Riksdagen avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2005 ställa ut kreditgarantier i samband med obeståndshantering intill ett belopp på högst 500 000 000 kr inklusive tidigare åtaganden.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2005 ställa ut kreditgarantier för lån till kommunala bostadsföretag intill ett belopp på 3 000 000 000 kr inklusive tidigare åtaganden.
Riksdagen avslår regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2005 ställa ut kreditgarantier för lån till kooperativa hyresrättsföreningar intill ett belopp på 1 000 000 000 kr inklusive tidigare åtaganden.
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för 2005 anslagen enligt nedanstående uppställning.
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Anslagsförändring |
|
A 21:1 Bostadsbidrag |
3 507 000 000 |
-3 507 000 000 |
|
A 31:1 Boverket |
165 030 000 |
-32 650 000 |
|
A 31:2 Räntebidrag m.m. |
1 786 000 000 |
-1 786 000 000 |
|
A 31:5 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador |
32 800 000 |
-32 800 000 |
|
A 31:6 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder |
33 000 000 |
-32 000 000 |
|
A 31:10 Byggkostnadsforum m.m. |
25 000 000 |
-25 000 000 |
|
A 31:11 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder |
600 000 000 |
-600 000 000 |
|
A 31:12 Statens bostadsnämnd |
7 769 000 |
-3 885 000 |
|
A 31:13 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag |
152 500 000 |
-103 500 000 |
|
A 31:14 Bidrag till installation av hissar |
29 000 000 |
-26 500 000 |
|
A 31:15 Ungdomsbostadssamordnare |
1 500 000 |
-1 500 000 |
|
A 32:1 Länsstyrelserna m.m. |
2 168 221 000 |
-50 000 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
-6 200 835 000 |
I den bostadspolitiska kommittémotionen beskriver vi hur bostadspolitiken bör ge bostadsmarknaden förutsättningar och möjligheter att förändras och förbättras. Vi presenterar ett bostadspolitiskt program för framtiden och med individen i fokus. Mångfald, valfrihet och integration är våra utgångspunkter.
Våra förslag till ramar för utgiftsområdet framgår av tabellen nedan. Därefter kommenterar vi förändringarna var för sig.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 18 enligt uppställningen ovan.
Bostadsbidragen har utvecklats från ett bostadspolitiskt instrument till en social förmån inom familjepolitiken. Därför bör bostadsbidragen snarare ingå bland övriga förmåner som utgör den ekonomiska tryggheten för föräldrar och barn. Vi inför ett extra barnbidrag för ensamstående och ett för studerade med barn. Detta ersätter bostadsbidraget.
Med ökad avreglering och mer inslag av efterfrågestyrd bostadsmarknad kan anslaget reduceras från år 2005. En översyn av Boverkets verksamhet bör göras inför kommande budgetår. Vi anser att betydande besparingar kan göras på Boverkets anslag.
Räntebidrag och andra subventioner har bidragit till att driva upp boendekostnaderna för vårt boende. Systemet med eviga räntebidrag bör avvecklas, samtidigt som fastighetsskatten avvecklas. Känslighetsanalysen i budgetpropositionen visar hur kostnaderna för räntebidragen kan öka kraftigt vid ändrade förutsättningar, såsom till exempel om byggandet ökar och/eller räntorna stiger kraftigt.
Moderat bostadspolitik skall normalisera och avreglera bostadsmarknaden så att stöd och kompensationer inte behövs. Då kan samtliga subventioner och andra särlösningar, som ställer till fler problem än de löser, avskaffas.
Vi anser att regleringar måste avskaffas och att skattereglerna i största möjliga mån måste ansluta till samma regler som gäller för övriga investeringar. Därför skall särlösningar undvikas, både vad gäller statens intäkts- och utgiftssida. Det mest långsiktigt hållbara finansieringssystemet är det där staten håller fingrarna borta och låter kreditmarknaden utveckla olika finansieringslösningar. All erfarenhet visar att finansieringen inte är något problem på de områden där staten hållit sig borta - oavsett om det gäller investeringar i privatbostäder i beståndet eller nybyggnadsinvesteringar i lokalfastigheter.
Mot bakgrund av det ovan förda resonemanget anser vi därför att räntebidragen bör avskaffas, vilket kommer att kompenseras genom sänkt fastighetsskatt för flerfamiljshus.
Vi anser att kreditmarknaden bör sköta finansieringen av bostäder. Därför kan vi inte se att staten bör ställa upp med krediter för obeståndshantering.
Kreditgarantier utgör ett stort ekonomiskt risktagande för staten och skattebetalarna. Kreditgarantier riskerar att på sikt undergräva statens ekonomi. Vi vill minimera risktagandet genom att säga nej till regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2004 ställa ut kreditgarantier för lån till kommunala bostadsföretag intill ett belopp på 3 000 000 000 kronor inklusive tidigare åtaganden.
Regeringen begär bemyndigande att ställa kreditgarantier för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp. Vi anser att det inte bör införas kreditgarantier specifikt för upplåtelseformen kooperativ hyresrätt då samma villkor bör gälla oavsett upplåtelseform. Därför avslår vi regeringens förslag om att bemyndiga regeringen att under 2004 ställa ut kreditgarantier för lån som kooperativa hyresrättsföreningar tar upp intill ett belopp på högst 1 000 000 000 kronor inklusive tidigare åtaganden.
