Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bruksvärdesprincipen slopas vid andrahandsuthyrningar av bostadsrättslägenheter.
Genom massmedia ges emellanåt skakande verklighetsskildringar av bostadsbristen i Stockholm.
Ett exempel som väckte mycket uppmärksamhet var när en man hade svarat på en lägenhetsannons, han behövde efter sin skilsmässa en lägenhet och fick bostaden och kontraktet på sin trovärdighet. Ägaren och mannen kom överens om hyran, han skrev på kontraktet och flyttade in.
Efter 13 månader flyttade han ut. Då anmälde han till hyresnämnden att han tyckte att hyran varit för hög under den tid han bott i lägenheten och med hjälp av hyresnämnden fick han hyran prövad och jämförd med omgivande hyreslägenheter, upplåtna med ett vanligt förstahandskontrakt. Han befanns ha betalt mer än de i omgivande hyreslägenheter och innehavaren dömdes att betala tillbaks till mannen, långt efter att han flyttat ut och kontraktet hade undertecknats.
Redan den romerska rätten byggde på tesen att avtal skall hållas. Pacta sunt servanda. Även vår egen avtalslag från 1915 bygger på den tesen att ingångna avtal skall hållas. Att jämföra hyran på en hyreslägenhet med hyran på en bostadsrätt är som att jämföra äpplen med päron. Det finns en kapitalkostnad som är anledning till att hyran i en bostadsrätt är lägre än den i en hyresrätt, men den kostnaden tar inte hyresnämnden hänsyn till.
Följden blir att alltfler låter bli att hyra ut sina tomma bostadsrättslägenheter vilket leder till växande köer och att bostäder står tomma. Bruksvärdesprincipen bör därför slopas vid andrahandsuthyrningar av bostadsrättslägenheter.
|
Stockholm den 30 september 2004 |
|
|
Margareta Pålsson (m) |