Riksdagen beslutar att försäkringstjänster skall ingå i förbudet mot könsdiskriminering i enlighet med Diskrimineringskommitténs förslag.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förtydligande så att inte den typ av prissättning, som beskrivs i motionen räknas som diskriminering.
Riksdagen beslutar att det i samband med undantagsreglerna vid direkt diskriminering i jämställdhetslagen skall tas hänsyn till ideologiska och värderingsmässiga grunder.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett utökat diskrimineringsskydd för föräldralediga.
Propositionen innehåller förslag till ändringar i främst jämställdhetslagen (1991:433) och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. Syftet med propositionen är att stärka skyddet mot könsdiskriminering i svensk lagstiftning så att det kommer i nivå med skyddet mot diskriminering som har samband med diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning.
I propositionen läggs kön till som skyddad diskrimineringsgrund i de diskrimineringsförbud som avser arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesutövning, medlemskap med mera i arbetstagarorganisationer, arbetsgivarorganisationer eller yrkesorganisationer, tillhandahållande av varor, tjänster och bostäder, socialförsäkringssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Förbudet mot könsdiskriminering gäller dock inte tillhandahållande av försäkringstjänster eller andra tjänster eller bostäder om olika behandling av kvinnor och män kan motiveras av ett berättigat mål och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå målet.
Varje människa ska ha möjlighet att prövas som försäkringstagare. Enligt kristdemokratins värdegrund är varje människa en person, vilket innebär att varje människa är en unik och oersättlig individ och har samma absoluta och okränkbara värde oavsett kön, ålder, social position, begåvning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Människovärdet är knutet till existensen, inte till olika stadier eller situationer i den enskilda människans livscykel eller till hennes förmågor eller egenskaper. Beaktande av kön som faktor vid försäkringstekniska beräkningar måste anses oförenligt med principen om likabehandling och försäkringar bör därför omfattas av förbudet. Tyvärr föreslår inte regeringen ett diskrimineringsförbud som gäller försäkringstjänster. Därmed går man emot Diskrimineringskommitténs förslag att försäkringar bör omfattas av förbudet.
Kristdemokraterna stödjer Diskrimineringskommittén i denna del och hemställer utifrån det ovan anförda att riksdagen beslutar att försäkringstjänster inkluderas i diskrimineringsförbudet.
Regeringen anser det vara ofrånkomligt att förbudet mot könsdiskriminering som gäller varor, tjänster och bostäder måste förses med undantag. Som exempel tar regeringen upp skyddade boenden för kvinnor som utsatts för fysiskt eller psykiskt våld av män. Det vore orimligt att tvinga misshandlade kvinnor att dela bostad med män, anför JämO. Vi delar den uppfattningen. Däremot upplever vi att det finns en oro för att förslaget i propositionen när det gäller tillhandhållande av tjänster kan leda till att exempelvis taxibolag inte skall kunna erbjuda tjejer en lägre taxa nattetid, så kallad tjejtaxa, så som det idag är utformat. Kristdemokraterna anser att det är en orimlig konsekvens av lagförslaget. Så kallad tjejtaxa inom taxinäring gör att fler kvinnor har råd att åka taxi nattetid, och minskar därmed risken för att dessa kvinnor råkar ut för överfall, rån, misshandel eller våldtäkt. Vi är också oroade över vad förslaget kan leda till i förlängningen. Ska student- och pensionärsrabatter, som en logisk följd av liggande lagförslag, inte längre vara tillåtet?
Utifrån det ovan anförda begär vi att regeringen återkommer med ett förtydligande så att inte den typ av prissättning som ovan beskrivs räknas som diskriminering.
Regeringen föreslår att undantaget från förbudet mot direkt diskriminering för ideellt eller annat särskilt intresse i jämställdhetslagen (1991:433) upphävs. Regeringen föreslår istället att undantaget - vid sidan av lagens gällande undantag för positiv särbehandling - ska gälla vid beslut om anställning, befordran eller utbildning för befordran, om visst kön är nödvändigt på grund av arbetets natur eller det sammanhang där det utförs.
Akademikerförbundet SSR har i ett yttrande lyft fram fall där kön kan tillmätas betydelse. Det gäller när arbetsgivaren är en organisation eller liknande som med hänsyn till verksamhetens ändamål eller speciella förutsättningar bör ges särskild möjlighet att väga in könsfrågan i ett anställnings-, utbildnings- eller befordransbeslut. Det gäller verksamheter som bygger på religiösa, ideologiska eller värderingsmässiga grunder. Det kan vara fråga om att värna en verksamhets legitimitet och integritet i förhållande till utomstående. Några exempel på situationer då sådana överväganden kan göra sig gällande är i fråga om kyrkor och trossamfund eller kvinnoorganisationer. Kristdemokraterna vill lyfta fram respekten för den civila gemenskapen och religionens betydelse vid bedömningen när undantaget skall tillämpas och vi vill att denna respekt tydligt framgår i lagtexten. Vi anser att hänsyn måste tas till ideologiska eller värderingsmässiga grunder som verksamheten bygger och att de får vara av avgörande vikt när en arbetsgivare åberopar undantagsregeln.
Samtidigt som riksdagen behandlar regeringens proposition om ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering tvingas riksdagen än en gång, i mycket skarpa ordalag, påminna regeringen om det efterfrågade lagförslaget för att stärka diskrimineringsskyddet för föräldralediga. Alla typer av hinder eller diskriminering som män eller kvinnor utsätts för med anledning av uttag av föräldraledighet måste med all tydlighet bekämpas. Det har föranlett en enig riksdag att av regeringen kräva ett stärkt lagskydd för denna grupp. Trots att det är fem år sedan riksdagen begärde det stärkta lagskyddet har ännu inte regeringen återkommit i frågan i riksdagen. Detta måste nu ske skyndsamt, vilket bör ges regeringen till känna.
EU:s ministerråd har enats om att garantera rätten att återuppta sitt arbete utan försämrade villkor när man varit föräldraledig. Man skall också få räkna sig till godo förbättringar som arbetskamraterna erhållit under tiden. Det kan gälla generella lönehöjningar eller utbildningar. I dag kan föräldraledigheten vägas in som skäl för förändring av tjänsten, vilket nu inte blir förenligt med de nya EU-reglerna. Kristdemokraterna ser fram mot att den svenska lagen snarast kommer att skärpas i detta avseende.