Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att områden av riksintresse för vindkraftsutbyggnad bör pekas ut.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att större vindkraftsutbyggnader av ekonomiska skäl bör lokaliseras till områden med en utbyggd infrastruktur för eldistribution.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om övriga hänsyn som bör tas vid lokalisering av vindkraftverk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att medel anslås för forskning på vindkraft både vad gäller kostnadseffektivitet och design.1
1 Yrkande 4 hänvisat till NU.
Det är av stor vikt att vårt samhälle kan ställas om till en mer uthållig utveckling. Här kommer vindkraften att spela en allt större roll som en förnyelsebar energikälla. Vind är en påfallande ren energikälla och den är outsinlig. Påverkan på luft och klimat är synnerligen begränsad. När ett vindkraftverk tjänat ut kan det monteras ned. Koppar och stål kan återvinnas. En utbyggnad av vindkraften kan få positiva effekter på miljön både på land och i havet, till följd av bland annat minskad användning av fossila bränslen. Dessvärre finns stora målkonflikter kring denna energikälla.
Vindkraftverken medför stora ingrepp i landskapsbilden och har nackdelar i form av buller och skuggbildningar. Framför allt ger vindkraftsanläggningar genom sin höjd och rörliga rotorblad stor påverkan på landskapsbilden över stora områden. Påverkan kan ske på bl.a. telekommunikation och radaranläggningar liksom på djur- och växtliv. Ofta finns de bästa förutsättningarna för vindkraftverk där turism, friluftsliv och rekreation samtidigt har sina bästa områden.
Svensk forskning visar att det hos allmänheten finns en positiv inställning till vindkraften men en negativ inställning till själva planeringsförfarandet. (SOU 1999:75, Rätt plats för Vindkraften).Vindkraften klassificeras, bland annat i tillståndssammanhang, som miljöfarlig verksamhet och hamnar härigenom i samma kategori som fossileldade kraftverk, massafabriker och kemiska fabriker.
Regeringen har i ett antal utredningar och uppdrag till olika statliga verk och myndigheter belyst utbyggnaden av vindkraften i Sverige. Den första utredningen, Rätt plats för Vindkraften, kom med ett antal förslag för att främja utbyggnaden. Värt att notera från den utredningen är att man föreslår att kust- och havsområden och fjällvärlden bör prioriteras som utbyggnadsområden eftersom man där bedömer att vindenergipotentialen är som störst.
Statens energimyndighet har därefter lämnat en rapport till regeringen, Vindkraften i Sverige - maj 2001, där det föreslås planeringsmål för vindkraften. Förslaget är att vindkraften skall kunna producera 10 TWh inom 10-15 år.
I energipropositionen ( prop.2001/02:143) har man som ett nationellt planeringsmål för vinkraften föreslagit en årlig produktionskapacitet på 10 TWh till år 2015. Detta skulle motsvara cirka 2 000 nya vindkraftverk av större modell.
Boverket har i mars 2002 redovisat en lägesbeskrivning över de övergripande förutsättningarna för en storskalig utbyggnad av vindkraftsanläggningar i havs- och fjällområden. Boverkets rekommendation är att i första hand bygga storskaliga vindkraftverk i södra Sverige.
Boverket har vidare i juni 2003 redovisat sin slutrapport om Förutsättningar för storskalig utbyggnad av vindkraft i havet, Vänern och fjällen. I slutrapporten trycker man på vikten av att genomföra en utbyggnad i dialog med representanter för berörda intressen i en offentlig planeringsprocess. Vidare påtalar man vikten av några pilotprojekt för att klargöra konsekvenserna av en storskalig utbyggnad.
Andra statliga verk som Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Affärsverket Svenska Kraftnät, Energimyndigheten med flera har eller kommer att redovisa sina syn på vindkraftens konsekvenser för miljön och kulturlandskapet. Regeringen avser göra en bedömning av möjligheterna och konsekvenserna av en storskalig utbyggnad av vindkraft i havs- och fjällområdena när uppdragen till alla verk och myndigheter har redovisats. Det som kan konstateras är att frågan om storskalig utbyggnad av vindkraft i högsta grad är aktuell.
Områden av riksintresse för vindkraftsutbyggnad bör pekas ut. Det gäller också områden som ej skall vara föremål för lokalisering av vindkraftverk. En formaliserad dialog mellan Energimyndigheten, länsstyrelserna, berörda centrala verk och kommunerna bör initieras i syfte att peka ut dessa områden.
