Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om forskningsstrategi för uthålligt betongbyggande.
Klimatförändringarna kommer att innebära en rad geotekniska risker i form av omfattande påverkan på mark och vatten i Sverige, markerosion, ökad risk för ras och skred. Detta innebär även en ökad risk för vattenskador på byggnader och infrastruktur.
Den befintliga byggnationen och infrastrukturen måste därför anpassas och skyddas med hjälp av mer robusta konstruktioner för stora vattenflöden, ras och skredrisker.
Nya byggnader och infrastruktur måste planeras och byggas på ett säkert sätt utifrån den nya situationen. Vi vet att byggnader och infrastruktur ofta har en livslängd på 100 år. Det måste vi ta hänsyn till i planläggningen av ny exploatering, så att den blir långsiktigt hållbar.
Vi måste dimensionera nya konstruktioner och byggmaterial för de klimatförhållanden som kan väntas de närmaste 50-100 åren. Här finns behov av ny kunskap för att förebygga och förhindra skador på bebyggelse och infrastruktur, men också ett behov av ny kunskap vad gäller inomhusmiljö och energieffektivitet.
Den bebyggda miljön står för drygt hälften av nationalförmögenheten. Av material som skapats av människan är betong det mest använda. Även om utvecklingen inom betongområdet inte i första hand leder till ökad export inom just betongområdet, leder den till prestanda- och produktivitetsförbättringar inom infrastrukturen. Detta är förbättringar som kommer hela samhället till godo och därmed också andra, mer exportinriktade industrisektorer, vars framgång är beroende av en fungerande infrastruktur i form av transportsystem och lokaler.
Satsningar på forskning och utveckling inom betongområdet är därför av stor betydelse för samhällets långsiktiga utveckling. Det gäller såväl nyproduktion som drift, underhåll och reparation av befintligt bestånd. För att klara av framtidens krav på långsiktigt hållbart byggande och infrastruktur behövs en forskningsstrategi: ett femårigt nationellt forskningsprogram för betongbyggande. Det är även viktigt att man satsar både på universitets- och institutsforskningen. Dessa bör dock inte ställas mot varandra. Sverige behöver båda för att säkerställa långsiktig kompetensförsörjning och omsättningsbara forskningsresultat.
|
Stockholm den 28 september 2004 |
|
|
Sinikka Bohlin (s) |
Rolf Lindén (s) |