Centerpartiet vill att Sverige ska vara ett land där det lönar sig att arbeta och där alla människor har ett jobb att gå till varje dag. Vi vill se ett företagsamt samhälle där människors kreativitet och skaparkraft tas tillvara. Vi vill ha ett Sverige där unga uppmuntras att förverkliga sina drömmar och där kvinnor och män ges lika möjligheter att utveckla sina idéer och sina kunskaper. Mycket positivt har skett på jämställdhetsområdet och i jämförelse med många andra länder har möjligheterna för svenska kvinnor blivit bättre. Men mycket återstår att göra innan Sverige på allvar kan sägas vara ett jämställt land. Därför måste målet vara att uppnå jämställdhet genom riktade insatser som gynnar kvinnor. Det gäller sänkta skatter för låg- och normalinkomsttagare, en breddad arbetsmarknad, öppna offentliga monopol för privata alternativ, särskilda program för att öka andelen kvinnliga företagare, ökad trygghet genom fler synliga poliser samt mer pengar till kvinnojourerna.
Centerpartiet vill att fler går från bidrag till arbete, vi vill att förutsättningarna för att anställa ska vara så goda som möjligt och att det överskott som skapas går till en välfärd värd namnet. För att åstadkomma detta gör vi besparingar och satsningar som vi anser nödvändiga i ett läge då nästan hälften av alla människor i arbetsför ålder en vanlig dag inte är i arbete.
För att fler ska få riktiga jobb måste vi göra det möjligt för fler att komma in på arbetsmarknaden; det måste vara möjligt att leva på sin lön samtidigt som det måste finns många företag i hela Sverige som vill anställa fler.
Ge fler möjlighet att komma in på arbetsmarknaden
Nystartsjobb utan arbetsgivaravgift för alla arbetstagare som varit bidragsberoende under mer än ett år.
Individanpassad och konkurrensutsatt arbetsförmedling.
Kvalificerad yrkesutbildning som möter den efterfrågan som näringslivet har.
Bättre möjlighet för funktionshindrade och människor med kroniska sjukdomar att delta på arbetsmarknaden, bland annat genom ökad satsning på lönebidrag.
Ge fler möjlighet att leva på sin lön så att fler vill arbeta
Sänkt inkomstskatt för låg- och medelinkomsttagare gör det möjligt att gå från bidragsberoende till arbete.
Sänkt reformerat taxeringsunderlag och sänkt fastighetsskatt för både småhus och hyreshus sänker hushållens bostadskostnader.
Ge företagen bättre villkor så att de vill växa och anställa fler
Sänk kostnaden för arbetskraft genom halverad arbetsgivaravgift för den första/enda anställda, halverad arbetsgivaravgift för alla nyanställda och halverad arbetsgivaravgift i utsatta regioner.
Säkra tillgången på riskkapital genom att avskaffa förmögenhetsskatten, införa skattefritt sparande till startkapital och öka möjligheterna för småföretag att avsätta till periodiseringsfonder.
Gör det tryggt att nyanställa, vilket innebär att företagens utökade sjukersättningsansvar måste avskaffas.
Förändra snedvridande skatter genom att reformera bolagsbeskattningen för fåmansbolag, sänk dieselskatten och slopa skatten på handelsgödsel.
Ge fler regioner och näringar möjlighet att växa i ett grönare Sverige
Stimulera tillväxtnäringar genom satsningar på kvinnligt företagande, jobb i den hushållsnära sektorn, alternativa bränslen och miljödriven tillväxt.
Förbättra kommunikationer och infrastruktur genom mer pengar till liggande planer så att de kan genomföras i snabbare takt.
Stärk skattebaserna för kommuner och landsting.
Ge mer pengar till forskning och utbildning i alla landsdelar.
Sätt ned arbetsgivaravgiften i stödområdet.
Med fler människor i arbete kan vi satsa på det vi vill - en välfärd värd namnet. Centerpartiet har under många år lagt fram väl finansierade förslag och idéer. Vårens kompletteringar är:
Ökad trygghet i välfärdssektorn genom att kommunens inkomst blir mer stabil.
Ökad trygghet vid ålderdom genom ökad garantipension.
Ökad trygghet i närmiljön genom att öka polisstyrkan till 20 000 poliser och mer pengar till kvinnojourerna.
Ökad trygghet vid kris. Genom att staten sätter av pengar i ett katastrofkonto som på sikt bör vara en procent av BNP finns resurser att ta av när en ny katastrof drabbar Sverige.
För att åstadkomma vårt reformpaket som vi beskrivit ovan behövs ordentliga resurser. Besparingar måste dock ses i sitt sammanhang med de intäktsförstärkningar för hushållen som vi beskrivit.
För att komma till rätta med kostnader kopplade till sjukfrånvaron vill vi införa ytterligare en karensdag. Ersättningsnivåerna på 80 procent behålls för familjeförsörjare, medan nivån för övriga sänks till 70 procent.
Trafikförsäkringen privatiseras för att ge bilister incitament att köra säkrare och låta försäkringsbolagen ta hand om hela bilförsäkringssystemet.
Ett sparbeting sätts på administrativa kostnader inom staten på fyra procent av overheadkostnaderna.
1 Sammanfattning 1
2 Innehållsförteckning 4
3 Förslag till riksdagsbeslut 6
4 Sverige förtjänar bättre 6
4.1 Den Socialdemokratiska regeringsmakten är vid vägs ände 7
4.2 Sverige är ett land med goda förutsättningar 7
4.3 Sverige kan bättre 8
5 Från utanförskap till arbete 8
5.1 Arbetsmarknaden 8
5.2 Arbetsförmedling med människan i centrum 9
5.3 Utbildning efter individuella behov 9
5.4 Alliansens förslag till nystartsjobb 9
5.5 Fler lönebidragsplatser och höjd ersättning 11
5.6 Förbättrad rehabilitering och uppföljning 11
6 Ge människor möjlighet att leva på sin lön 11
6.1 Inkomstskatter 12
6.2 Fastighetsskatter 15
7 Ge företagen bättre villkor 16
7.1 Gör det möjligt för alla att starta företag - förbättra tillgången på kapital 16
7.1.1 Riskkapitalavdrag 16
7.1.2 Förmögenhetsskatt och kapitalbildning 17
7.1.3 Öka möjligheterna till avsättning i periodiseringsfonder 17
7.2 Gör det lättare att anställa 17
7.2.1 Inför halverad arbetsgivaravgift för den först anställda/soloföretagaren 17
7.2.2 Halvera arbetsgivaravgiften för nyanställda 17
7.2.3 Fortsatt halvering av arbetsgivaravgiften i stödområden 18
7.2.4 Det måste vara tryggt att anställa nya medarbetare 18
7.3 Stimulera nya tillväxtnäringar 19
7.3.1 Kvinnors företagande 19
7.3.2 Uppvärdera den hushållsnära sektorn 19
7.3.3 De gröna näringarna 19
7.3.4 Miljödriven tillväxt 20
7.4 Ta bort snedvridande skatteregler 21
7.4.1 Förändra fåmansbolagsreglerna 21
7.4.2 Gör skatter inom jordbruket konkurrensneutrala 21
7.5 Forskning för tillväxt 22
7.6 Kommunikationer - en förutsättning för arbete och tillväxt 22
8 Trygghet i samhället 23
8.1 Trygga jobb i välfärdssektorn 24
8.2 Trygghet vid ålderdom 25
8.3 Centerpartiet satsar på polisen 25
8.4 Katastrofkonto 26
8.4.1 Stormen Gudrun 27
9 Finansieringen och dess bakgrund 27
9.1 Sjukförsäkring och karensdag 28
9.2 Administrativa kostnader i statens verksamhet 28
9.3 Sparande i offentlig sektor 29
10 Appendix 34
10.1 Förslag till förändrade skatter, periodiserade siffror för statlig del 34
10.2 Specifikation av c-budget per utgiftsområde 35
Riksdagen beslutar att godkänna förslaget till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (kap. 4-9).
Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om anställningsstöd (avsnitt 3.2.10 i proposition 2004/05:10).
Sverige har hög arbetslöshet och har haft det en längre tid. Analytiker och regeringen har turats om att markera att vändningen kommer snart, men den förefaller fortfarande vara långt bort. Statistiska centralbyrån (SCB) inleder sin beskrivning i arbetskraftsundersökningen för mars 2005 med att konstatera:
Allt fler är utanför arbetskraften. Ljusningen på arbetsmarknaden låter vänta på sig. Antalet personer utanför arbetskraften ökar och varken antalet sysselsatta eller antalet arbetslösa visade i mars någon statistiskt säkerställd skillnad jämfört med mars 2004.
En genomsnittlig dag går ca 60 procent av den svenska befolkningen mellan 16 och 64 år till ett jobb. Således är 40 procent av olika skäl utanför arbetsmarknaden och därmed utanför produktionen. Detta förhållande är grundorsaken till att våra skatter, som är högst i världen, ändå inte räcker till. Tre kända och vedertagna politiska och ekonomiska instrument finns för att hantera ett lands ekonomi: Penningpolitik, finanspolitik och strukturpolitik. De två förstnämnda kategorierna påverkar den ekonomiska utvecklingen och såväl tillväxt som arbetstillfällen är främst på kort sikt beroende av dessa. För att garantera en god ekonomisk utveckling på lite längre sikt är det nödvändigt att utveckla strukturpolitiken. Ett stabilt ramverk för den ekonomiska politiken ger bättre förutsättningar för en långsiktig ekonomisk tillväxt. Därför måste finanspolitiken bli mer långsiktig eftersom det är den som lägger grunden för en bra och långsiktig strukturpolitik.
Att Sverige befinner sig i ett bekymmersamt läge beror inte främst på problem i penningpolitiken utan att finanspolitiken varit för kortsiktig och inte förändrat samhällets struktur. Ansvaret för dagens situation vilar alltså på den sittande regeringen och dess oförmåga att anpassa Sveriges ekonomi och konkurrenssituation till en allt mer flexibel och internationell spelplan. Ändras inte strukturerna kommer framtidens välfärd att kräva ännu högre skatter, vilket både stats- och finansministern flaggat för. Detta är ett föråldrat tänkande, ett tecken på bristande kreativitet och ger allt starkare signaler till att Sverige behöver ett nytt styre och en ny regering efter valet hösten 2006.
Trots att den socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken oavsett konjunkturläge kostar runt 60 miljarder kronor per år står över en miljon människor i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen är över 5 procent av arbetskraften öppet arbetslös och 3 procent är sysselsatt i åtgärder, vilket innebär att den stigande siffran över den totala arbetslösheten är 8,3 procent(mars 2005). Till och med LO, Socialdemokraternas främsta bundsförvant, har uttalat att den verkliga arbetslösheten ligger på 20-25 procent. I denna siffra inkluderar LO förutom de som är öppet arbetslösa eller i åtgärder, även exempelvis människor som idag är sjukskrivna eller förtidspensionerade.
Oförmågan att ändra på strukturer har resulterat i att Socialdemokraterna har byggt ett samhälle för eliten, ett samhälle som endast välkomnar den som är högpresterande och aldrig sjuk. Stora grupper i samhället stängs ute; äldre, sjuka, kvinnor, nya svenskar och ungdomar upplever höga trösklar in på arbetsmarknaden. Sverige och dess invånare förtjänar bättre. Det är därför Centerpartiet vill ha en ny regering och en ny politik, där var och en som vill bidra också får chansen att göra det.
Trots triumfatoriska proklamationer från regeringen och Riksförsäkringsverket om att sjukskrivningarna nu minskar ligger den samlade ohälsan kvar på i stort sett samma nivå som rekordåret 2002. Sjukskrivningarna har minskat något, men samtidigt ökar förtidspensioneringarna snabbt. Möjligheten att efter tolv månaders sjukskrivning bevilja sjukersättning och aktivitetsersättning (förtidspension) har blivit regeringens viktigaste verktyg för att nå målet om halverade sjukskrivningstal till år 2008.