Fonden för fukt- och mögelskador beviljar bidrag för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus byggda före 1989 och kom till i syfte att avhjälpa skador orsakade av så kallade "fuskbyggen" från år 1974 och senare. Mot bakgrund av att fukt- och mögelskador av det slag som fonden omfattar oftast har hunnit visa sig inom en tioårsperiod, menar vi att det är dags att avveckla fonden.
Bidraget får, med regeringens förslag, så liten omfattning att något stöd i realiteten ej kommer att lämnas. Nya forskningsrön visar även att sanering i radonhus kan öka halterna av radon i stället för att ta bort eller minska dem. Vi anser att bidraget skall avskaffas och ersättas av ett anslag uteslutande inriktat på informationsverksamhet om riskerna med radon.
Vi anser att det krävs andra åtgärder på det bostadspolitiska området för att stimulera byggandet, såsom sänkta skatter och ett reformerat hyressättningssystem.
Därför kan vi inte se att inrättandet av ett byggkostnadsforum löser de problem som bostadsmarknaden verkar under.Vårt mål är att bostäder skall byggas och underhållas på marknadsmässiga villkor. Anslaget tas bort i sin helhet.
Investeringsbidrag är kortsiktiga, kostnadsdrivande och konkurrenshämmande. Vi vill ändra förutsättningarna för byggande bland annat genom sänkt skattetryck, ett friare hyressättningssystem och förenklade regler så att nyproduktion av hyresrätter möjliggörs utan skattemedel. Anslaget för detta område skall avvecklas med undantag för redan beviljade bidrag.
Det kan inte helt uteslutas att staten skall ta ansvar för problem som uppstått på grund av svårligen förutsedda förändringar i befolkningsunderlaget och tidigare bedriven subventionspolitik. Riktlinjerna för statens och kommunernas ansvar skall i sådana fall vara mycket klara och väl avgränsade. Då detta krav inte på långt när är uppfyllt motsätter vi oss en myndighet med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till en omstrukturering av kommunala bostadsföretag.
I fall det krävs statlig myndighetsutövning för att stödja kommuner med ekonomiskt utsatt läge bör detta lösas inom ramen för Finansdepartementet.
Kommuner skall inte ägna sig åt näringsverksamhet. När den tillfälliga delegationens arbete är avslutat i en kommun, skall kommunen inte längre ha bostadsföretaget i sin ägo. Det bör vara en förutsättning för det statliga stödet. Alla former av stöd skall redovisas öppet så att det tydligt framgår hur hyressättningen påverkas.
Statligt stöd till kommuner som har dragit på sig ekonomiska problem på grund av sin hantering av det kommunägda bostadsbeståndet får inte utformas så att det snedvrider konkurrensen på bostads- och lokalmarknaderna.
Utgångspunkten måste vara att stödet går till kommuner som uttömt sina resurser genom att ta ansvar för bostadsbolaget, men ändå har kvarvarande problem. Omstruktureringar av kommunala bostadsbolag skall ske på marknadsmässiga grunder. Olika intressenter skall kunna förvärva delar av eller hela kommunala bostadsföretag i kris.
I den mån kommuner skall få statligt stöd för omstrukturering av bostadsbolag bör detta finansieras via utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.
Vi anser att även om det är lovvärt att stimulera till hissinstallationer för att öka tillgängligheten är omfattningen på de av regeringen föreslagna reglerna av sådan karaktär att insatsen närmast framstår som oseriös. Därför bör regeringens förslag om hissbidrag inte genomföras, utan regeringen bör återkomma med en vettig och genomarbetad lösning.
För många ungdomar och studerande är det ett svårt och dyrt projekt att skaffa sig en egen bostad. I tillväxt- och utbildningsområden kan det vara ett helt omöjligt företag. Med en bättre näringslivspolitik och högre tillväxt hade fler ungdomar haft en bättre ställning på arbetsmarknaden och därmed mindre problem med att få teckna hyreskontrakt eller köpa bostadsrätter. Behovet av bostäder är akut för unga och studerande. Vi anser därför att det krävs mer konkreta åtgärder för att ordna bostäder åt unga än att tillsätta en ungdomsbostadssamordnare.
Förslag i denna motion och andra av oss väckta motioner under motionsperioden minskar totalt sett länsstyrelsernas administration av bidrag och bör därmed leda till ett minskat anslagsbehov. Inom andra områden föreslås fler avregleringar som även de leder till lägre arbetsbörda för länsstyrelserna.
Nyckeltalen bör utvecklas, så att det går att mäta effektiviteten mellan de olika länsstyrelsernas avdelningar. Därigenom skall jämförelser kunna göras mellan de olika verksamheterna på länsstyrelserna. Detta bör ges regeringen till känna.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Marietta de Pourbaix-Lundin (m) |
|
|
Peter Danielsson (m) |
Ewa Thalén Finné (m) |
|
Carl-Erik Skårman (m) |
Gunnar Axén (m) |
|
Göran Lindblad (m) |