Under de senaste åren har en omfattande utbyggnad skett av 3G-nätet och med ett stort antal master runt om i vårt land. Denna utbyggnad har skett utan att några större utredningar levererats från statens sida, vilket kan anses vara anmärkningsvärt med tanke på det antal utredningar av en utbyggnad av vindkraften som har genererat från statligt håll.
Kommittén för översyn av plan och bygglagen (Dir 2002:97) har i uppdrag att stärka plan- och bygglagstiftningens roll som ett instrument för hållbar utveckling samt bättre tillgodose kraven på att rättssäkerhet och medborgerligt inflytande kan säkerställas och utvecklas. Det är viktigt att processen med att bygga ut vindkraften blir demokratiskt förankrad och att mellankommunala intressen och riksintressen beaktas noga. En rapport lämnades av PBL-kommittén i juni 2003 avseende Främjande av el producerad från förnyelsebara energikällor. Syftet med rapporten är att uppfylla Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG om hur främjande av el från förnyelsebara energikällor kan öka och se över eventuella hinder för detta i nuvarande lagar och förordningar. Kommittén kom fram till att reglerna i PBL, såvitt gäller planläggning och bygglovsprövning, är motiverade från de synpunkter lagstiftningen avser att tillgodose för EG-direktivet. Dock när det gäller överprövingsprocessen och samordning mellan PBL och miljöbalken kan ytterligare göras och det kommer PBL kommittén att återkomma till.
Vindkraften har under 1980-talet utvecklats allt mer och snabbast ökar vindkraften som energikälla i USA. Speciellt ökar vindkraftsintresset i de länder som har högt elpris.
Inom EU har man satt som mål att produktionen av vindkraftsel år 2010 skall vara
80 miljarder KWh. Det är tre gånger dagens produktion.
Affärsverket Svenska Kraftnät anser att möjligheten att bygga ut stamledningsnätet mellan norra och södra Sverige är starkt begränsad. Kapacitetstaket nås redan idag när vattenkraftverken går för fullt, t.ex. vid vårflod. En storskalig utbyggnad av vindkraften i Norrland skulle därför kräva nya 400 kV-ledningar genom Sverige. En sådan ledning kostar cirka 4 miljarder kronor per 100 mil. Nya 400kV-ledningar skulle också de innebära stora ingrepp i landskapsbilden och för jord- och skogsbruket.
I dagsläget står vindkraften för 0,4 TWh av de 140 TWh el som konsumeras per år (gäller år 2000). Sverige har idag cirka 540 vindkraftverk och antalet ökar för varje år. Vindkraftverken ägs idag till ca 25 % av kraftbolagen. Övriga ägs av privatpersoner, aktiebolag, samfällighets- och ekonomiska föreningar. Flera vindkraftverk ägs av företag med annan huvudverksamhet än elproduktion.
De olika energikällornas bidrag till Sveriges elförsörjning under 2002 kan illustreras med att ange deras möjlighet att förse landet med el angivet i antal dygn. Då skulle vattenkraft kunna förse Sverige med el under 190 dygn, kärnkraften 168 dygn, kraftvärme 22 dygn , vindkraften 1 dygn och oljekondens 1 dygn. Detta visar att vindkraften behöver utvecklas mycket för att kunna vara ett av flera alternativ för att fasa ut de ändliga energislagen mot förnyelsebar energi.
Gotlands kommun har de senaste åren satsat mycket på vindkraft och av deras totala energiproduktion kommer 20 % från vindkraften idag. Sveriges största vindkraftverk finns på Näsudden på Gotland och är på 3MW. Ett modernt vindkraftverk är vanligtvis ca 40-70 meter högt. Näsudden är cirka 80 meter. Vindkraftverken har antingen två eller tre blad som roterar.
Samtidigt som de förnyelsebara energikällorna behöver utvecklas är det av stor vikt att samhället, miljön och landskapsbilderna inte förstörs när vi gör tekniska landvinningar för att uppnå ett hållbart samhälle. Vi skall leva med förvaltarskapstanken nära oss i våra beslut. Vi är förvaltare av våra gemensamma tillgångar och skall lämna efter oss åt våra barn möjligheten för dem att också kunna njuta av en obruten kustlinje med en oändlig horisont eller av fjällvärdens totala tystnad utan andra ljud än de som naturen själv alstrar.
