste faktorn för vår tillväxtutveckling. Sverige avancerar inte i välstånd och tillväxt om vi arbetar mindre. En större förståelse för olikheter i arbetslivet skulle däremot öka det totala antalet timmar dramatiskt, samtidigt som vi stärker den enskilda individens makt över sitt eget liv. Många som skulle vilja arbeta tillåts inte detta på grund av inflexibilitet i regelverket.
Endast få konkreta åtgärder vidtas för att förbättra Sveriges långsiktiga tillväxtförutsättningar. Sänkt skatt genom lättnader i 3:12-reglerna och minskad kapitalbeskattning är långt ifrån tillräckliga åtgärder. Särskilt som skattelättnaderna i sin helhet tas tillbaka genom extra beskattning av periodiseringsfonder och högre sociala avgifter, vilket särskilt drabbar småföretagarna. Detta kan inte ses som allvarliga satsningar på näringsliv och företagande.
Regeringens budgeteringsmarginal för 2005 är 220 miljoner kronor, vilket jämfört med en normal hushållsbudget på helår motsvarar en marginal på 35 kronor. Finansdepartementet har en naiv optimism i sina bedömningar och regeringen bedriver ekonomisk politik utan någon form av reserver i sitt budgeterande. Det faktiska underskottet, dvs. skillnaden mellan inkomster och utgifter, är budgeterat till -38 miljarder kronor för 2005 och prognostiserat till -52 respektive -37 miljarder år 2006 och 2007. Detta under en förväntad högkonjunktur då man normalt sett bör arbeta med en förstärkning av statens finanser. Det underliggande minussaldot i budgeten fortsätter således att växa och i takt med växande statsskuld ökar även kostnaderna för statsskuldsräntorna.
I och med att regeringen budgeterar med underskott fortsätter statsskulden att öka. Staten drar därmed på sig onödiga kostnader för statsskuldsräntor och binder upp kommande generationer att betala skulderna. Även om statsskuldens del av BNP har minskat under senare år, är detta knappast någon tröst då vi år efter år lever över våra tillgångar och lånar till vår årliga konsumtion.
Det finns starka skäl för att en reell minskning av statsskulden snarast måste genomföras. Detta måste göras innan den stora demografiska förändringen av andelen äldre med stort vård- och omsorgsbehov inträder.
Riksdagen bör besluta att godkänna de riktlinjer för den ekonomiska politiken som Centerpartiet förordar.
Centerpartiets barn- och familjepolitik utgår från familjernas och det goda föräldraskapets stora och oersättliga roll för att tillgodose barnens behov av kärlek, trygghet och normer. Barnperspektivet ska genomsyra politiken och föräldrarna ges goda förutsättningar att ta sitt ansvar. Barnens rättigheter i utsatta situationer ska stärkas.
Familjepolitiken ska läggas om så att familjernas valfrihet och egenmakt stärks. Pappornas delaktighet i barnets uppväxt ska stärkas så att föräldrar och barn får förutsättningar att tillbringa mer tid tillsammans.
För att skapa ökad valfrihet och mer självbestämmande för familjerna vill Centerpartiet ge föräldrar laglig möjlighet och bättre ekonomiska förutsättningar att gå ner i arbetstid när barnen är små. Detta sker genom en kombination av rätt till halvtidstjänstledighet och kraftigt höjda barnbidrag för barn i åldrarna 1-4 år. Valfriheten säkras genom etableringsfrihet inom barnomsorgen och utökat kommunalt självstyre med bl a rätt att bestämma taxesättningen.
Att den bristande jämställdheten i de svenska hemmen påverkar kvinnors yrkeskarriär är det få som bestrider. Som Svenskt Näringsliv påpekar i sin rapport om "Kvinnors företagande" vore det önskvärt att dela upp arbetet i hemmet mellan man och kvinna på ett jämställt sätt.
Centerpartiet anser att avdrag för hushållstjänster är en framkomlig väg för att lösgöra kvinnors tid ur hemmen. Detta skapar också möjligheter för fler företag inom området hushållsnära tjänster. Enligt vårt förslag skulle ett RUT-avdrag (rengöring, underhåll, tvätt) innebära en skattereduktion på 50 procent av arbetskostnaden på hushållsnära tjänster som utförs i hemmet med ett underlag på upp till 25 000 kronor.
Se även avsnitt 7.3.3.
Vi behöver fler poliser i Sverige. Antalet anställda poliser har minskat under 90-talets andra del samtidigt som antalet brott har ökat och brottsligheten förråats. En rimlig målsättning som snarast möjligt bör förverkligas är att antalet poliser stiger till 20 000. Under de närmaste åren kommer särskilt många poliser att gå i pension, vilket ställer krav påännu större medeltillskott. Det behövs även fler närpoliser, vilket skulle möjliggöra att polisens arbete i högre grad kan utformas efter lokala behov och förutsättningar. För att öka antalet poliser bör ytterligare en polishögskola inrättas i närheten av en befintlig högskola eller ett universitet.
Det är mycket viktigt för tryggheten hos allmänheten att slutna anstalter är rymningssäkra. Centerpartiet anser att man bör ge landets tre högst säkerhetsklassade fängelser, Kumla, Hall och Tidaholm, de ytterligare säkerhetsåtgärder som krävs för att uppnåönskad säkerhetsnivå. Kriminalvården måste även verka för att minska återfallsbrottsligheten och öka människors trygghet i samhället. För att kunna realisera detta måste intagna ges de förutsättningar som krävs för att efter verkställighetsperioden kunna leva ett laglydigt, meningsfullt och fritt liv som fullvärdiga medborgare ute i samhället.
Riksdagen har lämnat ett tydligt uppdrag till regeringen att lägga ned Utlänningsnämnden och flytta dess ärenden till domstolsväsendet. Att utlänningsärenden hanteras i ett domstolsförfarande resulterar i rättssäkra prövningar samt möjlighet att överklaga förvaltningsdomstolens beslut. Trots riksdagens uppdrag anvisar regeringen inte de nödvändiga resurserna till domstolsväsendet. Initialt anslår Centerpartiet därför redan 2005 medel för att överföra Utlänningsnämnden till domstolsväsendet.
Tullväsendets historiska uppgift har främst varit att kontrollera och tullbelägga importvaror. Idag är istället jakten på narkotika och andra smuggelvaror samt bekämpning av ekonomisk brottslighet tullens viktigaste uppgifter. Med anledning av de förändringar som skett i verksamheten anser vi att Tullverket istället skall sortera under Justitiedepartementet och riksdagens justitieutskott. En nödvändig nära samverkan med de andra brottsbekämpande myndigheterna underlättas av en sådan ordning och innebär samordningsvinster.
Svenskarna är det högst beskattade folket i världen. Inte någon annanstans får vanliga människor behålla en så liten del av lönen. Detta gäller inte minst de lågavlönade. Med ett mer humant skattesystem hade många kunnat leva på sin egen lön. Istället för egen kontroll över och ansvar för sin egen försörjning får många människor nu på grund av ett bristfälligt inkomstskattesystem förlita sig på bidrag från samhället eller andra människors välvilja. Detta är otillständigt! Centerpartiet föreslår en inkomstskattereform som för tillbaka makten till den enskilda människan.
Centerpartiet menar att en bostadspolitik baserad på federalismens principer gör vanliga människor mer delaktiga i planering och utformning av boendet. Med mer delaktighet bygger vi ett starkare civilsamhälle där människor tar ett större ansvar för sig själva och andra, utan att blint förlita sig på att de offentliga institutionerna ska ordna med medborgarnas liv. Med en lokalt anpassad bostadspolitik ges större förutsättningar att klara de skiftande förutsättningar som finns beroende på var i landet man befinner sig.
Byggsektorn behöver dessutom reformeras i en mer marknadsekonomisk inriktning, då kartellbildningar är lika vanligt som prismedvetenhet är ovanligt. En reformerad bostadspolitik är nödvändig för att återge människor möjligheter till billigare boende, lokalt inflytande och för att kunna känna delaktighet i samhället. En reformerad bostadspolitik är också nödvändig för att ge dem som står utan egen bostad en chans att komma in på bostadsmarknaden.
