Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att villkoren för byggandet av fler hyresrätter måste förbättras.
Ett grundläggande inslag i bostadspolitiken är att människor ska kunna välja vilken upplåtelseform de vill bo i. Men den utvecklingen som varit de senaste tio åren så tenderar hyresrätten att bli det exklusiva boendet som i vissa områden endast är tillgängligt för höginkomsttagare.
Enligt tidigare betänkande i riksdagen så ska bostaden vara en social rättighet och bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön ska bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar.
Denna skrivning ska då sättas i relation till att fler och fler bland vanliga inkomsttagare tvingas välja bort hyresrätt som alternativ därför att boendekostnaden blir högre än i andra upplåtelseformer. För låginkomsttagare innebär nuvarande situation på bostadsmarknaden att man enbart är hänvisad till det dyraste boendealternativet.
En undersökning som gjordes år 2002 visade att hyresrätter var den dyraste boendeformen i fyra av fem kommuner i Sverige. Hyrorna ökade i genomsnitt med 105 % mellan år 1989 och år 2002. Samtidigt ökade konsumentprisindex med 45 % och villaägarnas kostnad med 42 %.
För att säkerställa rätten till en god bostad och ha frihet att välja vilken upplåtelseform man vill bo i måste villkoren för hyresrätter förbättras. De måste ges samma förutsättningar som andra former av boende om i kommande översyner över bostadsfinansiering en bättre balans mellan de olika boendeformerna beaktas skulle gagna alla i samhället och byggandet av fler hyresrätter skulle ytterligare öka.
|
Stockholm den 21 september 2004 |
|
|
Christin Hagberg (s) |
Michael Hagberg (s) |