Det går inte att avfärda de höga sjuktalen som fusk eller bidragsmissbruk, men det är samtidigt uppenbart att varken den fysiska hälsan eller arbetsvillkoren väsentligt har försämrats. Troligen handlar det om en kombination av flera faktorer, exempelvis en dåligt fungerande arbetsmarknad där människor blir kvar på jobb även om de inte trivs och bidragssystem som erbjuder både arbetsgivare och arbetstagare en någorlunda bekväm tillvaro som någon annan får betala.
Centerpartiet vill att Sverige ska vara ett land där det lönar sig att arbeta och där alla har ett jobb att gå till varje dag, oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund eller bostadsort. Vi vill se ett företagsamt samhälle där människors kreativitet och skaparkraft tas tillvara. Vi vill ha ett Sverige där unga uppmuntras att förverkliga sina drömmar och där kvinnor och män ges lika möjligheter att utveckla sina idéer och sina kunskaper.
Vårt land har fantastiska möjligheter. Vi är högutbildade. Vi har företag som är framgångsrika på en världsmarknad. Vi tillhör de länder som satsar mest på forskning i hela världen. Vi har stora och inkomstbringande naturtillgångar och vi har väldiga naturvärden som gör vårt land attraktivt för många att besöka. Vi har över en miljon människor som väntar på att få delta i arbete och skapa sin egen försörjning. Vi är ett av de mest jämställda länderna i världen, även om det givetvis fortfarande finns mycket kvar att göra innan Sverige på allvar kan sägas vara ett jämställt land. Ändå lyckas inte Sverige.
För att Sverige ska klara av att möta den internationella konkurrensen måste vi inse att Sverige är en del av globaliseringen. För att skapa fler jobb behövs en nystart, en ny politik som utnyttjar alla våra möjligheter, som ger var och en chansen att bidra, som tar tillvara all kreativitet, fantasi och allt hårt arbete människor är beredda att lägga ner.
Vad ska då den nya politiken bestå av?
Både arbetsgivare och fack, företagare och anställda, riktar uppmärksamheten mot ungefär samma lösningar: företagsklimatet, skatterna, utbildning, riskkapitalet, forskning och utveckling samt infrastrukturen. Det behövs alltså en rad åtgärder för att minska arbetslösheten och skapa nya jobb.
Trots den höga arbetslösheten och flera års misslyckad arbetsmarknadspolitik fortsätter regeringen att satsa pååtgärder som inte ger några riktiga jobb - fler Ams-åtgärder, satsningar på friår och laborerande med statistik för att dölja hur många det är som inte arbetar. Centerpartiet vill inte dölja arbetslösheten, vi vill göra något åt den. Den absolut viktigaste ingrediensen för att få människor i riktiga arbeten är att det skapas nya jobb. Centerpartiet vill satsa på att uppnå sysselsättningsmålet där 80 procent av alla människor i arbetsför ålder ska ha ett arbete. För att det målet ska kunna uppnås är det särskilt viktigt att underlätta företagandet eftersom det är det som leder till nya jobb.
Dagens arbetsmarknadspolitik präglas av ett grupptänkande som Centerpartiet vill komma bort ifrån. Människor har olika behov, bakgrund, utbildning, intressen och förutsättningar. Det behövs en större flexibilitet för att hänsyn ska kunna tas till vilka individuella lösningar som är bäst för olika personer. För att få fler människor i arbete måste arbetsmarknadspolitiken förändras, i kombination med en politik för ökad tillväxt. Centerpartiet vill lämna den centraliserade arbetsmarknadspolitiken till förmån för mer lokal makt. Besluten och resurserna ska ligga nära individen där kunskapen om de lokala förhållandena finns.
Arbetsförmedlingarna måste förbättras och bli mer individinriktade. Istället för att som idag lägga stora resurser på att administrera friåret måste fokus för arbetsförmedlingarna vara att matcha arbetssökande med lediga jobb.
Många arbetssökande upplever en frustration över att de inte får något stöd av arbetsförmedlingen i processen med att söka jobb. Centerpartiet vill ha en aktiv arbetsförmedling som lyckas matcha arbetssökande med arbetsgivare. För att åstadkomma detta vill vi se lösningar som stimulerar privat förmedlingsverksamhet där privata aktörer tillåts erbjuda arbetsförmedlingstjänster. Konkurrensen i förmedlingsverksamheten kommer att gynna de arbetssökande. De får ett större utbud och kan välja förmedling som inriktar sig på rätt kompetens eller yrkesgrupp och kan snabbare få matchningshjälp. Antalet arbetsförmedlare skulle ocksåöka och varje arbetssökande få bättre hjälp och stöd. Det är orimligt att tro att arbetsförmedlingarna i dagens situation ska kunna ge bra hjälp till alla arbetssökande när de har 100-700 arbetssökande per arbetsförmedlare. För att förmedlarna ska kunna arbeta effektivt måste antalet arbetssökande per förmedlare minskas betydligt. Centerpartiet kommer att arbeta för en lösning där privata arbetsförmedlare ges möjlighet att arbeta parallellt med de offentligt finansierade arbetsförmedlingarna. Detta har med stor framgång under flera år provats bl.a. i England. Genom omprioritering inom utgiftsområdet kan resurser skapas för en sådan satsning.
För att öka tillväxten måste de flaskhalsar som uppstår i företagen på grund av brist på kompetens åtgärdas. Utbildningar som är anpassade efter näringslivets behov, och som leder till riktiga jobb, ska prioriteras. Centerpartiet vill ge fler platser till kvalificerade yrkesutbildningar, s.k. KY-utbildningar. Vi vill också underlätta för dem som vill studera och vidareutbilda sig under hela sitt yrkesverksamma liv genom att införa ett individuellt kompetenssparande.
Arbetsmarknaden måste reformeras så att fler människor kommer i arbete. Det är särskilt viktigt att vidta åtgärder för ungdomar, så att de snabbt kommer in på arbetsmarknaden. Det är också viktigt att underlätta för människor som har en svag förankring i arbetslivet att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Tillsammans med de övriga borgerliga partierna i Allians för Sverige lägger vi därför ett gemensamt förslag om nystartsjobb som riktar sig till människor som varit borta länge från arbetsmarknaden.
Erfarenheter från andra länder och forskning tyder på att en effektiv väg för att förbättra sysselsättningsläget för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden är att sänka arbetsgivaravgifterna.
I flera europeiska länder med hög arbetslöshet och med betydande grupper som står utanför arbetsmarknaden har också olika typer av skatterabatter använts med gott resultat bl.a. i Nederländerna, Belgien och Frankrike. I Tyskland och Storbritannien har riktade skattelättnader introducerats i form av sänkta sociala avgifter eller andra skatter för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden eller med låga inkomster.
Ett problem med riktade skattelättnader är s.k. undanträngningseffekter, som både innebär att anställningen skulle ha kommit till stånd ändå och att någon annan skulle ha fått jobbet om inte subventionen fanns. Studier som utvärderat olika skatterabatter visar att utformningen av stödet kan begränsa undanträngningseffekterna.
Enligt OECD bör skattelättnaderna:
inriktas på väl avgränsade grupper som befinner sig långt utanför arbetsmarknaden,
inte vara inkomstrelaterade eller ge upphov till marginaleffekter,
ges under en avgränsad tidsperiod,
inriktas mot den privata sektorn,
gälla löner enligt gängse avtal (inte understiga gällande minimilön) och
kontrolleras och följas upp noggrant.
Vi föreslår att arbetsgivaravgifterna tas bort helt för personer som varit beroende av arbetslöshetsersättning, sjukpenning, förtidspension eller socialbidrag i mer än ett år och att nedsättningen gäller under lika lång tid som vederbörande varit bidragsberoende - dock i högst fem år. Skatterabatten kan förlängas i särskilda fall men först efter individuell prövning.
En grupp som behöver särskild hänsyn är ungdomar. Studier visar att ungdomar, som knappt har etablerat sig på arbetsmarknaden, löper en större risk att bli utslagna om inte arbetslösheten bryts snabbt. Vi föreslår därför att ungdomar (20-24 år) som varit arbetslösa i sex månader också omfattas av nystartsjobben. För dem gäller dock skatterabatten i högst ett år.
Det är viktigt hur nystartsjobben administreras. Till skillnad från dagens anställningsstöd, som är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd och där sökande anvisas till olika företag av arbetsförmedlingen, ska vår skatterabatt vara en rättighet som gäller alla. Anställda och arbetsgivare som kommer överens om en anställning och uppfyller kraven kan ansöka hos skattemyndigheten om att arbetsgivaravgiften ska tas bort. Det är dock viktigt att etablera en god kontroll av nystartsjobben för att motverka missbruk.
Till skillnad från dagens anställningsstöd, som subventionerar lönekostnaden med minst 50 procent upp till ett tak, begränsas inte nystartsjobben av ett tak samtidigt som sänkningen av arbetsgivaravgifterna varar under en längre tid. I dagens system undantas personer med särskilt anställningsstöd från LAS, medan förstärkt anställningsstöd gäller tillsvidare-, prov- eller visstidsanställning. Alliansen anser det viktigt att nystartsjobben omfattas av LAS.
Människor med funktionshinder ska ha en naturlig plats på arbetsmarknaden istället för att erbjudas förtidspensionering och utanförskap. Centerpartiet vill öka antalet lönebidragsplatser och även höja bidragsnivån som idag är mycket låg. Vi föreslår att den bidragsgrundade lönekostnaden i lönebidraget höjs från dagens 13 700 till Ams rekommenderade nivå på 17 700 kronor.Likaså bör människor kunna få lönebidrag upp till 67 års ålder och inte som idag med gräns vid 65 år. Anslaget Särskilda insatser för arbetshandikappade höjs med totalt 500 miljoner kronor, vilket skulle ge ytterligare ca 5 300 lönebidragsplatser.
För att råda bot på de höga ohälsotalen krävs åtgärder för att dels radikalt förbättra Försäkringskassans arbete med rehabilitering och uppföljning av sjukskrivningsfall, dels förändra de ekonomiska drivkrafterna så att sjukskrivning blir en mindre attraktiv lösning.
Centerpartiet har tidigare föreslagit en rehabiliteringsgaranti som innebär att åtgärder och uppföljning ska inledas redan efter en månads sjukskrivning. Om Försäkringskassan inte klarar detta ska den sjukskrivne kunna göra anspråk på en rehabpeng och köpa rehabåtgärder på den privata marknaden. Vi har också föreslagit att Försäkringskassan istället för arbetsgivaren ska ta huvudansvaret för upprättandet av rehabiliteringsutredning. En tydligare rollfördelning är en grundsten till en snabbare process.
Självbestämmande är utgångspunkten för Centerpartiets skattepolitik. Både kvinnor och män ska känna att den egna inkomsten räcker att leva på utan godtyckliga bidrag. Kommuner ska så långt som möjligt vara självförsörjande och självbestämmande utan att statliga pålagor dränerar såväl initiativrikedom som skattebaser. Den enskilda företagaren ska känna frihet att kunna utveckla sin idé utan att en myriad av regler lägger hinder i vägen.
Genom en omläggning av skattesystemet bygger Centerpartiet ett nytt samhälle underifrån där vanmakten ersätts av delaktighet där människor känner att det offentliga och civilasamhället behöver individen - inte tvärtom. Ett skattesystem byggt på federalismens principer gör att kommunerna får behålla sina skattebaser och de kan själva utveckla sina verksamheter utan att bli förvandlade till statsmaktens lakejer.
Merparten av skatterna är ingrepp i friheten för vanliga människor och företag. Samtidigt är de nödvändiga för att finansiera våra offentliga åtaganden. Politiker har därför en skyldighet att se till att skattemedel används på ett förnuftigt sätt. Samtidigt måste även skattesystemet utformas så att det är tydligt, enkelt och förutsägbart.
Centerpartiet har sedan länge krävt en radikal skattereform avsedd att gynna dem med normala och låga inkomster. Det finns få andra länder som likt Sverige beskattar sina låginkomsttagare lika hårt som Sverige. Idag kan många låginkomsttagare inte leva på sin lön. För många andra innebär totala marginaleffekter att eventuella löneökningar effektivt äts upp av exempelvis höjda skatter och sänkta bostadsbidrag. Detta orsakar de välkända fattigdomsfällorna som innebär att hur mycket man än anstränger sig genom vidareutbildning eller att gå upp i arbetstid kvarstår i stort sett samma låga disponibla inkomst efter höjda skatter och sänkta bidrag. Detta innebär en maktlöshet som är mycket skadlig för framför allt de individer som drabbas, men även för samhället i stort.