I ett samhälle där kunskaper är den viktigaste grunden för ekonomisk utveckling är lika tillgång till bra utbildning en avgörande fråga för självbestämmande. Utbildning är den viktigaste och mest långsiktiga vägen till social och regional utjämning. Centerpartiet vill investera i utbildning på alla nivåer, från förskola, grundskola, gymnasieskola till högre utbildning och forskning, i ett livslångt lärande.
Utbildning ger redskapen för människor att infria sina framtidsdrömmar. Kunskap innebär makt att förändra och påverka samhället i stort, men också makt att göra sina egna val. Politiken måste därför bygga på en grund som erbjuder alla lika möjligheter till en god utbildning, i allt från grundutbildning till specialinriktad kvalificerad yrkesutbildning.
Samtidigt som de sociala rättigheterna sätter tvångströja på landets kommuner upplever många, inte minst funktionshindrade, att lagstiftningen inte ger stöd för individen. Den statliga styrningen begränsar också möjligheten för landets kommuner att utforma servicen på olika sätt, även om man strävar efter samma mål. Vi vill se färre men utkrävbara rättigheter än i dag, vilket också måste förenas med att kommunerna får möjligheten att utforma servicen på olika sätt.
Centerpartiet vill komma bort från det homogena grupptänkande som präglar dagens arbetsmarknadspolitik. Människor har olika behov, bakgrund, utbildning, intressen och förutsättningar. Det behövs en större flexibilitet för att hänsyn ska kunna tas till vilka individuella lösningar som är bäst för olika personer. Arbetsförmedlarna måste kunna ge rätt förutsättningar så att den arbetssökande i stor utsträckning själv kan fatta beslut om vilka åtgärder som är mest lämpliga. Ett exempel som väl belyser bristerna i dagens arbetsmarknadspolitik är arbetsförmedlingarnas otillräckliga kunskaper när det gäller arbetslösa akademikers behov. Ofta saknas förståelse för den arbetslöse akademikerns situation och vilka åtgärder som behövs för att få in personen på arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingarnas verksamhet behöver inte bara bli mer individinriktad utan måste också få konkurrens av andra aktörer. Den svenska arbetsmarknaden är i behov av fler aktörer som erbjuder arbetsmarknadsåtgärder. Då kan den arbetssökande ställa högre krav på kvalitetssäkra insatser. Dagens arbetsmarknadsprogram leder inte till arbete i någon hög utsträckning. Programmen har en synnerligen liten effekt för de arbetslösas ställning på arbetsmarknaden och bidrar sällan till att skapa kontakter och bygga de nätverk som är betydelsefulla faktorer för att lyckas få ett arbete. Med fler arbetsmarknadsaktörer och med ett tydligare individfokus ges ökade möjligheter till att få fler människor i arbete. Centerpartiets arbetsmarknadspolitik inriktar sig på färre men mer kvalificerade och individanpassade åtgärder. Tillsammans med en större egenfinansiering av a-kassan innebär detta en kraftig besparing.
Centerpartiet är för ett starkt lokalt och regionalt självstyre. Detta uppstår inte av sig självt utan kräver en medveten politik. En politik för utveckling och förstärkning av självstyret och därmed en politik för självbestämmande enligt federalismens principer måste ersätta den anonyma enhetsstaten och maktkoncentrationen.
Självbestämmande förutsätter ett system som bygger på demokratiska grunder. Demokratins själva väsen handlar om medborgarnas rättigheter och möjligheter att vara delaktiga i styret av det allmänna.
Centerpartiet eftersträvar en demokrati byggd underifrån, där "gräsrotsdemokratin" i det vardagliga umgänget i det civila samhället är en naturlig bas för hela den svenska demokratin. I enlighet med närhetsprincipen menar vi att den grundläggande nivån för att hantera samhällsfrågor är det civila samhället.
Vårt synsätt innebär att kommunen spelar en särskilt viktig roll i den formella demokratin genom sin närhet till medborgarna och de stora möjligheterna att samverka både med det civila samhället och med lokalt näringsliv. Lokalt förtroendevalda kan i stor utsträckning fungera som brobyggare mellan samhällets olika sektorer och arbeta med sitt politiska uppdrag utifrån olika roller, både som förtroendevald och som viktiga ledare i det civila samhället. Dessa goda föresatser förutsätter ett starkt kommunalt självbestämmande med direkt koppling till resurser, ansvar och befogenheter.
Starka regioner är en viktig förutsättning för starka kommuner, också om de är små. Genom regionalisering av Sverige kan uppgifter i stor utsträckning flyttas från staten till regionalt eller lokalt förtroendevalda med starkt maktkoncentrat.
All makt ska utgå ifrån folket och vad är väl då lämpligare än att folkets valda representanter bjuder in hela Sverige att under ordnade former delta i arbetet med en ny konstitution som gäller oss alla, som reglerar grunderna och ramarna för vår samlevnad och fortsatta demokratiska utveckling.
Centerpartiet föreslår att 20 miljoner av regeringens anslag till Regeringskansliet bör användas till genomförandet av ett demokratikonvent. Sverige har en god och specifik tradition av medskapande starka folkrörelser som tar aktiv del i samhällets utveckling. De spelar en betydelsefull roll för hela det civila samhället och måste engageras i detta arbete. Självklart måste konventet också samla representanter från dagens olika nivåer - såväl kommuner, landsting, regioner som riksdag. De närmare formerna för konventets arbete och sammansättning förutsätts bli föremål för särskilda överväganden.
Den regionala utvecklingen är avhängig en omfördelning av makt, makten över resurser och beslut. Regionalt självstyre innebär att regioner skall styras av direktvalda regionparlament. I enlighet med federalismens principer menar Centerpartiet att lokala och regionala organ har ett betydligt bättre beslutsunderlag än centrala myndigheter, och därför kan uppnå större effektivitet när det gäller att ta beslut rörande lokala och regionala frågor.
Centerpartiet vill bryta ner ineffektiva myndighetsstrukturer, eliminera skadlig centralstyrning och ge regionala och lokala organ kontroll och befogenhet över bl.a. de regionala finansieringsprogrammen och medel som länsstyrelserna, Nutek m.fl. idag förfogar över.
Istället för att blanda sig i det som regionen kan hantera bäst på egen hand borde staten koncentrera sig på att se över strukturer som missgynnar tillväxt och utveckling. Exempelvis är alla invånares närhet till fungerande service en förutsättning för en livskraftig region.
Centerpartiet vill stärka kommunernas självstyre genom en medveten decentralisering av samhällsuppgifter kopplat till förstärkt skydd för självstyret i grundlagen, vilket måste ingå i översynen av regeringsformen. Därigenom får kommunernas medborgare möjlighet att göra sina prioriteringar och landets kommuner får möjlighet att förverkliga sina unika förutsättningar utan den påtvingade likriktning som präglar dagens kommunala service.
Bakom kommunsammanslagningarna under 1950-70-talen låg i första hand ett förvaltningspolitiskt perspektiv. Större kommuner ansågs helt enkelt mer effektiva. Samtidigt kom demokratiaspekten i bakvattnet. Demokratifrågan är en av drivkrafterna bakom de krav på kommundelningar som reses på många håll runt om i landet och går stick i stäv med regeringens uttalade ambition att stimulera fler kommunsammanslagningar med statliga bidrag.
Centerpartiet bejakar kommundelningar främst som ett sätt att öka närheten mellan väljare och förtroendevalda och därigenom skapa utrymme för nya demokratiska lösningar. Samtidigt eftersträvar vi en samhällsorganisation där också stora, i dag statliga, uppgifter kan föras ned till regionala organ och kommuner. Vi bejakar därför en långtgående regionalisering med befolkningsmässigt och ekonomiskt starka regioner.
Regeringens särskilda satsning för stöd till kommuner som vill utreda kommunsammanslagningar är en åtgärd som utarmar demokratin och befrämjar likformighet och centralstyrning. Centerpartiet vänder sig kraftigt mot dessa försök till styrning av kommunernas framtid.
Att hejda utsläppen av växthusgaser är en enorm global utmaning, och en avgörande framtidsfråga för livet på jorden. Mänsklighetens påverkan på klimatet kan fåödesdigra konsekvenser både för nu levande generationer och för kommande.
Klimatförändringar är gränsöverskridande. Även vi i Sverige kommer att drabbas av de förhöjningar av växthusgaser som sker i atmosfären trots att våra utsläpp ligger på en relativt låg nivå. Regnigare somrar och mildare vintrar är bara några av de effekter vi kan räkna med. Med ett förändrat klimat följer också nya spridningsvägar för sjukdomar, förändrade odlingsgränser osv.