Vindkraftsverken är liksom mobilmaster ett nytt inslag i landskapsbilden och kan liksom mobilmaster komma att dominera i naturen. Därför har också många kritiska röster hörts och det har oftast diskuterats ett socialt dilemma, kallat NIMBY-syndromet, i samband med uppförandet av vindkraftsverk. NIMBY står för Not In My Back Yard (inte på min bakgård). NIMBY-syndromet visar att förändringar kan stoppas på lokal nivåäven om individerna ställer sig positiva till den på nationell nivå.
Människor som berörs av utbyggnaden skall självklart få vara med och påverka i planeringsprocessen. Frågorna som måste ställas är många: Är detta rätt ställe för vindkraftverk? Hur många verk passar in i bygden och landskapet ? Var skall verken stå? Hur bör de utformas och placeras i förhållande till varandra? För att inte NIMBY-syndromet skall ta överhand är det viktigt att alla människor som berörs får vara med redan från början i planeringsskedet.
För att möjliggöra en utbyggnad i en sådan omfattning som behövs, bör områden pekas ut som är av riksintresse för vindkraften. Detta måste föregås av en genomgripande dialog mellan myndigheter och politiska instanser på varje nivå. Först därefter kan avvägningar mellan olika riksintressen prövas. Det som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig utveckling ska ges företräde. Kommunernas särställning som ansvariga för mark och vattenanvändningen skall särskilt beaktas.
För att få dessa olika faktorer att samverka är det viktigt att betona den kristdemokratiska subsidiaritetsprincipen som innebär " rätt makt på rätt plats". Kommunen är den som har ansvaret för mark och vattenanvändningen inom sin kommun. Eftersom placering av vindkraftverk kan få effekter på landskapsbilden också i de närliggande kommunerna har länsstyrelsen ett ansvar enligt. 12 kap PBL för att samordna flera kommuners intressen.
I syfte att minimera påverkan på landskapsbilden måste de estetiska aspekterna av själva vindkraftstornen uppmärksammas. Designen och färgsättningen av vindkraftstornen behöver utvecklas. Att bygga i fackverksteknik ger ett större genomsläpp av utsikten och man ser landskapet mellan fackverket. Det är ingen självklarhet att alla vindkraftstorn skall vara vita. Det passar i ett vintrigt landskap med vita torn, men färgsättningen måste anpassas till att utbyggnaden av vindkraftverk till stor del sker i södra Sverige. Ett exempel på anpassning i ett skogsrikt område är att måla den nedre delen mörkgrön, för att sedan måla ljusare grönt ju högre upp man kommer. Det är väsentligt att master färgsätts så att de smälter in i kultur- och landskapsmiljön.
Vid sidan av stora nyexploateringar av vindkraften måste det finnas goda möjligheter att anlägga småskaliga vindkraftsanläggningar. Det är viktigt att planering och design utvecklas på ett sådant sätt att förekomsten av vindkraftverk i sig inte upplevs och fungerar som ett störande inslag i landskapsbilden.
Det är av stor vikt att medel anslås för forskning på vindkraft både vad det gäller kostnadseffektivitet och design.
Större vindkraftutbyggnader bör av ekonomiska skäl lokaliseras till områden med en utbyggd infrastruktur vad gäller elnätets distribution. Sådana områden finns exempelvis vid våra vattenkraftsanläggningar och kärnkraftverk.
Framtida utbyggnadsområden för vindkraft och områden fria från vindkraftverk skall markeras på kartorna i översiktsplaneringen.
Vindkraftsutbyggnaden bör samordnas mellan berörda kommuner. Länsstyrelsen måste vara aktiv i sin roll som bevakare av mellankommunala intressen.
Boende i områden för en exploatering måste vara med i planeringen från början.
Designen av vindkraftverken måste utvecklas. Genom att bygga i fackverksteknik kan påverkan på landskapsbilden minskas. Färgsättningen skall anpassas till naturen och det omkringliggande landskapet.
Större resurser bör satsas på forskning för att utveckla vindkraftverken och få dem kostnadseffektiva.
Vindkraft skall inte klassas som miljöfarlig verksamhet.
En liknande motion behandlades under riksmötet 2003/04 i bet. BoU4 där utskottet föreslog avslag med motiveringen att PBL-kommittén behandlar frågan. PBL-kommitténs uppdrag är oerhört omfattande och en djupare analys av området vindkraft kan inte enbart hänvisas till kommittén utan även riksdagen bör markera en viljeinriktning och då enligt motionens intentioner.
|
Stockholm den 3 oktober 2004 |
|
|
Annelie Enochson (kd) |