Centerpartiet vill göra det möjligt för låg- och medelinkomsttagare att leva på sin lön och att göra det lönsamt att arbeta. Det nuvarande grundavdraget minskar skatten för alla skattepliktiga bidrag såväl som för vanliga förvärvsinkomster i de mycket låga inkomstskikten. Redan vid inkomster på ca 10 000 kronor i månaden trappas grundavdraget av vilket innebär att för dem med låga inkomster orsakar grundavdraget ständigt stigande marginalskatter. Med det nuvarande grundavdraget är incitamenten för att gå från bidrag till ett riktigt jobb låga.
Centerpartiet föreslår istället ett jobbavdrag som utgår mot inkomster från förvärvsarbete och som påvisas i Tabell 1 nedan.
Tabell 1. Jobbavdragets storlek vid olika lönenivåer.
I figur 1 visas skillnaden mellan det nuvarande grundavdraget och Centerpartiets jobbavdrag. Infasningen av avdraget görs på inkomster upp till ungefär 16 700 kronor i månaden för att därefter ligga konstant. Vid denna nivå sänker jobbavdraget den beskattningsbara inkomsten med 48 000 kronor om året.
Figur 1.
Eftersom ingen avtrappning av avdraget sker minskar också marginalskatterna betydligt, vilket visas i nedan. Marginalskatterna sänks i praktiken 1 för alla inkomstkategorier upp till 28 000 kronor i månaden.
Detta ger några mycket positiva ekonomiska effekter. För den enskilde kommer det att löna sig att gå upp från deltid till heltidsarbete, eller att vidareutbilda sig. Det får också effekter på arbetsutbudet, något som bland annat OECD har påvisat. En marginalskattesänkning leder till att fler kommer ut i arbete, antalet arbetade timmar ökar och detta får i sin tur effekter på efterfrågan och ekonomisk tillväxt o.s.v.
Samtidigt höjer Centerpartiet reseavdraget till 20 kronor per mil och tillsammans med avdrag för resekostnader, pensionssparande, kostnader i samband med tjänsteresor görs dessa avdrag om till skatterabatter lika för alla, som utgår från kommunalskattesatsen.
Figur 2. Marginalskatt i procent vid olika månadslöner.
Storleken på Centerpartiets inkomstskattesänkningar framgår av Tabell 2 nedan och är för år 2006 netto 31,8 miljarder kronor. En bieffekt i sammanhanget är att vår inkomstskattereform samtidigt stärker de kommunala skattebaserna med omkring 53 miljarder kronor, någonting som återkommer under kapitel 8.1.
Tabell 2. Tabell över Centerpartiets inkomstskattesänkningar, effekter för offentlig sektor år 2006.
Dessa inkomstskattesänkningar når framförallt dem med låga och normala inkomster vilket framgår av Tabell 3 nedan. En person med 19 000 kronor i månadslön ökar i genomsnitt sin disponibla inkomst med ca 400-500 kronor i månaden samtidigt som även marginalskatten sänks. Centerpartiets politik syftar till att stärka självbestämmandet för dem med låga och normala inkomster, så att man kan klara sig på sin lön. Samtidigt vill vi göra det lönsamt att gå från bidragsberoende till arbete. Centerpartiets skattereform klarar båda delarna.
Tabell 3. Förändrad genomsnittlig nettoinkomst per decil av arbetsavdraget och införande av skatterabatter istället för avdrag år 2006, kronor.
Den oroväckande tendensen att människor tvingas från hus och hem på grund av galopperande taxeringsvärden riskerar att tillta när den nya fastighetstaxeringen börjar slå igenom med kraftigt ökade taxeringsvärden och därmed höjda skatter för helt vanliga människor. Centerpartiet menar att den nuvarande fastighetstaxeringen är ett virrvarr av olika ad hoc-regler som sammantaget ger ett oöverskådligt lapptäcke. Den socialdemokratiska regeringen genomför hellre kortsiktiga och ogenomtänkta begränsningsregler än att se över hela systemet i syfte att kunna få en rättvis och samtidigt hållbar fastighetsskatt.
Centerpartiets förslag leder till en mer hållbar och rättvis fastighetstaxering. Centerpartiet vill genomföra åtgärder i syfte att lindra beskattningen av fastigheter. Centerpartiet förespråkar en modell där taxeringsvärdena bestäms genom en medianvärdesmodell där extremvärden inte räknas med. Ett tak ska införas på tomtvärden på 300 000 kr för att undvika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva områden när själva tomtmarken får höga taxeringsvärden och därmed driver upp det totala taxeringsvärdet.
Uttagsprocent för fastighetsskatt på småhus ska sänkas till 0,9 procent år 2006 och år 2007 ytterligare till 0,75 procent. Centerpartiet sänker också fastighetsskatten för flerfamiljbostäder i syfte att få ner boendekostnaderna för dem som bor i hyreshus eller bostadsrätter. Skatten sänks från 0,5 procent till 0,4 procent.
Förmögenhetsskatten, som vi återkommer till under kapitel 7.1.2, är till stor del en beskattning av fastigheter. Många normalinkomsttagare har av skattemyndigheter blivit klassificerade som förmögna därför att taxeringsvärdena på deras villor har rusat i höjden, och därmed blir beskattningen dubbel när såväl fastighets- som förmögenhetsskatt blir kännbara pålagor. Förmögenhetsskatten ska avskaffas, Centerpartiet halverar den under budgetperioden.
Miljöinvesteringar i fastigheter leder idag ofta till höjda taxeringsvärden och därmed bestraffning i form av högre fastighetsskatt. Detta bör åtgärdas.
För att finansiera åtgärderna vill vi höja reavinstbeskattningen från 20 procent till 30 procent samt begränsa uppskovsavdragen så att 25 procent av vinsten beskattas vid ett bostadsbyte. Dessutom vill vi höja stämpelskatten från nuvarande 1,5 procent till 1,725 procent.
Inriktningen är att den löpande beskattningen av privatbostäder ska minskas betydligt och att man istället inriktar sig på att beskatta vid försäljning när en eventuell värdeökning finns realiserad. Totalt sett ska dock skatterna på privatbostäder sänkas.
En politik där det lönar sig att arbeta måste kompletteras med en politik för fler jobb i nya och växande företag. Centerpartiets dröm är ett företagsamt samhälle där det är lika naturligt att starta och driva företag som att vara anställd. Såär det inte i dagens socialdemokratiskt styrda samhälle. För att förverkliga drömmen om ett företagsamt Sverige krävs det tydliga åtgärder som utgår från en helt annan syn på företagare och deras verksamheter.
Bättre villkor för företagen uppnås genom att göra det möjligt för alla att starta företag, ta bort snedvridande skatteregler, göra det lättare att anställa människor, stimulera nya tillväxtområden, öka tryggheten som företagare och garantera goda kommunikationer. Nya växande företag behöver en trygg arbetskraftsförsörjning vilket underlättas med satsningar på utbildning, forskning och genom att underlätta för de nya svenskarna att komma in på arbetsmarknaden i större utsträckning än vad som sker idag.
Det måste bli möjligt att starta företag - för alla! Det ska vara idéns bärkraft som avgör om den kan omsättas till ett företag. Idag sätter ofta tillgången på kapital stopp för goda idéer. Detta drabbar särskilt grupper med lite eget kapital, som kvinnor, ungdomar och invandrare. Centerpartiet anser därför att man ska skattefritt kunna spara till ett startkapital och ha möjlighet att göra avdrag för riskkapital som man sätter in i det egna företaget.
Förmögenhetsskatten är, liksom skattereglerna kring fåmansbolag (3:12-reglerna), mycket skadlig eftersom den i mycket stor utsträckning påverkar människors beteenden. Vissa har till och med kallat skatten för frivillig eftersom möjligheterna att slippa undan skatten är legio. Förmögenhetsskatten diskriminerar inhemska ägare, försvårar för nya företag att kunna få tillgång till riskkapital och har orsakat enväsentlig kapitalflykt från Sverige. Centerpartietsinställning är att skatten ska avskaffas, och under budgetperioden halverar vi förmögenhetsskatten från 1,5 procent till 0,75 procent.
Tillväxt och investeringar i små och medelstora företag behöver stimuleras genom bättre tillgång till riskvilligt kapital. En möjlig väg är att öka avsättningsmöjligheterna till obeskattat kapital, de s.k. periodiseringsfonderna, för dessa företag. Särskilda problem finns för nystartade företag med nyutveckling och innovationer i sin affärsidé. Detta är två exempel av flera som behöver belysas och åtgärdas för att förbättra företagsklimatet och stimulera till nyföretagande och utveckling.
Det måste vara lätt och lönsamt att öka antalet anställda i sitt företag. Regelverk och skatter leder till att investeringar snarare inriktas på att minska arbetsstyrkan än att öka den.
Genom en generell nedsättning av arbetsgivaravgiften med 15 procent på lönesumman upp till 100 000 kronor i alla företagsformer bibehåller man en subventionerad grundnivå.
Genom att halvera arbetsgivaravgiften för den nyanställda minskas tröskeln för den företagare som funderar på att anställa och som idag använder sig av övertid och tillfälliga lösningar. Effekten för staten blir mycket stor. Vårt exempel visar att en person med en lön på 20 000 ger en inkomstförstärkning till staten om 232 000 kronor när hon går från arbetslöshet till arbete.
Tabell 4. Effekter av att en arbetslös person med genomsnittlig arbetslöshetsersättning erbjuds anställning i privat sektor med reducerad arbetsgivaravgift och en lön på 20 000 kronor per månad.
Finansiering av båda förslagen ovan sker i sin helhet inom nuvarande nedsättningsvolym på fem miljarder kronor. Vi föreslår att skatterabatten endast gäller anställningar i näringslivet.
För att stimulera företagandet i regioner som drabbats hårt vid nedläggning av statlig och privat verksamhet vill Centerpartiet fortsätta att värna halveringen av arbetsgivaravgiften i dessa regioner. Fler företag som på sikt ger tillväxt och framtidstro i dessa regioner är en bättre lösning än bidrag. Centerpartiet stöder dessutom förslaget om en utökad möjlighet till regional nedsättning av arbetsgivaravgifter för regioner med färre än åtta invånare per kvadratkilometer. Förslaget diskuteras i EU-kommissionen inför den kommande programperioden med start 2007.
De nya reglerna för företagens sjuklöneansvar innebär större risker för framförallt små företag. Bara efter några månader med de nya reglerna kan vi se att människor med en sjukdomshistoria har fått det ännu svårare att komma in på arbetsmarknaden. Det beror på att företagare tvingas sortera bort potentiella sjukdomsfall eftersom ett par långtidssjuka anställda effektivt kan radera ut ett företags vinst. Centerpartiet förespråkar ett sjuklöneförslag som bygger på att företagen får ansvar för samma antal sjukdagar som de har anställda, upp till maximalt 30. Den besparing som blir följden av förslaget växlas mot sänkta arbetsgivaravgifter. Vi föreslår att arbetsgivaravgiften sänks för alla arbetsgivare motsvarande ett sjuklöneansvar på 30 dagar. Detta ger en extra stimulans till småföretagen som får både sänkt arbetsgivaravgift och minskat sjuklöneansvar. Detta förslag kommer att drastiskt minska de risker framförallt småföretagare har idag av att nyanställa.
I Sverige är det betydligt färre kvinnor än män som driver företag. Kvinnor äger mindre än en femtedel av landets företagskapital och är i klar minoritet på ledande poster i alla branscher och storlekar på företag. För att skapa fler jobb måste kvinnors kreativitet och entreprenörskap prioriteras.
Kvinnorna vinner påökad mångfald i offentlig sektor. Om vi tillåter privata alternativ öppnas möjligheter att starta företag inom det område som kvinnor i huvudsak arbetar inom. Det finns flera exempel på kvinnor som gått från att vara kommun- och landstingsanställda till att bli egenföretagare och lyckats med att skapa mycket bra vård och omsorg, i många fall bättre än vad det offentliga lyckats med.