Centerpartiet anser att man redan nu måste staka ut riktningen för hur vi ska kunna nå det mål som Sveriges riksdag har satt upp - att Sveriges utsläpp av växthusgaser ska halveras till år 2050. Vi är beredda att fatta beslut om delmål, som pekar ut riktningen för näringslivet och medborgarna. Detta är oerhört viktigt för att investeringar ska komma till stånd och prioriteringar av forskningsresurser ska kunna göras. Under skatteavsnittet beskriver vi Centerpartiets politik för infasning av biodrivmedel.
När Sveriges tillväxt och konjunktur diskuteras görs det ofta utifrån perspektivet att hela Sverige är i samma konjunkturfas, med samma arbetsmarknad och samma struktur på näringslivet. Såär inte fallet. Inom området för turism och upplevelse finns stora möjligheter till utveckling. En satsning på verksamheter kopplade till naturturism leder till utveckling av regioner som idag har det svårt. Framförallt ökar dock insikten hos människor om vikten av att bevara och vårda våra naturresurser. Andra områden är exempelvis utveckling av ny teknik inom miljöområdet samt produktion av förnybar energiråvara.
Centerpartiet har svårt att förstå varför den svenska regeringen inte anstränger sig mer för att få till konkreta åtgärder som skyddar Östersjön. Östersjön är till stor del "vårt hav" genom vår långa kust. Detta betyder att sannolikheten för att drabbas vid en miljökatastrof till havs är mycket stor.
Centerpartiet anser därför att Sverige ska upprätta ett handlingsprogram med en tydlig tidtabell för miljö- och säkerhetsarbete de kommande tvååren. Dessa förslag bör bl a innehålla reglering av trafiken med miljöfarligt gods, restriktioner för trafik inom marina reservat och särskild lotsplikt för fartyg som inte uppfyller gällande säkerhetskrav.
Svenskt jordbruk är, precis som skogsbruket, en oumbärlig del i omställningen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. För att främja den biologiska mångfalden är det av avgörande betydelse att bevara det öppna landskapet. Miljöanpassningen av jord- och skogsbruket har gått fort fram men det är viktigt att utvecklingen inte stannar av. Ett långsiktigt hållbart jordbruk kräver ett ansvarstagande generellt och inte enbart hos vissa företagare som tar ett stort ansvar och "nischar in sig" på miljöanpassat brukande. I framtiden skall konsumenter som väljer miljöanpassade produkter vara normen och ett ohållbart brukande skall vara undantaget, som man får leta efter och betala extra för.
Det svenska jord- och skogsbruket utgör också en viktig länk i omställningen av energisystemet. Det finns stor potential för Sverige att genom produktion och vidareförädling utveckla nya marknader för bioråvaror. Jord- och skogsbruket kan rätt utnyttjat producera en betydande del av framtidens energibehov. Därför är det av största vikt att använda denna sektor och se den som en viktig resurs i miljöarbetet.
Centerpartiet har sedan 2003 avsatt pengar för miljöbistånd. Så görs även i år och för 2005 anslås 300 miljoner kronor. En hållbar utveckling förutsätter att de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ges utrymme och inte prioriteras bort av kortsiktiga ekonomiska intressen. Ekonomisk och social utveckling förutsätter hänsyn till miljön. Rent dricksvatten, sunda och säkra livsmedel är en förutsättning för alla människors hälsa. Varje människa har rätt att våga njuta av solen och att kunna äta den fisk som fångas. Därför måste miljöbistånd in som en viktig del i biståndsverksamheten. För att Sida ska klara av administrationen med biståndet där miljöbistånd ingår som en del behövs en kompetenshöjning inom Sida. Centerpartiet vill även att allt bistånd ska undergå en klimatpåverkande analys. Svenskt utvecklingsbistånd ska inte leda till klimatförsämringar. Dumpning av miljöproblem i tredje världen måste kraftfullt motarbetas. Länder som kommit långt i sin utveckling måste själva ta ansvar för och hantera sina miljöproblem och miljöskadande verksamhet.
Att påverka arbetskraftsutbudets storlek i positiv riktning är en av politikens främsta utmaningar och Centerpartiet presenterar åtgärder för detta. Gemensamt för dessa är ökat inflytande och ansvar för den enskilde. Makten hos den enskilde måste stärkas, för att möjliggöra nya flexiblare lösningar i arbetslivet. Skatte- och transfereringssystemen måste utformas så att de stimulerar till arbete. Felaktigheter i arbetsformer och tänkande i dagens system är graverande. Som exempel på detta kan noteras att antalet förtidspensionerade människor idag är fler än antalet egenföretagare.
Regeringen vill permanenta försöket med friår och införa detta i hela landet år 2005. Detta trots att regeringen vet att friåret i huvudsak använts av dem som redan har en stark position på arbetsmarknaden. Vi behöver fler som arbetar, inte färre. Friår är inte lösningen, vad vi behöver är stabila arbetsmiljöer, ett bättre företagsklimat och fler människor i arbete.
Centerpartiet är övertygat om att alla människor har något att bidra med, även de som har varit borta från arbetsmarknaden under lång tid. Ett förändrat synsätt måste till där människor ses som unika bärare av värdefulla kompetenser som kan bidra till ett vitalt och dynamiskt Sverige. Vi tror inte att människor som varit långtidsarbetslösa eller långtidssjuka inte har något kvar att ge i arbetslivet. Centerpartiet vill underlätta för människor som av olika skäl varit utestängda från arbetsmarknaden att komma tillbaka i arbete. Arbete och företagsamhet är en förutsättning för välfärden eftersom resurserna som skapas av arbete finansierar välfärden. För att uppnå detta är det viktigt med insatser, som bidrar till att personer som drabbats av långtidsarbetslöshet eller varit långtidssjuka, kan komma i arbete och få rehabiliteringsinsatser. I dag förs en politik där regeringen hellre låter långtidssjukskrivna förtidspensioneras än att ge dem rehabiliteringsinsatser eller möjlighet att byta arbete. Vad som behövs är mer arbetsinriktade insatser!De som är långvarigt sjuka måste erbjudas möjlighet till arbeten där kraven är mindre, t.ex. mindre intensiv arbetstakt. Människor med reducerad arbetskapacitet bör erbjudas lönebidrag i högre utsträckning än idag. Centerpartiet vill öka antalet lönebidragsplatser så att ytterligare 5 000 människor får möjligheten att komma ut i arbetslivet. Vi höjer även bidragsnivån som idag ligger mycket lågt.
Centerpartiet verkar för att stärka medborgarnas tillgänglighet till vården. Därför vill vi genomföra en nationell vårdgaranti. För att genomföra en nationell vårdgaranti behövs mer resurser i en engångsinsats. Detta för att minska befintliga vårdköer. Men det räcker inte med pengar. Minst lika viktigt är att skapa mekanismer som gör att den enskilde kan utkräva sin garanti. På så vis får landstingen starka drivkrafter att verkligen leva upp till garantin. Förslaget till nationell vårdgaranti utvecklas i en flerpartimotion som Centerpartiet och övriga borgerliga partier står bakom.
Finansiell samordning är en metod där olika myndigheter; arbetsförmedlingen, försäkringskassan, socialtjänsten m.fl. tillsammans fokuserar på individen. Medel reserverade för sjukförsäkringen ska omvandlas till aktiva åtgärder, i samarbete mellan försäkringskassan, primär- och sjukvården, arbetsförmedlingen och kommunernas socialtjänst m fl. Erfarenheter från försöket med Finsam visar att dessa insatser ger mycket god utväxling i form av kortare sjukskrivningstider och kraftigt minskade kostnader. Ett mer tillåtande regelverk för finansiell samordning ökar möjligheterna till bättre diagnos och effektivare rehabilitering. Centerpartiet kräver därför en ökad samordning av resurser och insatser där människan och inte systemet sätts i centrum. Detta kommer att leda till bättre resultat och minskade kostnader och är en förutsättning för vår stora satsning på en rehabiliteringsgaranti.
För människors hälsa är det egna beteendet och den personliga situationen minst lika viktig som de insatser som sjukvården kan erbjuda. Folkhälsoarbetet bör därför uppvärderas och hälso- och sjukvården organiseras så att den stöder människors egen omsorg om sin och sina närståendes hälsa. Centerpartiet föreslår att 200 mnkr utöver regeringens anslag satsas inom det folkhälsopolitiska området för åtgärder under 2005. Satsningen bör fortsätta även under 2006 och 2007.
