Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av åtgärd för att bevara syftet med koloniträdgårdar och därmed inte tillåta permanent boende.
När koloniträdgården kom till var det främst för att ge fler möjlighet att odla sina egna rotfrukter och grönsaker. Idag har koloniträdgården på många håll i landet fått en annan innebörd. Behovet av rekreation och avkoppling i annan miljöökar i vårt stressade samhälle och då finner man denna möjlighet i sin koloniträdgård.
Marken som koloniträdgården ligger påär kommunalmark i de flesta fall. Man arrenderar sin lott för en mycket låg summa dvs marken är subventionerad. Det finns också regler för vilka som får arrendera och köpa koloniträdgården.
Flera områden har också blivit bebyggda med stugor, både stora och små. Kommunerna beslutar om hur stora stugorna får vara i förhållande till lottens storlek. Vattenledning finns oftast, som är påslagen under sommarhalvåret. På många områden har också elektricitet dragits in. Soptömning och eventuell latrintömning sker också under sommarhalvåret.
Denna standardhöjning har nu lett till att man på flera håll har börjat att bo på områdena permanent. Detta ställer naturligtvis till problem, inte minst miljömässiga och hygieniska. Det byggs stugor med möjlighet att inreda ovanvåning trots att planen inte medger det i dessa områden. Men länsstyrelsen godkänner. Dessutom får man ett billigt boende som subventioneras av kommuninvånarna.
Vikten av att slå vakt om syftet med koloniträdgårdar som en möjlighet till rekreation, odling av frukt, grönsaker och blommor är stor. Detta bör styras upp hårdare i lagstiftningen för att få bort permanent boende.
|
Stockholm den 27 september 2004 |
|
|
Christin Hagberg (s) |
Anders Karlsson (s) |