Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över möjligheten att förebygga och ersätta skador vid naturkatastrofer.
Det finns ingen statlig katastroffond eller liknande i Sverige. De summor som staten via Räddningsverket betalar ut till landets kommuner varje år avser oförutsedda kostnader för de enskilda räddningstjänsterna. Kommunerna svarar själva för katastrofberedskapen.
Återkommande översvämningar och ras till följd av ogynnsamma väderförhållanden har inneburit omfattande skador för såväl kommuner, näringsidkare som enskilda. Stora ekonomiska värden har gått förlorade. Försäkringsbolagen ersätter privatpersoner för skador på hus och lösöre. Dock får den enskilde betala en relativt hög självrisk. Förutom självrisken tillkommer skador på t.ex. uthus och tomter som den drabbade får betala själv. Oftast saknas också resurser för att återställa t.ex. enskilda vägar.
För näringsidkare innebär översvämningar inte bara synliga skador utan också ett avbrott i verksamheten som på sikt kan bli kännbart.
Vi har under en rad år fått uppleva extrema väderförhållanden och skador till följd av dessa. Isolerade samhällen, vattenfyllda hus och förstörda vägar och broar har tyvärr blivit en återkommande syn. Vi kan också konstatera att vissa delar i landet är mer exponerade än andra.
Det bör finnas en större beredskap för den här typen av händelser, både vad gäller förebyggande insatser och beträffande ersättningar till såväl kommuner som till enskilda. En översyn med denna inriktning bör genomföras.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
|
Stockholm den 24 september 2004 |
|
|
Marie Engström (v) |