Civilsamhällets organisationer har alltid utgjort ett oersättligt inslag i omsorgen om samhällets mest utsatta. I t.ex. arbetet med uteliggare eller missbrukare har Frälsningsarmén och andra ideella organisationer en större förmåga till kontakt eftersom de hjälpbehövande ofta misstror myndigheter. Pensionärsorganisationernas väntjänst är ett annat exempel som visar hur frivilliga insatser kan bidra med en personlig värme som ibland är svår att tillhandahålla i den offentliga servicen. Det personliga solidaritetsarbetet är viktigt för att hålla allas vårt personliga ansvar och solidaritet levande.
Det är angeläget att fortsätta arbetet med att finna former som underlättar "rekryteringen" till frivilligorganisationer. Centerpartiet anslår därför särskilda medel för att stimulera frivilligorganisationernas arbete med särskild inriktning mot rekrytering av nya volontärer.
Dagens misslyckade asylpolitik har genererat fattigdomsfällor, passivisering och en klientifiering av asylsökande. Väntetiden på besked om uppehållstillstånd kan vara flera år. Bristerna i systemet har medfört ett stort mänskligt lidande hos många av de asylsökande. Särskilt dåligt mår barnen. Under det senaste året har en företeelse, unik för Sverige, etablerat sig inom svensk flyktinghantering - apatiska barn, barn som helt tappat livsgnistan. Även ensamkommande och "gömda" barn blir förlorare och utstötta i dagens asylpolitik.
Centerpartiet ser med djup oro på den utveckling som skett av asylhanteringen de senaste åren. Tolkning av lag och praxis har de facto hårdnat. Amnesty Internationals årsrapport 2003 kritiserar Sverige för att ha bristfälliga asylutredningar där människor med asylskäl nekas skydd. Kritik har också riktats mot att Sverige varken följer Europakonventionen, tortyrkonventionen eller FN:s barnkonvention. Asylpolitiken måste förändras, misstroendeattityden gentemot de asylsökande måste försvinna, och den allt mer restriktiva praxisen av utlänningslagen måste brytas.
Grunden för Centerpartiets migrationspolitik är visionen om ett öppet samhälle där människor i högre utsträckning själva kan välja var de vill bo och skapa sin framtid. Sverige ska vara en välkomnande tillflykt för människor som tvingas fly sina länder på grund av politiskt förtryck eller andra hot mot liv och frihet.
Centerpartiet vill att asylmottagandet såväl som bemötandet ska präglas av värdighet, en välkomnande attityd och ett humant synsätt som visar insikt om varje människas värde och potential.
Politik kan inte skapa tillväxt. I grunden är det människan och hennes drivkrafter som står bakom det vi benämner tillväxt, inte myndigheter eller näringslivsorganisationer. Politikens utformning och myndigheters praxis spelar dock en avgörande roll för om en människa väljer att satsa på en företagsidé. Vi menar att politikens uppdrag är att ge goda förutsättningar för entreprenörer såväl som investerare, och därmed också för företag att gå med vinst. Socialdemokraternas politiska ambition rymmer inte satsningar på företagande. Regeringens egenberömmelse över att vissa mål nås i EU:s tillväxtprogram, Lissabonstrategin, kommer på skam när man ser på statistiken för entreprenörskap, vilken för Sveriges del är skamligt låg.
En regions viktigaste resurs är människor och deras vilja att skapa och utveckla sin omgivning. Detta innebär att människors attityd är en av de enskilt viktigaste förutsättningarna för tillväxt. En region där invånarna har en positiv attityd till förändring och utveckling och där man ställer sig positiv till samarbete har mycket goda förutsättningar att lyckas. Det är också viktigt med självförtroende. Om man tror på sin region och sina idéer kommer framgångarna förr eller senare. Men det krävs också uthållighet. Regional utveckling handlar om en lång tid av målmedvetet och uthålligt arbete.
Forskning i USA visar dessutom på att det finns ett samband mellan hög ekonomisk tillväxt och integration av en mångfald av livsstilar, etnisk och social bakgrund. Regioner som uppvisar höga värden av "invandrarindex", "bohemindex", "gayindex" och öppenhet för olika livsstilar skapar dynamik och rörlighet som inte bara gagnar tolerans och mänskliga värden, utan även ekonomisk tillväxt.
Den lokala aspekten är bärande. Precis som kommuner är beroende av det lokala näringslivet för att utveckla välfärden är också det lokala näringslivet beroende av det lokala företagsklimatet för att utvecklas. Det är därför en ständig utmaning för politiker på alla nivåer att i dialog med näringslivet se över och förenkla regler, förordningar och annat som påverkar människors företagsamhet. Alltför många byråkrater och allt för få företagare sysslar med näringspolitik.
Möjligheten att bygga upp ägarkapital i företagen såväl som att underlätta investeringar är på sikt en förutsättning för tillväxt av nya företag och utveckling av befintliga.
I dagsläget behöver förutsättningarna för ägar- och riskkapital förbättras. I likhet med företagarförbundet anser Centerpartiet att en försämring av företagsinteckningarnas värde inte får ske. En senareläggning av försämringen för äldre företagsinteckningar är därför nödvändig till den 1 januari 2007 samt att regeringen omgående upprättar en konsekvensanalys där aktiva företagare deltar.
Fler kvinnor som entreprenörer är en förutsättning för starkare tillväxt.
En Centerpartiet/Temo-undersökning (utförd våren 2004) visar att 40 procent av de tillfrågade kvinnorna (ej egna företagare i nuläget) svarar ja på frågan om de kan tänka sig att starta och driva företag. Den mest positiva gruppen i vår undersökning är kvinnor i åldrarna 16-29 år, där hela 68 procent svarar att de är intresserade av att starta företag.
Med fler kvinnor som startar och driver företag i landet får Sverige en starkare ekonomisk utveckling, men det har även andra positiva effekter. En sådan effekt är att fler kvinnor skapar och deltar i de informella nätverk från vilka styrelseledamöter, vd:ar och ordföranden rekryteras. Fler kvinnor i näringslivet undergräver de könsroller och normer som exkluderar kvinnor från inflytande och delaktighet i samhället.
Många nysvenskar är från sina tidigare hemländer vana vid entreprenörskap, en tradition som sprungit ur samhällen där människor måste lita mer till sin egen förmåga att skapa trygghet än till bidrag från staten. I vårt samhälle saknas i mycket denna tradition. Vi saknar även förmågan att ta tillvara den kreativitet och den entreprenörskapsanda som våra nya medborgare bär med sig. Detta leder bl a till alltför hög arbetslöshet och är ett slöseri med mänskliga resurser.
Centerpartiet ser det som mycket angeläget att satsa på nya entreprenörer och stötta nyföretagande för att få en etnisk mångfald inom näringslivet. En viktig orsak till att kvinnor, ungdomar och nysvenskar startar företag i mindre utsträckning än den potential de besitter är svårigheten att få tillgång till startkapital. Centerpartiet vill därför skapa ytterligare möjligheter till att spara ihop till startkapital. Detta förslag utvecklas vidare under skatteavsnittet.
Ständigt nya administrativa pålagor påförs företagen utan att komplettera med konsekvensanalyser t.ex. för kostnaderna. Enligt NNR (Näringslivets regelnämnd) medför 52 % av alla nya regelärenden ökad administrativ börda för företagen. Centerpartiet anser att ett mätbart mål bör sättas upp för regelförenklingsarbetet, så som gjorts i Holland och Danmark. Liksom tidigare anser vi att regelbördan bör minska med 25 % inom en fyraårsperiod.
Det finns en stor outnyttjad kapacitet på svenska åkrar och i svenska skogar. EU har ett mål att minska överproduktionen av livsmedel i Europa och allt större åkerarealer växer igen för att lönsamheten är för liten. Det finns därför goda förutsättningar att öka produktionen av bränsle och drivmedel. Och därmed finns det också en ny, växande produktionsarena för de gröna näringarna.