Även de kvinnor som inte är intresserade av att starta ett företag blir vinnare. Med fler arbetsgivare inom den offentliga verksamheten ökar konkurrensen både när det gäller verksamhet och mängden arbetsgivare. Det skulle leda både till högre löner och till ökad trivsel på arbetet.
Som redan har konstaterats är det många personer i arbetsför ålder som inte går till arbetet en normal arbetsdag. Trots detta finns det många arbetsuppgifter som inte blir gjorda, som exempelvis städning, fönsterputs och liknande tjänster. De höga inkomstskatterna gör att skattekilarna, dvs. skillnaden mellan vad arbetsgivaren betalar i lön och skatt och vad arbetstagaren får ut efter skatt, är för höga. Antingen kommer tjänsterna inte att utföras eller också sker betalningen svart. Erfarenheterna från Danmarks och Finlands hushållsavdrag är överlag mycket goda, och Centerpartiet föreslår att ett liknande avdrag ska införas i Sverige. Fördelarna är många då familjer på ett enkelt och billigt sätt kan få hjälp med de sysslor som annars inte blir utförda. Avdraget kommer också att underlätta för exempelvis småbarnsföräldrar som vill göra karriär. Samtidigt leder det till att en del grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden kan få in en fot och därefter göra karriär.
Centerpartiet föreslår att en skattereduktion på 50 procent av arbetskraftskostnaden inklusive moms upp till 50 000 kronor per år införs, en reform som uppskattas kosta ca 1,25 miljarder kronor.
Det svenska jord- och skogsbruket utgör en viktig länk i omställningen av energi- och transportsystemen. Det finns en stor potential för Sverige att genom produktion och vidareförädling utveckla nya marknader för bioråvaror. Lönsamheten hos de svenska lantbruksföretagen är låg och utvecklingen är skrämmande. En förutsättning för återväxt och nyinvestering är att det går att få lönsamhet i sin verksamhet. Utan lönsamhet riskerar vi att den småskaliga jordbruksnäringen kommer att dö ut. Småföretagarna är livskraften i vårt samhälle, de har en nyckelroll i att skapa tillväxt. För att nå drömmen om tillväxt i hela landet krävs ett livskraftigt jord- och skogsbruk. Drygt fem procent av sysselsättningen i landet har jordbruket som grund, tio procent om man inkluderar skogsbruket. Även om basen i jordbruket också i framtiden kommer att vara livsmedelsproduktion finns det stora möjligheter att producera för andra ändamål som exempelvis bioenergiråvara. Centerpartiet driver på för en omställning av den svenska drivmedelssektorn i förhoppning att skapa tillväxt inom miljöteknikområdet och ta tillvara den svenska kapaciteten hos de gröna näringarna.
Skogen är en av våra viktigaste exportnäringar och bidrar med 80-90 miljarder kronor till Sveriges handelsbalans. Därför är ett hållbart skogsbruk en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Näringen måste därför fortsätta att utvecklas. I en hållbar utveckling av energisektorn spelar skogen som källa för biobränslen en alltmer betydande roll.
Sverige och övriga EU-länder har en fantastisk möjlighet att utvecklas till ledande industriländer på den globala marknaden inom ett område som har mycket stor tillväxtpotential. Allt talar därför för att EU genom ett aktivt arbete för utveckling av modern, uthållig energiproduktion kan bidra till en världsordning som ger ökad ekonomisk rättvisa, bättre miljö, långsiktigt hållbara förutsättningar för tillväxt och välstånd och en säkrare värld.
Vår vision om en miljödriven hållbar tillväxt kräver nytänkande och kraftfulla ekonomiska styrmedel, som komplement till en förenklad och tydlig lagstiftning. Forskning och teknikutveckling måste tas tillvara för att vi i Sverige ska kunna förbättra vår position på världsmarknaden för miljöteknik. Vi måste ha ett företagsklimat som uppmuntrar till nytänkande och satsningar inom miljö- och energiområdet. Det skapar långsiktig ekonomisk tillväxt och förutsättningar för att miljöteknik och miljökunnande kan utvecklas och stärkas som exportvara.
Det är hög tid att bryta oljeberoendet! En omställning till ett hållbart energisystem är nödvändigt av miljöskäl, men även av tunga ekonomiska och säkerhetspolitiska skäl. Oljereserverna minskar samtidigt som behovet av olja ökar, vilket leder till stigande priser och växande miljöproblem. Centerpartiet vill se en miljö- och energipolitik som gör Sverige världsledande inom den nya tekniken. För att nå det måste vi driva på omställningen till ett fossilfritt samhälle. De satsningar som vi gör på alternativa bränslen skapar både miljönytta och tillväxt i Sverige.
Det finns goda förutsättningar för att öka vår inhemska produktion och minska vårt importberoende av förnybara bränslen. Outnyttjad kapacitet på svenska åkrar och i skogen kan användas för inhemsk produktion av förnybara bränslen. Självförsörjning bidrar till teknikutveckling som i sin tur kan leda till exportmöjligheter.
Centerpartiet presenterade hösten 2004 i motionen "Byt bränsle i tanken" ett kraftfullt paket för en övergång till förnybara bränslen. Paketet innehöll bl.a. en bortre parentes år 2015 för nytillverkade fordon som enbart drivs på förnybara bränslen, sänkta skatter på förnybara drivmedel, stimulanser för både företag och privatpersoner för inköp av miljöbilar samt forskningsmedel riktade mot alternativa drivmedel. Denna satsning har vi nu kompletterat så att den totala satsningen på forskning och utveckling kring alternativa energislag och bränslen uppgår till 740 respektive 640 miljoner kronor under perioden vilket anslås under utgiftsområde 20.
Det nuvarande systemet för beskattning av fåmansbolag, de s.k. 3:12-reglerna, är mycket skadliga för Sveriges ekonomiska utveckling av flera skäl. En av anledningarna är att reglerna helt enkelt är svårbegripliga. Skatter ska vara enkla, förutsägbara och genomskinliga. Fåmansbolagsreglerna är snarast motsatsen till sin karaktär. Huvudregeln är att skatter helst inte ska påverka människors beteenden. Ett av problemen med 3:12-reglerna är att framgångsrika företagare som ser sitt företag växa kommer att få en stor del av sin vinst beskattad som inkomst av tjänst och inte som inkomst av kapital. Om en person väljer att satsa lika stora summor pengar i två identiska företag beskattas vinsten från det egna företaget med en dubbelt så hög skattesats, enbart därför att personen ifråga råkar vara delägare. Skattesystemet bestraffar dem som tror på den egna affärsidén. För Centerpartiet är detta oacceptabelt. Initiativrikedom och entreprenörskap ska löna sig. En driftig företagare som arbetar hårt och som lyckas i sin verksamhet ska belönas, inte tuktas. Centerpartiet föreslår därför att en modell som bygger på beskattat eget kapital, och som har föreslagits i utredningen Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52), ska införas.
Med denna modell kommer hänsyn att tas till allt arbetande kapital i företaget. Underlaget för hur det kapitalbeskattade utrymmet vid utdelning och kapitalvinst ska uppskattas kommer då att genomföras på ett mer rättvist, rimligt och tillväxtfrämjande sätt. I utredningens förslag skulle100 procent av tillskjutet kapital, 45 procent av obeskattat kapital och 32 procent av obeskattade avsättningar ligga till grund för vad som räknas som kapitalinkomst, dvs. den del av företagets vinst som räknas som kapitalinkomst och inte som inkomst av tjänst. Detta skiljer sig markant från dagens system där kapitalunderlaget i princip utgörs av anskaffningsutgiften för aktien. Vi föreslår också att den s.k. klyvningsräntan, som kan ses som företagarens riskpremie, ska höjas till 15 procent utöver statslåneräntan. Modellen kommer att ge småföretagare möjlighet att växa och bli lönsamma. För att Sverige ska bli mer företagsamt är denna reform mycket viktig.
Företagaren inom jordbrukssektorn är utsatt för en mycket stark konkurrens. Vi menar att konkurrensen i grunden är bra eftersom det ger konsumenter valfrihet samtidigt som priserna pressas. Detta förutsätter dock att konkurrensen sker på lika villkor, vilket tyvärr inte är fallet idag. De svenska jordbrukarna har sämre villkor med hög dieselskatt, avgifter på handelsgödsel och EU-stöd som antingen inte plockas hem eller kraftigt försenas. Centerpartiet föreslår sänkt dieselskatt till en krona per liter samt avskaffad skatt på handelsgödsel i syfte att stärka konkurrenskraften inom svensk livsmedelsproduktion.
Centerpartiet har tillsammans med Alliansen anslagit 200 miljoner kronor 2006 och 300 miljoner kronor under 2007 mer än regeringen för att öka forskningen i Sverige. Framförallt vill vi öka den fria forskningen, men också förbättra möjligheten att kommersialisera våra forskningsresultat, något som Sverige är dokumenterat dåligt på.
För att stimulera kommersialiseringen bör staten gynna de högskolor och universitet som erbjuder sina forskare belöningar. Vi vill se ett belöningssystem genom "vinstdelningspaket" i vilka forskaren erbjuds royalties, delägarskap eller optioner i ett eller flera företag. Universitet och högskolor som knoppar av framgångsrika företag ska få högre anslag till sin forskningsverksamhet. Högskolorna bör även få en vinstandel.
En viss del av forskningsresurserna ska gå till behovsmotiverad forskning. Utökade resurser behöver ges till innovationsforskning. Forskare ska erbjudas möjligheten att förhandla bort rättigheter som idag anges i lärarundantaget mot att lärosätet aktivt arbetar med att marknadsföra och patentsöka forskarens resultat.
Den svenska forskningen kan spela en central roll för utvecklingen av det svenska innovationssystemet och näringslivets konkurrenskraft. Samarbetet mellan lärosäten, finansiärer och företag har visserligen ökat under åren. I många delar av landet fungerar det bra, men framgångar skulle kunna uppnås i alla delar av landet. Den så kallade tredje uppgiften, samarbetet med det omgivande samhället, måste över huvud taget prioriteras mer än hittills.
Att göra högskolornas forskning och utbildning mer tillgänglig för de mindre företagen är en prioriterad uppgift. En framgångsrik kommersialisering av forskningsresultaten kräver både den enskilda forskarens och högskolans aktiva medverkan. Incitamenten till detta har i Sverige, till skillnad från till exempel USA, varit svaga. Forskaren får helt enkelt inte tillräckligt mycket tillbaka i handen för de personliga resurser i form av tid och pengar som riskeras. Inte heller högskolan tjänar tillräckligt på att arbeta utåtriktat på detta sätt.
Centerpartiet anser att vi i Sverige ska ha möjlighet att förflytta oss och kommunicera på ett modernt sätt oavsett om vi bor i stad eller på landsbygd. Statens ansvar är att se till att dess medborgare får tillgång till goda kommunikationer, både digitala och traditionella. I annat fall riskerar investeringar och nyetableringar att utebli. Det är en förödande utveckling om privata satsningar och företagande går om intet på grund av ett bristfälligt transportsystem.
Socialdemokraterna presenterade tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet för mindre än ett år sedan stora planer med satsningar på hundratals miljarder kronor på kommunikationer och infrastruktur. Planerna håller inte och löften skjuts på framtiden. Hur ska regioner, kommuner, företag och privatpersoner kunna planera när de hela tiden får leva med osäkerheten i regeringens politik. Den ryckighet och de omkastningar som präglar trafik- och infrastrukturplaneringen är helt enkelt oacceptabel och stämmer inte alls överens med den hållfasthet och långsiktighet som är nödvändig inom transportsektorn.
Transportsystemet är en förutsättning för tillväxt och en god ekonomi. Utan att varor flyttas kan ingen handel ske. Därför kan förbättrade transporter vara nyckeln till nya jobb och den tillväxt i ekonomin som så många ser fram emot. I dagens Europa korkas många transportvägar igen av för mycket trafik. Orsaken är ofta en dålig infrastruktur och resultatet blir lika förödande varje gång - ekonomiska kostnader, ökad olycksrisk och miljöförstöring. Centerpartiet anser att vi måste arbeta för en betydligt förbättrad infrastruktur i hela EU. Då slipper vi onödiga påfrestningar på miljön, vi klarar den ökande takten i utbyte av varor och tjänster och vi har betydligt större möjligheter att nå upp till målen i EU:s Lissabonstrategi.
