Riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om att inrätta en katastroffond i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen begär att regeringen låter Krisberedskapsmyndigheten med understöd av andra berörda myndigheter redovisa erfarenheterna från raskatastrofen i Hagfors i likhet med andra katastrofer under året.
Under senare tid har flera naturkatastrofer inträffat där olika myndigheter tvistar om vem som har betalningsansvaret eller om någon överhuvudtaget har något betalningsansvar för skador som uppkommer till följd av det skedda. Under året har ett flertal katastrofer inträffat exempelvis översvämningarna i Norrland och Växjöområdet samt raskatastrofen i samband med regnet i Hagforsområdet.
Krisberedskapsmyndigheten har bland annat till uppgift att dra lärdom av katastrofer i landet och se över hur olika aktörer har klarat sambandsarbetet. När det gäller årets katastrofer är det anmärkningsvärt att regeringen gett Krisberedskapsmyndigheten i uppdrag att endast se på händelserna med anledning av översvämningar, men inte när det gäller raskatastrofen i Hagfors.
För de drabbade vid dessa katastrofer är eller var oron och osäkerheten stor om vem som skulle ta det ekonomiska ansvaret. Det förefaller självklart att staten måste vara behjälplig gentemot den enskilde när det inträffar naturkatastrofer, eftersom försäkringssystemet inte täcker alla skador av denna art. Lika självklart som att den enskilde lider stor skada och behöver samhällets hjälp lika självklart är det att kommuner många gånger inte själva klarar av den ekonomiska börda som en katastrof innebär, och därmed behöver statens stöd. Tyvärr kan vi i dag se att det finns många enskilda och kommuner som i förtvivlan inte kan se hur de skall klara de ekonomiska problem som uppstått i samband med en katastrof.
Innan slutliga uppgörelser är färdiga uppstår mycken osäkerhet och oro och många kommer med dagens system också att inse att det är en omöjlig situation att återuppbygga sin egendom, eftersom varken försäkringsbolag eller samhället kan ge de stöd som krävs.
Ibland till och med fördröjs insatser på grund av tvister mellan och inom myndigheter om vem som skall göra vad. Räddningsverket står alltid för den akuta insatsen - men sedan? I många andra länder, exempelvis i vårt grannland Norge, finns katastroffonder inrättade för att förbättra myndigheternas handlingskraft. Det är givetvis så att de statliga verken, ju mer pressade de blir av besparingskrav, får en minskad beredvillighet att utan extra ersättning åtgärda skador som uppkommit på grund av naturkatastrofer. Detta betyder i sin tur att enskilda människor kommer i kläm i onödan.
|
Stockholm den 23 september 2004 |
|
|
Jan-Evert Rådhström (m) |
Elizabeth Nyström (m) |