Trädbränslen från skogsråvara och salix förväntas också bli en viktig ersättare till bensin och diesel. Självförsörjning bidrar också till teknikutveckling som i sin tur kan leda till exportmöjligheter. Asien med Kina och Ryssland hyser en stor potentiell marknad för miljöteknik. Det vore synd om Sverige missade denna chans bara för att vi krampaktigt håller oss kvar vid "dåtidens teknik". Potentialen för etanoltillverkning i Sverige är fem gånger så stor som dagens tillverkning.
De alternativa fordonsbränslena och tekniken ligger fortfarande bara i startgroparna. Som tidigare nämnts finns det en enorm marknad för förnybara fordonsbränslen och den teknikomställning som krävs i fordonen. För att hänga med i denna utveckling och också visa vägen i omställningen till ett grönt transportsystem, krävs att vi satsar på forskning och utveckling. När det till exempel gäller etanol ligger Sverige redan långt framme och den positionen vill vi bibehålla. Satsningarna handlar såväl om traditionell forskning som att stötta näringslivet i deras teknikutveckling. Centerpartiet vill avsätta budgetmedel som öronmärks för forskning kring framställning av förnybara bränslen och teknikutveckling av fordon för dessa.
Bostadssituationen i storstäderna och speciellt i Stockholm är mycket svår. För att människor ska kunna arbeta, studera, starta och driva företag måste bra bostäder kunna erbjudas till rimliga priser. Det är enligt Centerpartiet statens skyldighet att ge ökade förutsättningar för regionerna så att bostadssituationen radikalt förbättras. Detta gäller oavsett om regionen är i tillväxt eller stagnation. Staten har ett särskilt ansvar att se över strukturer som missgynnar tillväxt och utveckling
Alla invånares närhet till fungerande service är en förutsättning för en livskraftig region. Landsbygdens glesa strukturer ger andra problembilder än dem som finns i storstäderna. Behovet av samverkan mellan myndigheter, företag och civilsamhället är i dessa regioner avgörande för att man i många fall ska finna underlag för att tillhandahålla servicen. I tätorter eftersträvar man hellre specialisering.
Staten måste i betydligt högre grad anstränga sig att lokalisera statlig verksamhet i form av myndigheter och verk i hela landet. Det är viktigt att myndigheter finns synliga för alla medborgare eftersom människors tillgänglighet till olika myndigheter minskar då avståndet till närmaste lokal-/regionalkontor ökar. Myndigheter och verk bidrar dessutom till att bredda arbetsmarknaderna i de regioner som de lokaliseras till. Varje nytt arbetstillfälle genererar ytterligare tre arbetstillfällen och kan på så sätt bidra till en ökad tillväxt för hela landet.
Den regionala utvecklingen kan förstärkas genom att mer makt över dess tillgångar, både i form av t.ex. kompetensförsörjning och av materiella resurser, återförs från staten till den regionala nivån. Infrastruktur är exempelvis ett område som har en avgörande betydelse för regionens utveckling. Centerpartiet anser att planeringen av transportsystemet i större utsträckning skall ske i samverkan med den regionala nivån, samtidigt som statens uppgift bör vara att ta ansvar för helheten, för att fastställa mål och avsätta resurser.
Kompetensförsörjning är också en fråga som har betydelse för regioners möjlighet att skapa tillväxt. Beslutsmakten över utbildning bör därför i större utsträckning decentraliseras till regional nivå och resurser överföras till lokalt utvecklingsarbete. Detta ökar förmågan till anpassning efter regionala behov samt medborgarnas möjligheter att utkräva politiskt ansvar för verksamheten.
Skogslänen bidrar med 90 % av den svenska vattenkraftsproduktionen. I dessa områden skapas omfattande rikedomar som tyvärr hamnar på helt andra håll än i de regioner där de genereras. Centerpartiet anser det naturligt att en del av de värden det strömmande vattnet skapar stannar lokalt och därmed får medverka till regionens utveckling och tillväxt.
Centerpartiet vet att livskraftiga lantbruk är en motor för landsbygden. Med ett konkurrenskraftigt lantbruk följer ocksåöppna landskap, livsmedelsförädlingsföretag, turistnäring, småskaligt skogsbruk o.s.v. Drygt 5 % av sysselsättningen i landet har jordbruket som grund (10 % om man också inkluderar skogsbruket).
Vi anser det vara en självklarhet att våra lantbruksföretag lika väl som våra övriga företag skall kunna konkurrera på lika villkor. Detta gäller inte minst frågan om olika särskatter, som skatt på handelsgödsel. Lönsamheten hos de svenska lantbruksföretagen är alltför låg. Lantbruksbarometern har under de senaste åren visat en mycket oroande utveckling i lönsamheten hos lantbruksföretagarna. Vad som ovan anförs om visioner som styr bör ges regeringen till känna.
Tabell 1. Samlad effekt av Centerpartiets anslag relativt regeringens
Tabell 2. Centerpartiets utgifter och budgeteringsmarginal jämfört med regeringens
Tabell 3. Sparande i offentlig sektor med Centerpartiets budgetpolitik
Tabell 4. Centerpartiets skatteförslag - kassamässig effekt för staten
Tabell 1. Samlad effekt av Centerpartiets anslag relativt regeringens
|
2005 |
2006 |
2007 |
||
|
UO |
C diff. |
C diff. |
C diff. |
|
|
1 |
Rikets styrelse |
-880 |
-890 |
-900 |
|
2 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
-1 918 |
-1 099 |
-1 009 |
|
3 |
Skatteförvaltning och uppbörd |
-1 448 |
-1 536 |
-1 562 |
|
4 |
Rättsväsendet |
1 998 |
2 136 |
2 162 |
|
5 |
Internationell samverkan |
-7 |
-7 |
-7 |
|
6 |
Försvar samt beredskap mot sårbarhet |
400 |
500 |
1 150 |
|
7 |
Internationellt bistånd |
0 |
-1 989 |
0 |
|
8 |
Invandrare och flyktingar |
0 |
-181 |
-183 |
|
9 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
2 211 |
1 654 |
154 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp |
-8 440 |
-10 040 |
-11 540 |
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
200 |
200 |
100 |
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familj och barn |
1 627 |
-713 |
-136 |
|
13 |
Arbetsmarknad |
-19 010 |
-18 460 |
-18 460 |
|
14 |
Arbetsliv |
-280 |
-290 |
-250 |
|
15 |
Studiestöd |
-14 |
-14 |
-14 |
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
-7 358 |
-5 941 |
-4 941 |
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
100 |
100 |
100 |
|
18 |
Samhällsplanering, bostadsförs. och byggande |
-978 |
-1 028 |
-442 |
|
19 |
Regional utjämning och utveckling |
594 |
594 |
594 |
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
200 |
200 |
100 |
|
21 |
Energi |
0 |
0 |
0 |
|
22 |
Kommunikationer |
500 |
500 |
500 |
|
23 |
Jord- och skogsbruk, fiske m.m. |
200 |
200 |
300 |
|
24 |
Näringsliv |
-130 |
-140 |
-147 |
|
25 |
Allmänna bidrag till kommunerna |
-13 933 |
-16 550 |
-17 410 |
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
-1 137 |
-4 184 |
-6 735 |
|
27 |
Avgiften till Europeiska gemenskapen |
0 |
0 |
0 |
|
Summa utgiftsområden |
-47 503 |
-56 978 |
-58 576 |
|
|
Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor |
-46 366 |
-52 794 |
-51 841 |
Tabell 2. Centerpartiets utgifter och budgeteringsmarginal jämfört med regeringens
|
2005 |
2006 |
2007 |
||||
|
Regering |
Centerpartiet |
Regering |
Centerpartiet |
Regering |
Centerpartiet |
|
|
Takbegränsade utgifter |
869 780 |
823 413 |
905 639 |
852 845 |
932 976 |
881 135 |
|
Budgeterings- |
220 |
2 587 |
1 361 |
5 155 |
10 024 |
11 865 |
|
Utgiftstak för staten |
870 000 |
826 000 |
907 000 |
858 000 |
943 000 |
893 000 |
Riksdagen bör besluta om ovanstående fördelning av utgifterna för budgetåren 2005, 2006 och 2007.