Syftet att få fler människor i arbete är att frigöra resurser till en gemensam trygg välfärd värd namnet. Centerpartiet lägger förslag för att trygga barnfamiljernas situation genom att dubbla barnbidraget under perioden då barnet är 1-4 år. Vi satsar mer pengar på ett offensivare folkhälsoarbete för hälsofrämjande åtgärder och för att på ett tidigt stadium stödja människor och därmed förhindra att sjukdomar utvecklas. Som ett första steg för att förbättra tillgängligheten i sjukvården föreslår Centerpartiet, tillsammans med övriga partier i den borgerliga alliansen, en nationell vårdgaranti. För detta ändamål anslås 2 miljarder kronor 2006 och 1,5 miljarder 2007. Förslaget bygger på de borgerliga partiernas gemensamma överenskommelse från april 2002 - En nationell vårdgaranti ger människor rätt till vård i tid. Den nationella vårdgaranti vi föreslår syftar till att korta samtliga väntetider från patientens första kontakt med vården till dess att hon eller han är slutbehandlad. Huvudmannen har skyldighet att hänvisa patienten till någon annan vårdgivare i eller utom landstinget om vård i tid inte kan utlovas. Vidare ska rätten till vård i tid skrivas in i hälso- och sjukvårdslagen. En fungerande nationell vårdgaranti kräver en större mångfald av driftsformer inom den svenska sjukvården.
Socialdemokraternas agerande i fråga om stopplagen visar att de saknar insikt om dessa förhållanden. Centerpartiet har dessutom i denna budget förslag som handlar om trygga jobb i välfärdssektorn, trygghet vid ålderdom, trygghet i närmiljön, mer pengar till kvinnojourer och trygghet vid katastrofer.
För att jobben i välfärdssektorn ska bli fler och kännas trygga måste spelreglerna för kommunernas ekonomi vara långsiktiga, hållbara och stabila. Centerpartiets skattepolitik syftar till att öka självbestämmandet. Detta syftar inte bara på individer utan även på kommuner och landsting. Centerpartiets skattereform ger tillbaka makten till kommunerna och gör det kommunala självstyret till en realitet. Med nuvarande avdrag, som grund- och reseavdrag, men även regeringens utformning av stöd till de stormdrabbade skogsägarna undandras skattebaser från kommuner och landsting. Det är tänkt att de generella statsbidragen ska kompensera kommunerna för de undandragna skattebaserna. Vi har visat att det finns åtminstone två problem med detta. För det första är de skattebaser som berövas från kommunerna större än de medel som återförs via de generella statsbidragen. För det andra kommer inte lönetillväxten kommunerna till del.
När lönerna stiger ökar även skatteinkomsterna, men kommunerna kompenseras inte fullt ut av staten för detta. Med Centerpartiets skatteförslag får kommunerna behålla sina skattebaser, och i realiteten sker en skatteväxling mellan stat och kommun där såväl generella som riktade statsbidrag till kommunerna växlas mot att kommunerna får behålla sina skatteintäkter. Detta gör att staten får minskade möjligheter att styra över kommunernas verksamheter.
För dem som tror att Sveriges invånare är kapabla att rösta fram kompetenta kommun- och landstingspolitiker som själva kan bestämma och ta ansvar för den verksamhet de är valda för är detta en bra reform. För andra som tror att staten vet bäst och vill åsidosätta det kommunala självstyret innebär givetvis Centerpartiets skattereform ett allvarligt hinder. Centerpartiet vill förverkliga det kommunala självstyret och bygga ett nytt samhälle underifrån enligt federalismens principer. För att kunna infria detta är skattepolitiken en viktig beståndsdel. Skattereformen som presenteras är ett första steg för att kunna reformera samhället i denna riktning. Tabell 5 nedan visar denna skatteväxling. Totalt sett sänks inkomstskatterna med drygt 30 miljarder kronor, samtidigt som de kommunala skattebaserna ökar med drygt 53 miljarder kronor. Den extra tillväxt av kommunernas skatteintäkter på 1,2 miljarder som sker redan mellan 2006 och 2007 får kommunsektorn behålla. På detta sätt vill Centerpartiet ge kommunerna bättre planeringsförutsättningar vilket i sin tur gör det enklare för kommunerna att hantera ekonomin på ett effektivt sätt. Detta underlättar ekonomiskt för kommunerna och kan användas exempelvis för skattesänkningar och bättre förutsättningar för lönesatsningar för kommunernas låglönegrupper.
Tabell 5. Nettoeffekt av återföringen av skattebaser tillbaka till kommuner till följd av inkomstskatteförslag, miljoner kronor.
Behandlingen av äldre är en kvalitetsstämpel på ett humanistiskt samhälle. Centerpartiet har alltid tagit strid för de sämst ställda pensionärerna och slagit vakt om de lägsta pensionerna. Vi intensifierar nu vårt arbete för en mer värdig behandling av de äldre. I synnerhet de som idag får stå med mössan i hand eftersom de inte lönearbetat utan gjort sina insatser i eget företag, i jord- och skogsbruk eller i det värdefulla arbetet med hem och barn. Vi vill stärka pensionärernas ekonomi och erbjuda dem samma valfrihet som yngre människor tar för given i sitt val av samhällsservice.
Centerpartiet anslår pengar till höjd garantipension så att den lägsta pensionen åtminstone ska nå upp över 5 000 kronor i månaden. Centerpartiet drar tillbaka sitt tidigare förslag om att delvis finansiera dessa höjningar genom sänkt bostadstillägg för pensionärer. Vi vidhåller emellertid att bostadstillägget bör reformeras och eventuellt - helt eller delvis - integreras i det ordinarie pensionssystemet som höjning av de lägre pensionerna, detta för att öka pensionärernas självbestämmande genom möjligheten att behålla effekterna av anpassningar i bostadskostnaderna. Det är orimligt att pensionärer med låga inkomster inte får behålla mer än åtta procent av en minskad bostadskostnad.
Antalet anställda poliser minskade kraftigt i slutet av 90-talet samtidigt som antalet brott ökade och brottsligheten förråades. Men redan nu ser Rikspolisstyrelsen svårigheter att kunna anställa alla nyutexaminerade poliser och vill därför vidta åtgärder som kommer att innebära att antalet poliser åter sjunker redan under nästa mandatperiod. Regeringens låga prioritering av polisen fortsätter de närmaste åren. Hävdade satsningar innebär i slutändan besparingar genom indragna överskott, generella besparingsbeting, borttagen anslagskredit och för låg pris- och löneomräkning.
Antalet poliser har en omedelbar effekt ute i samhället. Brist på poliser uppfattas som en signal att det är fritt fram att begå "småbrott" såsom stöld och skadegörelse, eftersom risken att bli tagen efter att polisen har larmats är minimal och de flesta ärenden slutar med en anteckning i polisstationens protokoll. Centerpartiet menar att detta är en oacceptabel utveckling. En rimlig målsättning, som snarast möjligt bör förverkligas, är att antalet poliser stiger till 20 000.
I vårpropositionen får Polisen inga nya pengar. Tvärtom innebär regeringens förslag mindre pengar till Polisen. Däremot har Rikspolisstyrelsen förklarat att man tänker satsa 200 miljoner kronor på att förtidspensionera poliser. Detta gör man för att få resurser till att anställa dem som kommer ut från Polishögskolan.
Rikspolisstyrelsen satsar 145 miljoner kronor för att anställa nya poliser medan 200 miljoner satsas på förtidspensioneringar. Detta är enligt Centerpartiets mening en helt bakvänd ordning - istället för fler poliser kommer vi snart att ha färre. Samtidigt kommer en enorm kompetens att slösas bort genom att man förtidspensionerar erfarna poliser för att kunna anställa nya!
Rikspolisstyrelsen överväger om en av de tre polishögskolorna måste stängas eftersom man inte kommer att ha råd att anställa nyexaminerade poliser med regeringens knappa resurstilldelning. Centerpartiet vill att kapaciteten vid polisutbildningarna i Stockholm, Umeå och Växjö ska utnyttjas maximalt, samtidigt som det bör inrättas ytterligare en polishögskola i närheten av någon befintlig högskola eller något av universiteten. Detta är en omöjlighet med regeringens begränsade anslag.
Det Centerpartiet föreslår om ett tillskott på 450 miljoner kronor över regeringens budgetförslag ger bättre förutsättningar för en ökning av poliskåren så att den klarar sitt uppdrag.
Tsunamin i Sydostasien och Stormen Gudrun är bara ytterligare påminnelser om den sårbarhet som vårt samhälle lider av. Klimatförändringar spås i framtiden ge kraftiga väderomslag eller andra händelser av särskild samhällsekonomisk och mänsklig betydelse. Med de näst intill obefintliga marginaler som regeringen för närvarande hanterar landets ekonomi med finns minimalt utrymme för extraordinära utgifter. När katastrofer inträffar, små som stora, får därför andra utgifter stå tillbaka. Detta är olyckligt och opraktiskt. För att råda bot på detta och skapa en buffert tar därför Centerparitet initiativet till att bilda ett katastrofkonto genom årlig avsättning till en fond utanför statsbudgeten och som kan utnyttjas efter särskilt regeringsbeslut för katastrofsituationer.
Avsättningen bör ske ur utdelningen från statligt ägda bolag. Avsättningen kan redan för 2005 uppgå till fem miljarder kronor, vilket är skillnaden mellan budgeterad och beslutad utdelning från de statligt ägda bolagen. Framtida avsättning kan komma att variera beroende av tillgång på särskilda medel. Målsättning för fonden bör vara att den ska uppgå till minst en procent av BNP.
Skogsbruket drabbades av en stor katastrof när stormen Gudrun fällde runt 70 miljoner kubikmeter skog. Det innebär att ungefär en hel årsavverkning skog för hela landet fälldes under en natt. Regeringen har ännu inte presenterat ett färdigt paket för stöd till de drabbade skogsägarna. Detta är inte acceptabelt. Näringen har lidit stora förluster och
Skogsstyrelsen uppskattar dessa till ett värde av minst 17 miljarder kronor. Långt ifrån allt kan täckas genom försäkringar. Inte heller staten kan förväntas gå in och helt kompensera för de kostnader som uppstått. Vad man däremot kan begära är att det skapas en grundtrygghet och en bas för framtidstro inom skogsbruket i det drabbade området. Detta är samhällets och statens skyldighet mot såväl den drabbade skogsnäringen som alla andra näringar, kommuner och människor som lidit skada i denna naturkatastrof. Centerpartiet har i ett stormpaket föreslagit en mängd åtgärder för att underlätta för den enskilda skogsbrukaren och skogsnäringen som helhet.
Situationen kräver extraordinära insatser, virket måste omhändertas och stora arealer måste planteras eller självföryngras på kort tid. Statliga medel för återbeskogning och underhåll av vägar är ett måste. Regeringen har aviserat ett stöd till återplantering men inte lämnat några detaljer i vårpropositionen. Detta är olyckligt eftersom det leder till osäkerhet hos skogsägarna och kan försena återplanteringen. Budgetförslaget är dessutom svagt när det gäller insatser för vägnätet i det drabbade området.
Centerpartiet menar att Sverige till viss del befinner sig vid vägs ände. Det finns en mängd illavarslande faktorer som indikerar detta, och nedanstående punkter är några av dessa
Närmare 1,4 miljoner personer i arbetsför ålder går inte till jobbet en normal arbetsdag.
De offentligt producerade välfärdstjänsterna slukar allt mer resurser samtidigt som bland annat köerna till vården är oacceptabelt långa.
De ekonomiska incitamenten för att jobba är för många människor helt obefintliga eller till och med negativa.
Trots en till synes stark konjunktur uteblir jobben.
Den svarta ekonomin blir allt större.
