Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn för att motverka ett segregerat kustboende.
Boendet i våra kustsamhällen blir alltmer segregerat. Kapitalstarka personer köper upp alltmer av åretruntbebyggelsen och omvandlar den till fritidsboende för en mycket begränsad del av året. Samtidigt får den bofasta befolkningen allt svårare att bo kvar eftersom prisnivån stegras och allt färre skall betala den offentliga servicen.
Många anser att det är fastighetsskatten som är orsaken, men i själva verket är det marknadspriset som drivs upp till orimliga nivåer och det är detta som speglas i taxeringsvärdena. De åtgärder som måste vidtas är därför i första hand inte skattemässiga utan marknadsmässiga.
De attraktiva kustsamhällena håller på att avfolkas utanför semestertider. På grund av marknadspriset stiger boendekostnaderna för den bofasta befolkningen så att de har svårt att bo kvar. De blir öde och den kvarvarande befolkningen har svårt att upprätthålla den kommunala servicen. Underlaget för exempelvis skolor urholkas då den bofasta befolkningen bara blir äldre. Ungdomar och barnfamiljer tvingas flytta till orter med billigare boende. På grund av kostnadsläget kan de fåtal ungdomar som blir kvar på orten inte skaffa en bostad på uppväxtorten, vilket gör att bygden dräneras på kunskap och företagande.
Åtgärder för att komma till rätta med den ökande segregationen i kustsamhällena är mycket komplexa. I Norge har man infört en form av bosättningsplikt i permanentbostäder, men det finns säkert flera åtgärder som är möjliga att vidta för att komma till rätta med problemet. Därför bör en översyn ske av möjligheterna att skapa levande kustsamhällen året om och minska segregationen.
|
Stockholm den 1 oktober 2004 |
|
|
Alf Eriksson (s) |