Kommentarer till utgiftsområden
|
UO 1 |
I huvudsak besparingar på Regeringskansliet samt 20 mnkr till demokratikonvent. |
|
UO 2 |
Neddragningar på myndigheter. Inget anslag till försök med trängselskatter, totalt 3 320 mnkr under perioden. |
|
UO 3 |
Besparingar på Riksskatteverket och Kronofogdemyndigheten. Tullverket flyttas till UO 4. |
|
UO 4 |
Ökade anslag till polisen och kriminalvården samt överföring av Tullverket från UO 3. |
|
UO 5 |
Myndighetsbesparingar. |
|
UO 6 |
De borgerliga partiernas gemensamma hantering av förändrad inriktning för försvaret. |
|
UO 7 |
Ökning av miljöbistånd från 300 mnkr 2005 till 1 500 mnkr 2007. |
|
UO 8 |
Reducering av anslaget 2006 och 2007 då Utlänningsnämndens arbete övergår till UO 4. |
|
UO 9 |
2 000 miljoner anslås 2005 för nationell vårdgaranti. 200 mnkr till utökat och förebyggande folkhälsoarbete. |
|
UO 10 |
Ökade anslag till rehabiliteringsinsatser. Minskade kostnader för sjukpenning, förtidspensioner och arbetsskador genom de åtgärder Centerpartiet föreslår. Ytterligare besparingar genom historisk beräkning av SGI samt nytt system för arbetsgivarens sjuklöneansvar. |
|
UO 11 |
Höjd garantipension samt minskat BTP som en följd av Centerpartiets skatteförslag. |
|
UO 12 |
Höjda barnbidragskostnader med 1 390 mnkr årligen samt införande av historisk SGI. |
|
UO 13 |
5 000 fler i arbete genom extra satsning på lönebidrag. Indragning av arbetsmarknadsutbildningar utan bevisad effekt, 70 % a-kassa för dem som ej har försörjningsbörda, historisk beräkning av a-kassegrundande inkomst, ökad egenfinansiering i a-kassan. |
|
UO 14 |
Myndighetsbesparingar. |
|
UO 15 |
Ökade rekryteringsbidrag samt minskat bidrag till vissa organisationer. |
|
UO 16 |
Anslagen Bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem, maxtaxan i barnomsorgen samt statligt bidrag till vuxenutbildning flyttas över till UO 25. Ökade anslag till KY-utbildning och forskning. |
|
UO 17 |
Ökat anslag för folkbildning och ungas verksamhet i kommuner. |
|
UO 18 |
Minskade bostadsbidrag som en följd av Centerpartiets skattereform, sänkta anslag till myndigheter och slopade investeringsbidrag för nybyggnation. Ökade anslag till investeringsbidrag för studentbostäder. |
|
UO 19 |
Anslag till utveckling av landsbygdsturism, livsmedelsproduktion, fiske samt alternativa bränslen. Vi avsätter även medel för utvecklande av kvinnors och invandrares företagande samt till regionalt och lokalt utvecklingsarbete och utveckling av alternativa bränslen. Det innebär en total satsning på 2 082 miljarder kronor under budgetperioden. |
|
UO 20 |
Byggande av ytterligare en etanolfabrik samt satsning på forskning och utveckling för förnybara drivmedel på totalt 1 700 miljoner under perioden. |
|
UO 21 |
Omfattas av energiöverenskommelsen med regeringen. |
|
UO 22 |
Ökade anslag till underhåll av vägar. För att kunna genomföra samhällsekonomiska och strategiskt viktiga investeringar av vägar och järnvägar föreslår Centerpartiet att en modell utreds för alternativ finansiering. |
|
UO 23 |
Bland annat ökade anslag till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt forskning. |
|
UO 24 |
Myndighetsbesparingar och neddragning av förvaltningskostnader. |
|
UO 25 |
Kompensation för ny beräkning av SGI i sjuk- och föräldraförsäkringen, höjt tak i föräldraförsäkringen, ny utformning av a-kassan, nytt system för sjuklöneansvar samt höjd grundpension. De riktade statsbidragen för personalförstärkning i skola och fritidshem, statligt stöd för utbildning av vuxna samt maxtaxan i barnomsorgen omvandlas till generella bidrag och förs över till UO 25. Största minskningen för kommunerna beror på effekten av Centerpartiets inkomstskattereform - 54,1 miljarder. |
|
UO 26 |
Lägre räntor på grund av ökad takt i försäljningen av statlig egendom samt större statligt sparande. |
Riksdagen bör fastställa ovanstående utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet.
Statsfinansernas saldo varierar naturligt i samband med konjunktursvängningar eftersom minskad sysselsättning och lägre överskott i företagssektorn leder till lägre skatteintäkter och högre kostnader för olika bidrag och åtgärdsprogram. Dessa s.k. automatiska stabilisatorer har den fördelen, i förhållande till en aktiv kontracyklisk finanspolitik, att de inträder omedelbart. Statsfinanserna måste dock ha en sådan styrka att budgetöverskott råder i högkonjunktur och utan att budgetunderskott behöver inträda vid en normal konjunkturell nedgång.
Den aktuella målsättningen för statsfinanserna som innebär ett överskottsmål på 2 % i genomsnitt över en konjunkturcykel i de samlade statsfinanserna har visat sig medföra en risk att avsättningar för framtidens pensioner används för att täcka underskott i statens finanser. Därför förordar Centerpartiet ett balanskrav som innebär att statsbudgeten inte ska gå med underskott över en konjunkturcykel. Centerpartiets finanspolitiska målsättning är att statsskuldens andel av BNP ska minska till högst 40 % inom de närmaste två mandatperioderna. Vad som ovan anförs om balanskrav och sänkt statsskuld bör ges regeringen till känna.
Tabell 3. Sparande i offentlig sektor med Centerpartiets budgetpolitik
|
2005 |
2006 |
|
0,6 |
0,4 |
|
72,4 |
78,8 |
|
1,1 |
4,2 |
|
-66,8 |
-70,6 |
|
6.7 |
12,3 |
|
23,7 |
24,3 |
|
2,0 |
|
|
1,0 % |
0,9 % |
De kommande åren bör ambitionsnivån vad avser försäljning av statlig verksamhet öka. Centerpartiets nivå på utförsäljning är för åren 2005-2007, 35, 40 respektive 40 miljarder kronor. Försäljningen bör ske efter analys av marknadsläget för att i varje situation maximera utfallet för skattebetalarnas räkning. I samband med försäljning av företag är det angeläget att betona samhällets ansvar för infrastruktur. Detta kan t.ex. innebära att vissa bolag bör omstruktureras innan den affärsmässiga delen bjuds ut till försäljning.
Företag som kan komma ifråga för utförsäljning är en delikat fråga då rykten om snar försäljning kan vara börspåverkande. En utgångspunkt kan vara att företag som verkar på konkurrensutsatta marknader, saknar samhällsåtagande och myndighetsfunktioner är lämpliga att börja med. Centerpartiet är berett att diskutera försäljning av t.ex. Vin & Sprit AB, AB Swedcarrier, Green Cargo AB, Apoteket, Nordea etc.
Kapital bundet i de stora skogsbolagens innehav av skog är lågavkastande relativt marknadsvärdet. I en genomlysning borde dessa säljas, då aktieägarna borde förvänta en betydligt högre avkastning på detta dolda kapital. Motsvarande gäller sannolikt i minst lika hög grad för Sveaskog. Detta förutsätter dock en kontrollerad avveckling av Sveaskog. Ett skapande av självbärande enheter skog skulle ge möjlighet till start av tusentals nya småföretag inom skogsbranschen.
Sveriges kommuner upplever en situation där staten ålägger den allt fler uppgifter samtidigt som det sker en konstant underfinansiering. Riktade och villkorade statsbidrag för mer eller mindre behjärtansvärda åtgärder kringskär kommunernas självstyre och med ett illa kamouflerat von-oben-perspektiv förutsätts regeringens representanter veta bättre under vilka villkor vanliga människor lever än vad de själva gör. Allvarligt är att den socialdemokratiska regeringen inte alls tar till sig av kritiken. Så sent som i slutet av september i år lade regeringen sin förskoleproposition, där riktade statsbidrag återigen används för att detaljstyra kommuners verksamhet.
Om kommunerna hade fått behålla sina skattebaser vore de finansiellt självständigare från staten. Genom nuvarande ordning behåller staten möjligheten att åsidosätta det kommunala självstyret. Med Centerpartiets skatteförslag för vi tillbaka makten till de nivåer där den hör hemma, dvs. närmare enskilda människor och deras närmaste politiska beslutsnivå, kommunerna. I detta system tar staten kostnaden för en nödvändig skattesänkning för låg- och medelinkomsttagare medan kommuner och landsting får behålla skatteintäkter från hela sin skattebas. Detta innebär totalt 54,1 miljarder mer i skatteintäkter för kommuner och landsting och minskat beroende av statsbidrag i motsvarande grad.