För att åtgärda dessa punkter krävs en omläggning av politiken som inte kan vänta. Socialdemokraterna har förklarat att skattehöjningar är deras recept för att lösa Sveriges ekonomiska problem. Centerpartiet menar att det i stor utsträckning just är de höga skatterna som är orsaken till våra problem. Den socialdemokratiska regeringen föredrar att föra samma missriktade politik snarare än att ompröva sina misslyckanden. Höjda skatter leder till att det blir än mer olönsamt att arbeta, och det blir mer gynnsamt att leva på bidrag. Höjda skatter kanske på kort sikt kan generera mer skatteintäkter, men på lång sikt minskar skatteintäkterna när minskade ekonomiska incitament gör att svenskarna jobbar allt mindre, samtidigt som de grundläggande strukturerna inom välfärdstjänsterna består utan att omprövas. Höjda skatter leder också till att det blir mer gynnsamt att jobba utanför den legala ekonomin, gärna samtidigt som man uppbär bidrag i någon form .
Den omläggning av den ekonomiska politiken som Centerpartiet vill genomföra syftar till att sänka inkomstskatterna och öka incitamenten för att jobba. Det finns inga enkla lösningar på hur detta ska gå till. Om man vill göra något åt dessa problem måste man börja skära i de stora utgiftsposterna och där finns framförallt kostnaden för ohälsan. Om det politiska kuraget för att skära i denna kostnad saknas riskerar dess utgifter att tränga undan all annan verksamhet till dess att skatterna har nått höjder som gör det i praktiken olönsamt att arbeta eller verka som företagare i landet.
Centerpartiet anser att det krävs en rejäl kraftsamling för att lägga om den ekonomiska politiken och för att göra något åt ohälsan. Vi bedömer att det är bättre att ta den beska medicinen nu än att senare tvingas till mer drastiska åtgärder.
Centerpartiet anser attersättningsnivåerna i sjukförsäkringen (liksom i arbetslöshetsförsäkringen) bör fortsatt vara 80 procent för personer som försörjer ett eller flera barn, och 70 procent för dem som inte har ansvar för minderåriga. I praktiken har många genom avtalsförsäkringar en ersättning som i många fall uppgår till över 90 procent av den ordinarie lönen även vid sjukdom. Centerpartiet föreslår även att beräkningsgrunden för SGI (sjukpenninggrundande inkomst) ändras och beräknas som ett genomsnitt av de senaste 24 månadernas lön innan sjukskrivningsperioden inleddes. Det ger en mer rättvis sjukpenning för t.ex. personer med varierande inkomstnivåer.
Ytterligare en karensdag bör införas för dag två. Det sparar pengar, men bidrar även till att motverka att kortare sjukskrivningar övergår i längre. En ökning av antalet karensdagar är inget att sträva efter men en nödvändighet för att bromsa en allt större belastning i sjukförsäkringssystemet.
Trafikförsäkringen bör privatiseras enligt finsk modell. Det ger starkare incitament för bilförare att undvika trafikfarligt beteende samtidigt som försäkringsbolagens hemmamarknad stärks. En sådan lösning stimulerar även till större medvetenhet och val av säkrare fordon. Merkostnaderna för trafikanterna motverkas genom dels generella inkomstskattesänkningar, dels sänkningar av vissa fordonsskatter.
Den statliga byråkratin kritiseras från flera håll. Myndighetsutövning närs av ständigt nya lagar och regler. Statliga ämbetsverk och förvaltningar finns i sådan mängd att antalet inte är känt och därför begåvas med en egen utredning för att fastställa antal och funktion. I ESV:s rapport Vad är rimlig kostnad för myndigheternas styrning, samordning och administration? (2005-03-14) ställs frågan om storleken på overheadkostnaden inom offentlig förvaltning är rätt dimensionerad. I rapporten antyds att en inte oväsentlig besparingsmöjlighet kan finnas i de samlade förvaltningarnas overheadkostnader som för 2003 beräknas uppgå till ca 70-80 miljarder kronor.
Centerpartiet har försiktigtvis för 2006 aviserat samlade besparingar fördelade inom olika områden på 3,1 miljarder kronor, vilket skulle motsvara fyra procent av den totala overheadkostnaden. Besparingsmöjligheterna med en effektiv kostnadshantering är sannolikt betydligt större.
Vid strukturomvandlingar och där företag flyttar, utsätts inte myndigheterna för samma omvandlingstryck utan kan fortsätta sina verksamheter som om ingenting hade hänt. Vi menar att även myndigheter ständigt måste reformera sina arbetsformer för att kunna svara upp mot samhällets ökade krav. Inom Centerpartiet pågår en genomlysning av styrsystem inom den statliga verksamheten. Detta arbete kommer att presenteras senare under året.
Vi ser med intresse fram emot ESV:s fortsatta arbete med att belysa och beskriva den offentliga förvaltningens administrativa kostnader samt om detta sker på ett effektivt sätt.
Med Centerpartiets budgetalternativ förstärks sparandet i offentlig sektor jämfört med regeringens ekonomiska politik, även om resultatet kunde ha varit bättre. Jämfört med Centerpartiets budgetmotion i höstas är det finansiella sparandet sämre. Vi har dock gjort bedömningen att det är viktigare att på kort sikt öka de ekonomiska incitamenten att arbeta, att öka arbetsutbudet och stimulera efterfrågan på arbete. Vi bedömer att det är viktigare att skapa riktiga jobb än att på kort sikt uppnå målet om sparandet på två procent. På sikt kommer de offentliga finanserna att förbättras avsevärt när sysselsättningen ökar och de riktiga jobben blir fler. Med Centerpartiets skattereform förstärks de kommunala skattebaserna med drygt 53 miljarder kronor.
Denna förstärkning av skattebaserna gör att kommunerna även kan tillgodogöra sig ökade skatteinkomster från den växande lönesumman, en effekt på motsvarande 1,2 miljarder kronor för år 2007 som finns inräknat som kommunalt sparande i tabellen nedan.
Tabell 6. Samlad effekt av Centerpartiets anslag relativt regeringens.
Riksdagen bör besluta om ovanstående fördelning av utgifterna för budgetåren 2006 och 2007.
Kommentarer till utgiftsområden
UO 1 I huvudsak besparingar på Regeringskansliet. Centerpartiet eftersträvar en myndighetsutövning som sker på en lägre nivå och på ett enklare sätt närmare medborgaren. Centerpartiet genomför en verksamhetskrympning och krav på effektivare hantering av overhead på 1 110 mkr respektive 1 260 mkr.
UO 2 Neddragningar genom volymminskning på myndigheter. Inget anslag till trängselskatter.
UO 3 Besparingar på Skatteverket. Tullverket flyttas till uo 04.
UO 4 Ökade anslag till polisen och kriminalvården med 150 mkr relativt regeringen som minskar anslagen. Tullverket tillkommer. Totalt satsar vi 800 mkr mer per år inom utgiftsområdet.
UO 5 Myndighetsbesparingar.
UO 6 Omfattas av försvarsöverenskommelsen inom alliansen.
UO 7 Ökning av biståndsverksamheten för att nå målet 1 % 2007. Miljöbistånd ingår med 300 mkr respektive 1 500 mkr.
UO 8 Ingen förändring relativt regeringen.
UO 9 2 000 miljoner till nationell vårdgaranti. 200 mkr till utökat förebyggande folkhälsoarbete.
UO 10 Ökade anslag till rehabiliteringsinsatser. Minskade kostnader för sjukpenning, förtidspensioner och arbetsskador genom de åtgärder Centerpartiet föreslår. Besparingar genom historisk beräkning av SGI samt förändrad ersättningsnivå 70/80 % beroende av försörjningsansvar. Nytt system för arbetsgivarens sjuklöneansvar.
UO 11 Höjd garantipension samt minskat BTP som en följd av Centerpartiets skatteförslag. Nettoanslagsökning 500 respektive 1 000 mkr.
UO 12 Höjt barnbidrag med 250 kr/år tills fördubbling nås. Regeringen höjer valåret 2006. Centerpartiet arbetar inte valstrategiskt utan långsiktigt. Höjd grundnivå till 200 kr i föräldraförsäkringen. Höjt tak till 11 prisbasbelopp samt beräkning på historisk SGI.
UO 13 Indragning av arbetsmarknadsutbildningar utan bevisad effekt, 70/80 % a-kassanivå, historisk beräkning av a-kassegrundande inkomst, ökad egenfinansiering till a-kassan samt besparingar på AMV. Fler i arbete genom extra satsning på lönebidrag för arbetshandikappade. Omstartsjobb redovisas separat. Ingen ersättning till friårsförsök.
UO 14 Myndighetsbesparingar.
UO 15 Ökade anslag till rekryteringsbidrag för vuxenstudier samt minskade bidrag till anslaget för vissa organisationer.
UO 16 Anslagen Bidrag till personalförstärkning i skola och fritidshem, Maxtaxan i barnomsorgen samt Statligt bidrag till vuxenutbildning flyttas över till UO 25. Ökade anslag till KY-utbildning. Ökat anslag till forskning med 200 respektive 300 mkr.
UO 17 Ökat anslag för kommuners folkbildning och ungas verksamhet.
UO 18 Minskade bostadsbidrag som en följd av Centerpartiets skattereform, sänkta anslag till myndigheter och slopade investeringsbidrag för nybyggnation. Ökade anslag till investeringsbidrag för studentbostäder.
UO 19 Anslag till utveckling av landsbygdsturism, livsmedelsproduktion, regionalt utvecklingsarbete riskkapital etc 400 mkr årligen. Vi avsätter även 100 mkr per år för utvecklande av kvinnors och invandrares företagande.
UO 20 Överföring av medel från reservatshantering till forskning och stöd till skogsnäringen och återplanteringsåtgärder.
UO 21 Satsning på energiforskning framförallt forskning i förnybara drivmedel med 400 mkr utöver regeringens satsning.
UO 22 Ökade anslag till eftersatt underhåll av vägar. För att kunna genomföra samhällsekonomiska och strategiskt viktiga investeringar av vägar och järnvägar föreslår Centerpartiet att en modell utreds för alternativ finansiering. En sådan modell möjliggör tidigareläggning av väsentliga belopp av investering och eftersatt underhåll redan från år 2006. Regeringens neddragningar på bl a underhåll accepteras ej.
UO 23 Bl a ökade anslag till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt forskning för miljö och areella näringar med 177 mkr under perioden 06,07. Återväxtåtgärder i stormdrabbad skog samt 230 miljoner årligen till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.
UO 24 Myndighetsbesparingar och neddragning av förvaltningskostnader.
UO 25 Kompensation för ny beräkning av SGI i sjuk- och föräldraförsäkringen, höjt tak i föräldraförsäkringen, ny utformning av a-kassan, nytt system för sjuklöneansvar samt höjd grundpension. De riktade statsbidragen för personalförstärkning i skola och fritidshem, statligt stöd för utbildning av vuxna samt maxtaxan i barnomsorgen omvandlas till generella bidrag och förs över från UO 16. Största minskningen av bidraget beror på den positiva effekten av Centerpartiets inkomstskattereform för kommuner och landsting.
UO 26 Lägre räntor p g a ökad takt i försäljningen av statlig egendom samt större statligt sparande.
UO 1 Rikets styrelse
Centerpartiet anser att centralstyret hämmar självbestämmande och utveckling samt att det försvårar för medborgarna att delta, påverka och utkräva politiskt ansvar. Styret måste därför brytas, makten uppdelas och regelsystemet minskas och förenklas utifrån den enskilde medborgarens ansvar för lokalsamhället till kommunen, regionen, nationen, och EU. Därför kan och ska även regeringsmaktens budget minskas. Regeringen har inte kunnat presentera godtagbara skäl för att anslagen för rikets styrelse ska kvarstå på den höga nivå som nu är.
UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Centerpartiet föreslår besparingar inom myndigheters administration med ca 200 miljoner kronor årligen. Införandet av trängselskatter är ingen statlig uppgift. Detta är en kommunal angelägenhet som skall beslutas och hanteras enligt federalismens principer d.v.s. på den nivå där besluten bäst förankras och hanteras.
