Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av billiga och bra bostäder som alla har råd att bo i.
" Jag vill inte vara mambo till jag fyller 30 och det är inte rimligt att jag som 13 åring ska behöva ställa mej i bostadskö". Så skriver en Ung Örn i en motion till Unga Örnars förbundskongress 2004.
Att vara ung och inte ha ett ordnat boende är bland det värsta som finns. Att inte veta hur man ska bo om några månader och hela tiden flytta mellan andrahandskontrakt skapar stress.Utan ordnat boende minskar viljan att flytta till en annan ort för att studera eller jobba. På sikt hämmar det samhällsutvecklingen. Då det på en del platser i landet inte längre finns kommunala bostadsköer blir det fastighetsägaren som helt bestämmer vem som skall få hyra lägenheten och till vilket pris.
I ett sådant system blir det extra svårt för unga, låginkomsttagare, människor med utländsk bakgrund och andra diskriminerade grupper att överhuvudtaget få ett hyreskontrakt. Trenden är inte bara ett storstadsfenomen utan börjar också sprida sig utanför storstadsområderna. Regeringen har under senare år prioriterat insatser för att öka byggandet av mindre hyresrätter genom investeringsstöd och stimulanser, men detta räcker inte. Det finns fortfarande en stor ovilja mot att bygga hyresrätter. De ger inte de snabba pengar tillbaka som en byggmarknad i dag kräver.
För de flesta unga är inte köp av bostad något alternativ. Dels beroende av kostnaden men också av att arbetsmarknaden inte ger den säkerhet till långvarig anställning som ett köp av en bostad kräver.
Regeringen beskriver i den ungdomspolitiska propositionen sina tankar om hyresgarantier och statliga lån för köp av bostad. Detta är vällovligt men grunden måste ändå vara att tillgången till fler mindre, bra hyresrätter som alla har råd att bo i måste öka. Samhället har ett ansvar för bostadsförsörjningen och bör också ha ett större inflytande över hyressättning, bostadsförmedling och att inte diskriminering sker. Detta går inte att överlämna helt åt marknaden.
Detta bör därför vara frågor som ingår i regeringens fortsatta arbete för ungdomars och andra diskriminerade gruppers möjlighet till egen bostad.
|
Stockholm den 25 september 2004 |
|
|
Helene Petersson (s) |
|
|
Veronica Palm (s) |
Monica Green (s) |
|
Carina Adolfsson Elgestam (s) |
Kerstin Andersson (s) |
|
Marie Nordén (s) |
Marina Pettersson (s) |
|
Matilda Ernkrans (s) |