Svenskarna är det högst beskattade folket i världen. Inte någon annanstans får människan behålla en så pass liten del av lönen. Höga skatter på låga inkomster leder i många fall till att man inte längre klarar sig på sin egen lön. Människor hamnar oförskyllt i fattigdomsfällan och blir bidragsberoende genom systemfel och feltänkande. Med nuvarande skattesystem förlorar många personer tryggheten i sina egna liv. Istället tvingas man förlita sig på samhällets bidrag och andra människors och institutioners godtycke.
Samtidigt upplever Sveriges kommuner lite av samma situation där allt fler uppgifter åläggs kommunerna samtidigt som staten konstant underfinansierar dessa åtaganden. Riktade och villkorade statsbidrag för mer eller mindre behjärtansvärda åtgärder kringskär kommunernas självstyre. Om kommunerna hade fått behålla sina skattebaser vore de finansiellt självständiga från staten. Genom nuvarande ordning behåller staten möjligheten att åsidosätta det kommunala självstyret. Med Centerpartiets skatteförslag för vi tillbaka makten till de nivåer där makten hör hemma, dvs. närmare enskilda människor och deras närmaste politiska beslutsnivå, dvs. kommunerna. Detta visas i tabellen nedan.
Tabell 4. Effekt för offentlig sektor av Centerpartiets inkomstskatteförslag, periodiserade siffror.
|
Miljarder kronor |
2005 |
2006 |
2007 |
|
Stat |
-72,9 |
-72,2 |
-74,8 |
|
Kommun |
54,1 |
55,4 |
56,8 |
|
Netto |
-18,8 |
-16,8 |
-18,0 |
Under decennier av socialdemokratiskt styre har vanliga människor blivit alltmer beroende av bidrag från det offentliga. Med ett lägre skattetryck hade en långt högre andel av medborgarna i landet kunnat klara sig på egen hand. Istället tvingas låginkomsttagare betala en oskäligt stor andel av sin inkomst i skatt och på nåder får de tillbaka en del i bidrag. Detta röstköpande är skadligt, för såväl människor som den långsiktiga samhällsekonomins utveckling.
Vårt inkomstskatteförslag ändrar på detta. Genom skatte- och förvärvsrabatter ger vi tillbaka makt till vanliga människor. En låginkomsttagare får ut 500-600 kronor mer per månad med vårt förslag.
Samtidigt som vi ger makt till människor ger vi även makten tillbaka till kommunerna och regionerna. Det kommunala självstyret ska förvandlas från dagens chimär till något konkret och verkligt. När vi tillämpar federalismens principer byggs makten underifrån. Ett led i detta är att återlämna skattebaser till kommunen, som med vårt förslag kommer att få tillbaka den reella makten.
Ohälsan kostar samhället oerhörda summor varje år, och allt mer tyder på att familjers stressituation är en bidragande faktor. Framförallt kvinnor i karriären förutsätts kunna vara mamma, karriärkvinna och hemmets organisatör, allt på samma gång. Detta synsätt måste kraftfullt ifrågasättas. När ekvationen inte längre går ihop, är det inte sällan kvinnans karriär som begränsas när barn och hem tar för mycket tid. Grundinställningen måste vara att avdrag för hushållstjänster är en reform som kommer såväl män som kvinnor till del. På en teoretisk marknad utan skatter skulle familjen kunnat öka sin nytta genom att anställa en person för att städa, tvätta eller för andra tidsödande åtaganden. I ett högskattesamhälle som Sverige kommer dock s.k. skattekilar, det vill säga skillnaden mellan vad löntagaren får ut efter skatt och vad arbetsgivaren betalar in i bruttokostnad, att resultera i att även mindre kvalificerade arbetsuppgifter blir orimligt dyra. Följaktligen är efterfrågan på dessa tjänster i stort sett obefintlig, så länge lagen följs. För att efterfrågan på hushållstjänster skall ta fart måste priset sänkas rejält genom att skattekilarna minskas kraftigt. De tjänster som utförs i det egna hemmet eller på den egna tomten skall berättiga till skattelättnad.
Vi föreslår att en skattesubvention om 50 % på arbetskraftskostnader upp till 25 000 kronor inklusive moms per år införs. Regeringens tillfälliga ROT-avdrag ska samordnas i detta belopp, och därmed permanentas.
Skattereglerna för inblandning av miljövänliga bränslen måste ändras. Skattereglerna för diesel gör det exempelvis inte intressant att blanda in mer än 2 % RME. Centerpartiet vill ändra på dessa regler så att inblandning av upp till 5 % RME i diesel blir möjlig. Detta medför ett skattebortfall som vi finansierat i vårt budgetalternativ, men samtidigt är det viktigt att understryka att miljöeffekten av denna åtgärd är 10 gånger större än regeringens förslag på området.
Genom nedsättningen av förmånsvärdet på miljöbilar har miljöbilarna bland tjänstebilarna fått ett rejält uppsving under senare år. Självklart anser vi att denna nedsättning skall bestå och även förstärkas. Men vi vill också stimulera privatpersoner att köpa miljöbilar. Som en uppmuntran till privatpersoner avsätter vi därför 50 miljoner kronor per år under budgetperioden. Detta ger en möjlighet för ca 5 000 nya miljöbilsägare att få en skattereduktion om 10 000 kronor.
Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar har haft stor effekt på försäljningen av miljöbilar som tjänstebilar. Idag skiljer man dock på elbilar (nedsättning med 40 %) och bilar som drivs med alkohol eller gasbilar (nedsättning med 20 %). Denna skillnad är inte teknikneutral och missgynnar fordon drivna på gas och etanol. Centerpartiet anser att nedsättningen skall vara generell. Alla bilar som drivs med el, alkohol eller gas får en nedsättning av förmånsvärdet till 60 % av förmånsunderlaget.
Regeringens kommande förslag om 15 % medfinansiering av sjukförsäkringen för arbetsgivare har fått allvarlig kritik från exempelvis Lagrådet. Det stora problemet är att de personer som idag har en historia av att vara sjukskrivna kommer att få det ännu svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetsgivaren riskerar att bli mer eller mindre permanent betalningsskyldig om personen ifråga blir sjuk igen. Det nya systemet kommer att förstärka skillnaden mellan dem som befinner sig "inne" på arbetsmarknaden och göra det ännu svårare för dem som är utanför att komma in.
Centerpartiet förordar istället en modell med storleksrelaterat arbetsgivaransvar. För en arbetsgivare med en anställd skulle sjuklöneansvaret enbart sträcka sig en dag, med två anställda två dagar o.s.v. upp till ett tak vid 30 dagar för arbetsgivare med trettio eller fler anställda. Detta skulle kompenseras av en likformig nedsättning av arbetsgivaravgiften avpassad för ett trettio dagars arbetsgivarinträde. Människor med sjukfrånvaro kommer inte att diskrimineras i vårt system.
Det startas för få företag i Sverige idag. De människor som satsar tid och pengar på eget företagande möts ofta av misstänksamhet och krångliga regelverk. En attitydförändring måste till. Med förmögenhetsskatt diskrimineras svenska företagare och skattereglerna för småbolagsägare motverkar entreprenörskap och företagande.
För Centerpartiet är det viktigt att entreprenörsanda ska löna sig.
Det är dags att genomföra en ordentlig reform av 3:12-reglerna. En modell byggd på beskattat eget kapital, BEK-modellen, kommer att ge småföretagare möjlighet att växa och bli lönsamma. För att Sverige ska bli mer företagsamt är denna reform mycket viktig. Centerpartiet avsätter nästan 1 300 miljoner kronor under budgetperioden för att reformera detta område.
Förmögenhetsskatten är sannolikt svensk skattepolitiks mest absurda inslag.
Många vanliga inkomsttagare har klassificerats som förmögna av Skatteverket då deras fastigheter har följt med allmänt stigande taxeringsvärden. När vanliga inkomsttagare tvingas betala förmögenhetsskatt samtidigt som personer med ordentliga förmögenheter i form av huvudägarskap i vissa börsnoterade företag slipper, eroderar det allmänna förtroendet för skattesystemet. Likhet inför lagen blir en uppenbar chimär. Skatten som sådan är helt enkelt ett läroboksexempel på hur en skatt inte bör se ut, med en skatt på lättflyktigt kapital och omfattande undantagsregler som leder till snedvridande effekter.