UO 3 Skatteförvaltning och uppbörd
Myndighetsbesparing på overheadkostnader sker med 220 mkr för 2006. Tullverket flyttas till UO 04.
UO 4 Rättsväsendet
Det är beklagligt att regeringen, trots löften om ökad rättstrygghet och fler poliser, inte tillför större resurser för dessa ändamål. Centerpartiet tillför medel till polisorganisationen med 450 mkr samt domstolsverket med 200 mkr. Tullverket tillkommer från utgiftsområde 03. Satsning sker på kvinnojourer med 50 mkr årligen, och vi satsar 100 mkr på kriminalvården.
UO 5 Internationell samverkan
Generell besparing.
UO 06 Totalförsvaret
|
500 |
||||
Ökad förmåga att medverka i internationellt samarbete samt en underskattning av omställningskostnader för försvaret ger ett större behov av anslag. Detta är en gemensam linje som drivs av de fyra allianspartierna.
UO 07 Internationellt bistånd
Centerpartiet når enprocentsmålet 2007. En satsning sker medvetet inom utgiftsområdet på miljöbistånd med 1,1 respektive 1,5 miljarder kronor.
UO 08 Invandrare och flyktingar
Det är mycket viktigt att asylsökandes möjlighet till arbete och sysselsättning stärks avsevärt. Ett mer övergripande system måste utformas där arbetsmarknadens parter tillåts ta ett större ansvar för att ordna fram arbets-, praktik- och introduktionsplatser. Idealet vore att praktikplatser kombineras med något slags anställning som förhoppningsvis leder till en framtida anställning.
En ökad arbetskraftsinvandring där människor ges möjlighet att få delta i arbetslivet skulle vara välgörande för Sverige såväl ekonomiskt som kulturellt och socialt. Det är nödvändigt att vi tillvaratar de resurser som finns hos människor i och utanför Sveriges gränser. Därför värnar Centerpartiet den fria rörligheten och vill underlätta för människor som kommer hit för att arbeta eller starta företag.
UO 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
|
2006 |
2007 |
|||
|
Budget |
Vår diff |
Budget |
Vår diff |
|
|
UO 9 |
41 179 |
2 211 |
43 456 |
1 654 |
Kostnader för att införa en nationell vårdgaranti ingår med 2 respektive 1,5 miljarder kronor. Därutöver satsas årligen 200 mkr i mobilisering för ett intensifierat nationellt folkhälsoarbete.
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
|
2006 |
2007 |
|||
|
Budget |
Vår diff |
Budget |
Vår diff |
|
|
UO 10 |
133 370 |
-16 040 |
137 804 |
-16 440 |
Centerpartiet har föreslagit ett omfattande och kraftfullt program mot ohälsan med bl. a. stärkta rehabiliteringsinsatser, tydligare ekonomiska incitament för den enskilde och för de offentliga arbetsgivarna samt en mer restriktiv användning av förtidspensionering. Med dessa åtgärder skulle kostnaderna för ohälsan kunna bli väsentligt lägre än de som regeringen beräknat.
Genom införande av differentierad sjukförsäkring med 80 procents ersättningsnivå för personer med försörjningsansvar för barn under 18 år, och 70 procents ersättningsnivå för övriga grupper, samt genom förändring av beräkningsgrunden för sjukpenninggrundande inkomst (historisk SGI), minskar kostnaderna för sjukförsäkringen med 4 700 mkr 2006. Centerpartiet inför även ett sjuklönesystem med inträde efter antal anställda och lyfter ut trafikskadeförsäkringen enligt finsk modell, vilket frigör 6,5 miljarder kronor.
Vi för över 3,3 miljarder kronor från sjukförsäkringen till rehabiliteringsersättning och rehabiliteringsstöd som leder till motsvarande minskning i sjukförsäkringskostnaden.
Vidare satsar vi 2 500 mkr under 2006 och 2 700 mkr under 2007 för att förverkliga den satsning på rehabiliteringsutredningar, hjälpmedel och finansiell samordning som föreslogs i Rehabiliteringsutredningen från 2001. I utredningen beräknas nämnda satsning leda till minskade kostnader om 2 500 mkr under första året och 4 500 mkr under andra året. Dessa ingår ej i beräkningsunderlagen.
UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
|
2006 |
2007 |
|||
|
Budget |
Vår diff |
Budget |
Vår diff |
|
|
UO 11 |
45 461 |
500 |
44 657 |
1 000 |
Centerpartiet föreslår att garantipensionen höjs med 3 000 kronor, i ett första steg med 1 500 kronor för år 2006 samt lika mycket 2007.
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
|
2006 |
2007 |
|||
|
Budget |
Vår diff |
Budget |
Vår diff |
|
|
UO 12 |
62 180 |
-313 |
64 737 |
284 |
Centerpartiet föreslår att barnbidraget skall fördubblas per månad för barn i åldern 1-4 år, lika för alla barn. Därefter, för tiden 6-16 år, ska bidragsnivån ligga på 950 kronor per månad och nu gällande flerbarnstillägg. Höjningen av barnbidraget påverkar inte socialbidraget.
Vi vill vidare höja taket i föräldraförsäkringen till 11 basbelopp vilket är viktigt för att personer med hög inkomst - ofta män - ska ta ut sin föräldraförsäkring.
Centerpartiet föreslår i motionen om barn och familj att grundnivån i föräldrapenningen höjs till 200 kronor per dag samt beräkning på historisk SGI. Vi vill vidare höja taket i föräldraförsäkringen till 11 basbelopp för att personer med hög inkomst - ofta män - ska ta ut sin föräldraförsäkring. Höjningen av grundnivån i föräldrapenningen får flera positiva effekter som inte påverkar detta utgiftsområde eftersom bland annat utgifterna för socialbidrag och bostadsbidrag minskar.
I den höjning av grundnivån på 200 kronor per dag som Centerpartiet beskrivit ovan, ingår garantinivån i föräldrapenningen. Regeringen satsar valåret 2006 extra pengar på barnfamiljerna. Centerpartiet arbetar långsiktigt för att uppnå goda förutsättningar för barnfamiljerna. För 2006 innebär Centerpartiets förslag en besparing, för 2007 en ökning relativt regeringen med 284 mkr.
UO 13 Arbetsmarknad
|
2006 |
2007 |
|||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 13 |
66 224 |
-20 860 |
64 437 |
-21 760 |
Regeringens arbetsmarknadspolitik har misslyckats och vi kan konstatera att alltför många människor befinner sig idag i arbetsmarknadsåtgärder, sjukskrivna eller förtidspensionerade. Regeringens förslag i vårbudgeten handlar mest om konstgjord andning, eller att förbättra statistiken. Det som behövs är en förnyelse av arbetsmarknadspolitiken. Vi vill reducera Arbetsmarknadsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen till förmån för ett mer decentraliserat system där beslut och resurser läggs där kunskapen om de lokala förhållandena finns. Vi vill också gå från stora utbildningsprogram och istället erbjuda kvalificerade yrkesutbildningar. Centerpartiet gör också bedömningen att en samordning av socialförsäkringssystemen, med sikte på en samordnad arbetslivsförsäkring med gemensam myndighetsstruktur, kan vara ett sätt att angripa den vikande sysselsättningen. Eftersom besparingen inom detta utgiftsområde är betydande bifogas en specifikation.
Tabell 7. Specifikation över UO 13
|
Besparing arbetsmarknadsverket |
-1 500 |
-3 000 |
|
Ökad egenfinansiering i a-kassan |
-11 600 |
-11 600 |
|
A-kasseersättning enligt försl. Sjukkasseregler |
-4 300 |
-3 700 |
|
Överföring till höjt lönebidrag |
-100 |
-100 |
|
Inget friårsförsök |
-1 550 |
-1 550 |
|
Slopa ineffektiva Ams-program |
-2 000 |
-2 000 |
|
Slopat flyttbidrag |
-200 |
-200 |
|
Höjt lönebidrag |
200 |
200 |
|
Åtgärder för att minska förtidspensionering |
250 |
250 |
|
Minskat anslag till europeiska socialfonden |
-60 |
-60 |
|
Summa skillnad |
-20 860 |
-21 760 |
UO 14 Arbetsliv
|
2006 |
2007 |
|||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 14 |
1 203 |
-290 |
1 172 |
-250 |
Anslagssparande på Arbetslivsinstitutet samt inget försök med arbetstidsförkortning.
UO 15 Studiestöd
|
2006 |
2007 |
|||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 15 |
21 249 |
-14 |
22 019 |
-14 |
Vi kan idag se att personer med låg utbildningsnivå har svårt att hålla sig kvar eller ens komma in på dagens arbetsmarknad. Under hela 1990-talet har personer med låg utbildning varit de som först blivit arbetslösa och de som sist fått ett nytt arbete när konjunkturen vänt. Rekryteringsbidraget fyller en viktig funktion eftersom det används för studier på grund- och gymnasienivå för personer som är eller riskerar att bli arbetslösa. Att ha en treårig gymnasieutbildning är idag ett minimikrav för alla som söker sig till arbetslivet. Vi ökar anslaget till rekryteringsbidraget med 50 miljoner kronor och drar ner på anslaget till "övriga organisationer" med 64 miljoner kronor.
UO 16 Utbildning och universitetsforskning
|
2006 |
2007 |
|||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 16 |
43 769 |
- 6 460 |
42 856 |
- 5 360 |
Investeringar i utbildning på alla nivåer, från förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kvalificerade yrkesutbildningen till högre utbildning och forskning, är en viktig faktor bakom ekonomisk tillväxt. Tyvärr kan vi konstatera att regeringens utbildningspolitik mest handlat om retorik eftersom det fortfarande behöver göras stora insatser för att stärka grunden för vidare utbildning och livslångt lärande.
Vi anser också att kommunerna bör ha hela ansvaret för barnomsorgen varför vi vill att maxtaxan avvecklas och pengarna förs över direkt till kommunerna.
Regeringens extra resurser till 6 000 förskollärare är vällovligt men frågan är var regeringen tänker trolla fram dessa förskollärare. Idag är det stor brist på förskollärare. En brist som är resultatet av den politik som regeringen fört. Enligt Lärarförbundet har utbildningen till förskollärare varit underdimensionerad de senaste åren, och förbundet har sedan mitten på 90-talet påpekat detta för regeringen, dock utan resultat. Regeringen medger själv i tidigare budgetproposition att problemet är för få platser i förskollärarutbildningen och att bristen inte beror på studenters bristande intresse för att söka sig till utbildningen. Centerpartiet tillför lärarutbildningen extra resurser samt ökar resurserna till kommunerna samtidigt som vi avvisar regeringens riktade bidrag till fler förskollärare.
Centerpartiet vill öka antalet platser för den kvalificerade yrkesutbildningen för att tillgodose näringslivets efterfrågan på utbildad arbetskraft. Vid en ökning av antalet utbildningsplatser vill vi understryka vikten av att en hög kvalitet på utbildningarna bibehålls. Vi vill också genomföra en satsning för att stärka kompetensen och öka insatserna mot läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt dyskalkyli i grundskolan. Inom anslaget ryms också en satsning på skolböcker.
UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Centerpartiets kulturpolitik ska verka för ett rikt kulturliv för alla människor oavsett var i landet man bor eller vilken social eller ekonomisk status man har. Kulturen ska stå för kontinuitet och nyskapande samt vara en kritisk röst i samhällsdebatten. Den är också en del av samhällets demokratiska samtal. Det är viktigt att kulturen speglar dagens Sverige och den mosaik av människor och kulturyttringar som finns.
I en tid då stress och ohälsa ökar är det viktigt att kulturen ges utrymme. Kulturen kan spela en viktig roll i ett folkhälsoarbete, inte minst i rehabilitering av långtidssjukskrivna.
Det är viktigt att undersöka om den kultur som idag finansieras med statliga medel verkligen kommer alla till del. Länsteatrarnas och länsmuseernas ekonomiska situation bör också ses över. Det behövs mer pengar till dessa institutioner för att de ska klara sitt uppdrag att föra ut kulturen i landet. Ungdomar och deras rätt till kultur är viktigt.
