Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av satsning på implementering av Inspiredirektivet och behovet av en tydlig ledning och styrning av arbetet.
Staten och kommunerna har under de senaste 20 åren lagt ner mycket stora resurser på att omvandla analoga kartor till geografiska databaser. Trots dessa miljardinvesteringar finns stora brister i databaserna och användarna känner av den ansvarsfördelning som traditionellt funnits i vårt land mellan statlig och kommunal kartläggning. Ett exempel på detta är att företag som vill utveckla och tillhandahålla tjänster som bygger på geografiska data måste träffa avtal med tusentals organisationer om man vill kunna leverera tjänsten i många länder.
EU-kommissionen har tagit initiativet till att skapa en gemensam infrastruktur för geografisk information i Europa. Initiativet har resulterat i ett förslag till direktiv som, efter att ha antagits av rådet och parlamentet, avses bli implementerat i EU-ländernas nationella lagstiftning. Ett av målen med arbetet är att harmonisera geografisk information genom att medlemsländerna använder gemensamma standarder och specifikationer. I begreppet infrastruktur ingår även åtgärder för att göra det enklare att få tillgång till informationen och tydliggöra de villkor som ska gälla för användningen av informationen. Även organisatoriska samarbetsformer samt teknik för att underlätta åtkomst till informationen ingår. Inspire är namnet på infrastrukturen för geografisk information inom EU.
Den 23 juli 2004 beslutade EU-kommissionen att Inspire ska läggas fram som ett direktivförslag. Ett genomförande av Inspire leder till behov av förstärkt nationell samordning av hanteringen av geografisk information. Miljödepartementet har nyligen remissbehandlat förslaget. Direktivet kommer att processas under ett par års tid för att därefter beslutas i EU-parlamentet.
Oavsett om parlamentet beslutar i positiv eller negativ riktning kring Inspire måste det stora arbetet med den svenska informationsstrukturen nu sätta hög fart. I Inspire nämns 30 års ledtid för uppbyggnad och harmonisering av vissa datamängder. Vi har då att notera att det tagit 10 år för Vägverket att beträffande nationell vägdatabas (NVDB) skriva avtal med hälften av Sveriges kommuner. Lantmäteriets avtalshantering med landets kommuner beträffande geografisk information tar mycket lång tid, kostar stora pengar och innebär att det ibland är omöjligt att få rikstäckande databaser.
En av de viktigaste uppgifterna som myndigheterna, kommunerna och företagen har de närmaste åren är att etablera en sådan struktur och ett sådant handlingssätt att ledtiderna för nya informationsstrukturer kortas. Inte minst viktigt är strukturerna. Genom nya synsätt beträffande kommunal samverkan och samverkan mellan statliga myndigheter och landets kommuner måste nya förutsättningar skapas för att nå målet med förvaltningspolitiken, 24-timmarsmyndigheter och ett stort utbud av E-tjänster som via fungerande bredbandsnättråd eller trådlöst servar landets befolkning.
Under 2003 antogs ett direktiv som behandlar vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Direktivet får ses som en del av handlingsplanen Europe 2005 - ett informationssamhälle för alla. Direktivet handlar om att skapa minimiregler inom EU för att allmänhet och näringsliv bättre skall kunna ta tillvara den information som finns inom offentlig sektor och därmed utnyttja sina rättigheter på den inre marknaden. Tyngdpunkten i direktivet ligger dock i att skapa ökade förutsättningar för informationsmarknaden inom EU och att utveckla olika gränsöverskridande informationstjänster. Tydliga kopplingar finns mellan detta direktiv och Inspire.
Vinsterna med Inspire är av långsiktig karaktär. På miljösidan finns stora vinster med att effektivisera dataflödena. Att det görs känt vilka data som finns och hur de kan användas bidrar också till att effektivisera verksamheterna inom olika områden. Den rättsliga uppbackning som Inspire medför när det gäller användandet av gemensamma standarder gynnar förutom användarna även producenter av geografisk information samt utvecklare av programvaror inom GIS-området. Den vidareförädling av geografisk information som görs av privata aktörer kommer naturligtvis att förenklas genom att medlemsländerna använder samma standarder och specifikationer samt att spelreglerna för tillgången till information till viss del harmoniseras. Företag som vill utveckla olika tjänster - t.ex. webbapplikationer eller mobila positioneringstjänster - får tillgång till bättre grunddata för sin utveckling och en betydligt större marknad att avsätta sina produkter på.
För att åstadkomma de vinster som ovannämnda direktiv syftar till fordras en tydlig ledning och styrning från riksdag och regering. Riksdagens revisorer kritiserade i sin rapport - 2000/01:10 Det nya Lantmäteriet - regeringens styrning av lantmäteriet.Det är därför av stor vikt att ledningen och styrningen förbättras.
|
Stockholm den 28 september 2004 |
|
|
Ragnwi Marcelind (kd) |