Olika uppskattningar gör gällande att hundratals miljarder kronor finns placerade utomlands främst för att undkomma förmögenhetsskatt. Skatten gör kapitalförsörjningen svårare för företag. Förmögenhetsskatten drabbar svenska ägare varför det svenska ägandet diskrimineras till förmån för utländska ägare.
Sverige är ett av de få länder i västvärlden som fortfarande har en förmögenhetsbeskattning. Dessutom är skattesatsen en av de högsta bland de länder som tillämpar systemet.
Det är dessutom oroande att det hörs signaler om att bredda skatten till att även gälla exempelvis aktier noterade på O-listan. Detta tangerar retroaktiv lagstiftning eftersom de som har valt att notera sina företag här, har gjort det under premisserna att aktierna inte skulle bli föremål för förmögenhetsbeskattning. Företag på O-listan är mindre och tillväxtorienterade företag som har blivit noterade i syfte att underlätta för riskkapitalförsörjning. Att i efterhand ens diskutera att låta dessa aktier omfattas av förmögenhetsskatt är upprörande.
En ytterligare absurditet uppenbarades i september i år när Kammarrätten i Sundsvall bedömer att framtida utbetalningar från en lotterivinst är att betrakta som en fordran och därmed skattepliktig. Ett skattesystem måste uppbära legitimitet.
Regeringen föreslår att sambeskattningen för äkta makar avskaffas. Detta är bra men långt ifrån tillräckligt. Centerpartiet föreslår att förmögenhetsskatten i ett första steg sänks till 1 % år 2005 och att värdet av egna hem inte ska tas upp i förmögenhetsbeskattningen. Från och med år 2006 avskaffar Centerpartiet förmögenhetsskatten. Den har helt enkelt orsakat tillräcklig skada för svensk samhällsekonomi.
Det nuvarande systemet för beräkning av taxeringsvärden baseras på ett genomsnittligt värde av de referensförvärv som finns inom ett eller flera värdeområden. Sedan 2003 används ett system med förenklade fastighetstaxeringar mellan de allmänna taxeringarna.
Det är tänkt att de förvärv som av olika anledningar inte anses som representativa ej ska tas med. Det har dock upprepade gånger visat sig att höga köpeskillingar har inkluderats som referensförvärv, medan låga sådana har exkluderats.
Det stora antalet värdeområden leder till att Skatteverket tvingas lägga samman flera värdeområden eftersom ett tillräckligt stort antal förvärv ofta saknas för att erhålla ett tillfredsställande statistiskt underlag i ett och samma värdeområde. Värdeområden läggs samman mer utifrån gällande prisbild än geografisk närhet, vilket bidrar till godtycke och svåra gränsdragningar. Färre värdeområden och en större geografisk samhörighet skulle minska godtyckligheten. Hur indelningen i värdeområden bestäms går dessutom inte att överklaga.
Taxeringsförfarandet förutsätter ett rättssäkert tillvägagångssätt. Medborgarna har rätt till ett förutsägbart skattesystem, fritt från godtycke. Det nuvarande systemet för fastighetstaxering uppfyller tyvärr inte dessa grundläggande krav. Centerpartiet menar att den nuvarande ordningen är ohållbar. Fastighetsskattens nuvarande utformning, tillsammans med förmögenhetsskatten, gör att människor tvingas lämna hem eller fritidsfastigheter. Detta är otillständigt. Centerpartiet väljer därför att reformera systemet kraftigt, utan att för den skull högröstat och utsiktslöst kräva dess avskaffande.
Centerpartiet menar att taxeringsvärdena måste bestämmas genom ett medianvärdessystem. Om den fastighet i ett värdeområde med högst värderings säljs till det dubbla priset, kommer inte medianvärdet i ett värdeområde att förändras. Med det nuvarande taxeringssystemet missgynnas den bofasta befolkningen, eftersom köpstarka intressenter driver upp fastighetstaxeringen i attraktiva områden vid inköp av fritidsfastigheter. En fastighet som är att betrakta som eget hem och en fritidsfastighet är att betrakta som två helt olika kategorier. Taxeringen av fastigheter för fastboende och fritidsboende bör därför skiljas åt. Dessutom föreslår vi ett tak på tomtvärdet på 300 000 kr för att undvika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva områden när själva tomtmarken får höga taxeringsvärden och därmed driver upp det totala taxeringsvärdet.
Centerpartiet vill att svenska jordbrukare ska få samma villkor som övriga jordbrukare i EU. Därför sänker vi skatten på diesel till 1 krona per liter och skatten på handelsgödsel tas bort i sin helhet. Skatterna för svenska jordbruksföretagare sänks med drygt 1 400 miljoner kronor under perioden.
Tillgång till riskkapital är en av de faktorer som håller nere företagsamheten i Sverige. Vi tror att det finns många vanliga löntagare som drömmer om att kunna starta eget. Denna möjlighet är främst till för dem som väljer att finansiera starten av företag med egna sparade eller lånade pengar, utan att utnyttja starta-eget-sparandet i föregående kapitel. För att underlätta för dessa medborgare vill Centerpartiet införa ett riskkapitalsavdrag på högst 40 000 kronor om året i tre år. Vi beräknar ett skattebortfall för denna åtgärd på 200 miljoner kronor för år 2005 och 400 miljoner kronor år 2006 och år 2007.
Tabell 5. Kassamässig effekt för staten. Centerpartiets skatteförslag, relativt regeringen
|
Periodiserade skatter, effekter för staten |
||||||
|
Inkomstskattepaketet |
||||||
|
Sänkta arb.avg, sjuklön |
||||||
|
Skatterabatt a-kassa |
||||||
|
Fastighetsskatter |
||||||
|
Sänkt fastighetsskatt |
||||||
|
Nettoeffekt av begränsat tomtvärde i komb. med ovan |
||||||
|
Höjd reavinstskatt+uppskov+inter.eff |
||||||
|
Höjd stämpelskatt |
||||||
|
Förmögenhetsskatt |
||||||
|
Avsättning till "underhållsfond" |
||||||
|
Ryggsäcken |
||||||
|
Sänkt dieselskatt1,60 -> 1 kr/liter |
||||||
|
Slopad skatt på handelsgödsel |
||||||
|
Reformerade 3:12-regler |
||||||
|
Statlig del, starta eget-sparande |
||||||
|
Riskkapitalsavdrag |
||||||
|
Skatt på förbränning av osorterat avfall |
||||||
|
Höjd skatt på lågpriscigaretter |
||||||
|
Avdrag hushållstjänster |
||||||
|
Skatteväxlingspaket |
||||||
|
Skattenedsättning RME i diesel |
||||||
|
Skatterabatt privatpersoner köper miljöbil |
||||||
|
Nedsättning förmånsvärde miljöbilar |
||||||
|
Skatterabatt, energiskatt bensindelen i E85 |
||||||
|
Avgår: Regeringens förslag: |
||||||
|
Ej nedsättning av inkomstutjämningssystemet |
||||||
|
Ingen skattereduktion fackavgift |
||||||
|
Kompensation egenavgifter |
||||||
|
Höjda fordonsskatter |
||||||
|
Trängselskatt |
||||||
|
Höjd elskatt |
||||||
|
Höjd dieselskatt |
||||||
|
Höjd bensinskatt |
||||||
|
Höjda reseavdrag |
||||||
|
Ändrade regler per.fonder |
||||||
|
Regionalpolitisk stimulans |
||||||
|
Avgår regeringens förmögenhetsskattesänkningar |
||||||
|
Ej nedsättning sysselsättningsstöd |
||||||
|
Socialavgifter |
||||||
|
Summa |
-40 818 |
-44 629 |
-47 750 |
|||
Riksdagen bör besluta om ovanstående fördelning av inkomsterna för budgetåren 2005, 2006 och 2007.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Maud Olofsson (c) |
|
|
Åsa Torstensson (c) |
Kenneth Johansson (c) |
|
Sofia Larsen (c) |
Roger Tiefensee (c) |
|
Margareta Andersson (c) |
Eskil Erlandsson (c) |