Centerpartiet fortsätter sin satsning på ung kultur. Ungdomar måste få möjlighet att få pengar på ett snabbt sätt, och inte som idag där det tar lång tid att få besked om ansökt bidrag från Ungdomsstyrelsen. Likaså måste ungdomar själva få utveckla och utforma sin kultur utan inblandning av vuxna. Därför satsas återigen pengar på KUL-bidraget de kommande åren. En annan viktig fråga är rättvisa skatteregler för ideella ungdoms- och kulturorganisationer.
UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande
|
2006 |
2007 |
|||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 18 |
9 444 |
-1 028 |
9 032 |
-443 |
Bostadsbidragen är en starkt bidragande orsak till varför marginaleffekter uppstår. I vissa inkomstskikt bidrar nedtrappningen av bostadsbidragen ensamt till 20 procent marginaleffekt. Tillsammans med andra marginaleffekter leder detta till de s k fattigdomsfällorna. Centerpartiet menar att bostadsbidragen bör på sikt trappas ner för att ersättas av skattesänkningar för dem med låga och normala inkomster, och höjda barnbidrag som ej är inkomstrelaterade ska säkerställa barnfamiljers ekonomiska situation utan att skadliga marginaleffekter ska uppkomma. Centerpartiet avvisade regeringens proposition om höjda bostadsbidrag och drar följaktligen ned anslaget med 200 miljoner kronor.
Investeringsbidraget för hyreslägenheter snedvrider bostadsproduktionen och ska avskaffas. Centerpartiet vill avskaffa investeringsbidraget för nybyggnad av hyresbostäder och istället stimulera byggandet med ökad konkurrens på marknaden, sänkta skatter och en generellt mer fokuserad bostadspolitik. Däremot behåller Centerpartiet 150 miljoner kronor för investeringsbidrag till studentbostäder.
Centerpartiet har tidigare motsatt sig ett införande av Statens bostadsnämnd och anser att den bör avvecklas. Från statlig nivå vill man ta itu med kommunernas bostadsöverskott istället för att låta kommunerna själva lösa problemet.
Dessutom drar vi bort anslaget för regeringens bostadsalibi ungdomssamordnaren, samt myndighetsbesparingar för bland annat länsstyrelserna.
UO 19 Regional utjämning och utveckling
|
2006 |
2007 |
|||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 19 |
2957 |
550 |
2957 |
550 |
Tillväxtpolitik innefattar en aktiv regionpolitik som i sin tur består av både en storstadspolitik och en landsbygdspolitik. Målet för en landsbygdspolitik är att utnyttja landsbygdens särdrag till dess fördel och utveckla livskvaliteten samt avhjälpa strukturella hinder för utveckling.
Det centrala uppdraget måste därför vara att utveckla näringsverksamheten på landsbygden. Det innefattar såväl att utveckla de traditionella näringarna, jord- och skogsbruk, genom exempelvis forskning kring råvaruförädling som att underlätta för nya företag inom t.ex. turism och tjänster och för de många människor som har kompletterande försörjning inom flera områden.
I vår budget gör vi särskilda satsningar på utveckling av alternativa drivmedel ur spannmål och skogsråvara, program för utveckling av turism, småskalig livsmedelsproduktion, och fiskerinäringen. Vi anslår även medel för riktade satsningar för kvinnors och invandrares företagande, samt en nationell satsning för statlig såddfinansiering.
Centerpartiet anser att ett ökat regionalt ansvar ska införas för de regionala utvecklingsresurserna. Regionala myndigheter, näringsliv och ideell sektor kan teckna avtal som reglerar användningen av dessa medel, det behövs ingen central styrning från myndigheter och länsstyrelser. Medfinansiering i EUs strukturfondsprojekt är ett bra sätt att maximera utfallet av de anslagna medlen. Allt som allt anslår vi cirka en miljard mer än regeringen under perioden.
UO 20 Allmän miljö- och naturvård
|
2005 |
2006 |
|||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 20 |
4022 |
100 |
4342 |
0 |
Regeringen och samarbetspartierna har återigen valt att satsa stora budgetmedel på inköp av mark, för att skydda den biologiska mångfalden. Centerpartiet förordar en annan modell för att bevara den biologiska mångfalden, exempelvis långsiktiga skötselavtal med markägaren och ett större privat ansvarstagande. Samtidigt som budgeten för inköp av mark bara växer, växer sig också hålet i forskningsbudgeten för förnybara energikällor. Om en kärnkraftsavveckling ska kunna bli verklighet om några år samtidigt som utsläppen av växthusgaser ska kunna stävjas, krävs det att forskningen på förnybar energi intensifieras. Centerpartiet förordar därför att man satsar de medel som regeringen utökat anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald med, på energiforskning under UO 21.
I övrigt kvarstår våra ökade satsningar på bland annat sanering och efterbehandling av förorenade områden samt miljöbistånd. Satsningarna på klimatinvesteringsprogram, KLIMP, kvarstår likväl och det känns extra angeläget när det förra året endast var 14 av 87 ansökningar som kunde beviljas bidrag. Vi vet alltså att det finns massor av projekt med reell minskad klimatpåverkan, att sjösätta ute i kommunerna.
UO 21 Energi
|
2006 |
2007 |
|||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 21 |
1 455 |
0 |
1 458 |
0 |
I riksdagen har Centerpartiet sedan flera år ett blocköverskridande samarbete i energipolitiken med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Samarbetet syftar till att lägga grunden för en långsiktig energiomställning och tryggad tillgång på säker el. Forskning och utveckling av alternativ energi är en nyckel för att få till stånd en hållbar energiomställning. Regeringen skriver i vårpropositionen att den avser att återkomma med finansieringen av energipolitiken. Vi anser att det är olyckligt att satsningen på kommersialisering och utveckling, i enlighet med det långsiktiga energiforskningsprogrammet, därmed framstår som otydlig och satsningar riskerar att bli hängande i luften. Centerpartiet vill se nya framsteg för förnybar energi och anslår 1,2 miljarder kronor mer än regeringen till forskning och utveckling av förnybar energi.
UO 22 Kommunikationer
|
2006 |
2007 |
|||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 22 |
31 839 |
1 286 |
32 359 |
1 183 |
Det är ett statligt ansvar att garantera infrastrukturen i hela landet. Genom framkomliga och säkra vägar året runt, goda kollektivtrafikförbindelser och ett utbyggt bredbandsnät borgar vi för tillväxt, livskvalitet och självbestämmande i hela landet.
Efter att ha granskat regeringens stora infrastruktursatsning 2004-2015 konstaterar Centerpartiet att detta är ett till stor del ofinansierat projekt. Med tanke på att en satsning på nyinvesteringar i infrastruktur dock är nödvändig föreslår Centerpartiet istället en ny modell för alternativ finansiering. För att kunna genomföra önskvärda, samhällsekonomiskt riktiga och strategiskt viktiga investeringar i vägar och järnvägar bör ett särskilt infrastrukturbolag ges till uppgift att finansiera investeringar med normala avskrivningstider och annuitetsbetalning via statsbudgeten över en längre period. Centerpartiet definierar inte vilka typer av finansieringslösningar som kan ingå i ett infrastrukturbolag, vi vill hålla oss öppna för alla förslag. Men ett exempel kan vara en PPP-lösning (private-public partnership).
Det behövs ordentliga satsningar på anslaget för drift och underhåll för att ta igen ett mycket eftersatt underhåll och för att garantera att ytterligare eftersläpningar inte uppstår. Därför prioriterar Centerpartiet upprustning av det nedslitna och hårt åtgångna vägnätet liksom tjälsäkring av det finmaskiga vägnätet. Vi anslår 1 miljard kronor mer än regeringen under perioden.
UO 23 Jord- skogsbruk, fiske med anslutande näringar
|
2005 |
2006 |
|||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 23 |
14 539 |
450 |
14 877 |
550 |
De gröna näringarnas konkurrenskraft måste stärkas. När EUs jordbrukspolitik reformeras är det viktigare än någonsin att vi ser över vad som kan göras på nationellt plan, för att företagarna inom jord- och skogsbruksnäringen ska få ekonomin att gå ihop. Centerpartiet fortsätter därför sina satsningar på att sänka dieselskatten, slopa skatten på handelsgödsel och medfinansiering av LBU-stöden.
De utfästelser som regeringen gjort under våren om bl a sänkt dieselskatt för jordbruksmaskiner och satsningar på LBU-programmen ser vi fram emot. Vi är dock försiktiga med att jubla innan vi sett pengarna även i budgetarbetet. Det krävs därutöver sedan läge en sänkt dieselskatt även för skogsbrukets arbetsmaskiner, varför Centerpartiet fortsätter att förorda att dieselskatten skall sänkas till 1 kr per liter för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner.
Centerpartiet fortsätter också att satsa på forskning inom miljö och areella näringar (anslag 26:1 Formas), eftersom forskning är en viktig del av att ställa om till en helt och hållet uthållig produktion. Här återfinns också medel för att främja återväxtåtgärder efter stormen i Sydsverige om 250 miljoner kronor årligen.
UO 24 Näringsliv
|
2006 |
2007 |
|||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 24 |
3639 |
-140 |
3662 |
-147 |
Utgiftsområde Näringsliv framstår tämligen avlägset från sitt namnenliga ursprung. Centerpartiet föreslår bl a myndighetsbesparingar och neddragningar av förvaltningskostnader. Vi anslår dock mer medel än regeringen till Konkurrensverket, för att det ska kunna intensifiera arbetet för en god konkurrenssituation för Sveriges företag och konsumenter. Centerpartiet anser att de medel som anslås under anslag 38:2 Näringslivsutveckling hör bättre hemma under utgiftsområde 19 Regional utveckling, därför skjuter vi över 100 miljoner kronor till våra satsningar under detta område.
Den regionala nivån bör ansvara för satsningar inom respektive region, däremot bör staten spela en roll för att tillhandahålla riskkapital, speciellt den viktiga såddfinansieringen. Under utgiftsområde 19 anslår vi därför 50 miljoner kronor till statlig såddfinansiering.
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner
|
2006 |
2007 |
|||
|
Budget |
Vår diff. |
Budget |
Vår diff. |
|
|
UO 25 |
84 007 |
-44 590 |
88 717 |
-45 560 |
Centerpartiet tillämpar finansieringsprincipen strikt. Detta innebär att alla förslag vi lägger som påverkar kommunsektorns ekonomi neutraliseras med hjälp av de generella statsbidragen. I denna summa ligger kompensation för ny beräkning av SGI i sjuk- och föräldraförsäkringen, höjt tak i föräldraförsäkringen, ny utformning av a-kassan, nytt system för sjuklöneansvar samt höjd grundpension. De riktade statsbidragen för personalförstärkning i skola och fritidshem, statligt stöd för utbildning av vuxna samt maxtaxan i barnomsorgen omvandlas till generella bidrag och förs över från UO 16.
Höjt stöd för kompensation av maxtaxan inom barnomsorgen med 3,7 miljarder kronor årligen samt ökat stöd för tillgänglighet inom hälso- och sjukvården med 1,3 miljarder kronor. Dessa tillförs generella statsbidragen. Största minskningen av bidrag beror på den positiva effekten av Centerpartiets inkomstskattereform för kommuner och landsting. Förslaget innebär att grundavdraget vid inkomstskattetaxering slopas för att istället ersättas med en skatterabatt. Detta ökar kommunsektorns skatteintäkter med ca 53 miljarder kronor 2005 och 2006.
UO 26 Statsskuldsräntor m m
Staten bör inte äga företag och minska sitt innehav av egendom. Centerpartiet föreslår utförsäljning av statlig egendom och företag för 2005 på 35 miljarder kronor och för 2006 på 40 miljarder kronor. Intäkterna skall användas till amortering av statsskulden vilket resulterar i lägre räntekostnader. I summorna ovan har tagits i beaktande att staten kommer att få minskade utdelningar 2007 för de försäljningar som sker 2006.
| [1] |
Pga av tekniska skäl kommer individer med förvärvsinkomster mellan 47 200 och 49 900 samt 100 100 och 108 000 kr om året att få viss marginalskattehöjning, även om det i kronor räknat blir en total skattesänkning. Antalet personer som kommer att beröras av dessa marginalskattehöjningar är mycket få. |