Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reklamskatten skall avskaffas.
Den 10 april 2002 tillkännagav riksdagen för regeringen som sin mening att reklamskatten bör avvecklas. Frågan togs upp i budgetberedningen år 2002, men då förutsättningarna för en finansiering av avskaffandet av reklamskatten inte ansågs föreligga blev skatten kvar. Även vid 2003 års budgetberedning ansågs statsfinansiellt skäl hindra att skatten avskaffades.
I budgetpropositionen för 2005, under 8.5.4 Reklamskatten gjorde regeringen följande bedömning. "Förutsättningarna för finansiering av ett avskaffande, alternativt stegvis avskaffande, av reklamskatten föreligger för närvarande inte."
Vi tycker att detta ställningstagande är anmärkningsvärt då det föreligger en beställning från riksdagen från 2002. Regeringen bör leva upp till de beslut som riksdagen fattat och avskaffa reklamskatten.
Reklamskatten infördes år 1972 i syfte att förstärka presstödet. Reklamskatten tas i dag ut på annonser. För annonser i allmän nyhetstidning är skattesatsen fyra procent, med ett fribelopp på tolv miljoner kronor. För övriga annonser är skatten elva procent. Det innebär att veckotidningar och våra ca 250 gratistidningar betalar elva procent.
År 1999 avskaffades reklamskatten på reklamtrycksaker, så kallad direktreklam, främst för att skatten ansågs medföra allvarliga problem för små och medelstora tryckerier. Samma motivering för att avskaffa reklamskatten borde kunna tillämpas på de flesta av våra gratistidningar. Många gratistidningar betyder mycket för sin ort. Inte sällan finns dessa tidningar på landsbygden och drivs av småföretagare.
Reklamskatten har ifrågasatts av EU-kommisionen, som frågat den svenska regeringen om inte reklamskatten strider mot EG-fördragets artiklar om statligt stöd. Detta på grund av att radio, TV, Internet och direktreklam är befriade från reklamskatt.
|
Stockholm den 23 september 2004 |
|
|
Jeppe Johnsson (m) |
Nils Fredrik Aurelius (m) |