Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en tydlig definition av naturkatastrof måste tas fram.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en katastroffond som snabbt kan utnyttjas inrättas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att minska skadeverkningar för drabbade fastighetsägare.
Det är uppenbart att svårare översvämningar inte kan uteslutas beroende på temperaturhöjningar och andra väderförändringar. Under de senaste åren har kostnaden inom EU legat mellan 100 och 140 miljarder kronor per år. Det är ytterst angeläget att regeringen tydligt klargör vad som är att betrakta som naturkatastrof och när ersättning ska utbetalas för den skördeförlust eller skördeskada som jord- och skogsbrukare kan drabbas av.
Översvämningarna på grund av den kraftiga nederbörden under juli månad 2004 orsakade omfattande skador i många delar i södra Sverige, framförallt inom Lagans och Mörrumsåns avrinningsområde men också utmed Emån. Så sent som 2001 drabbades Kronobergs län av översvämningar och 2003 var det stora delar av Emåns avrinningsområde som drabbades. Även andra delar av landet drabbas hårdare och tätare under senare år. Av denna anledning finns det skäl att närmare fundera över orsaker samt vilka åtgärder som kan vidtas för att i framtiden minimera och begränsa skador som uppkommer i samband med omfattande nederbörd.
Skogs- och jordbruksmarker drabbas således hårt men även andra anläggningar som exempelvis turistanläggningar drabbas hårt. Idag är rättsläget helt otillfredsställande då företag som har ansvar för styrning av vattenstånd utan egen kostnad kan svämma över stora arealer för att optimera den egna vattenresursen. Markägarna får inte ersättning vare sig för skördeskada eller för totalt skördebortfall.
Vi anser att det måste tas fram en tydlig definition av naturkatastrof och att det måste inrättas en katastroffond som snabbt kan utnyttjas.
Fonden bör finansieras ur statsbudgeten med en årlig summa, t.ex. 500 milj/år, där outnyttjade medel ackumuleras i en fond upp till ett tak.
Man kan också fråga vad regeringen avser att göra för att förebygga allt svårare konsekvenser av värre översvämningar.
Vi anser att nedanstående ställningstaganden och behov av åtgärder föreligger.
Orsaken till översvämningarna är naturligtvis den omfattande nederbörden men de uppkomna skadorna skulle uppenbart kunna minskas med olika åtgärder. Några orsaker kan vara:
otidsenliga eller kanske rent felaktiga vattendomar
bristande ansvar vad gäller rensning och underhåll av vattendrag.
Detta är saker som enskilda markägare ej kan påverka och ska därför i den uppkomna situationen hållas skadelösa.
Följande åtgärder bör vidtas för att minska skadeverkningarna för drabbade fastighetsägare:
Kompensation/ersättning måste ovillkorligen utgå när avvägningar görs mellan olika områden - dvs. man pumpar/leder vatten till ett område för att rädda ett annat. Vi har exempel där man "offrat" en enskild markägares område för att rädda andra områden. Som helhet kanske det är en riktig bedömning men det måste samtidigt innebära att den drabbade ska erhålla ersättning för de uppkomna skadorna.
Länsstyrelsen ska utse ansvariga personer för alla större vattendrag i länet. Deras uppdrag blir att se till att underhåll och ansvar för vattendraget sköts.
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
Eskil Erlandsson (c) |
Margareta Andersson (c) |