Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att öka möjligheterna för personer med utländsk bakgrund att inträda på den svenska arbetsmarknaden genom förlängd provanställning som ersättning eller komplement till validering av examensbevis.
Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes födda och utrikes födda är markant. Dessa skillnader kan inte förklaras av individuella egenskaper som de utrikes föddas kön, ålder, utbildning eller civilstånd. Utrikes födda är mer utsatta för konjunkturväxlingar och fungerar som en buffert på arbetsmarknaden. Nedskärningar drabbar utrikes födda i högre grad. Integrationsverket räknar med att det idag finns en potential på 30 000 icke sysselsatta eller felsysselsatta utrikes födda akademiker som varit i Sverige i mellan fem och 35 år. Situationen för yrkesutbildade på gymnasienivåär ännu inte lika kartlagd, men den torde vara liknande.
Integrationsverket tror att skillnaderna beror på ren diskriminering och brister i valideringsförfarandet (50 procent av de utlandsfödda har utländsk examen), vilket bland annat gör att det är svårt att komplettera utländska examina.
Informella rekryteringskanaler och informella beslutskriterier har betydelse för att man ska bli rekryterad till ett arbete i Sverige. Faktorer som personkemi, social kompetens samt rekryterarens känsla och intuition avgör ofta vem som anställs. Det kan leda till att den som upplevs som annorlunda väljs bort. Det är genom dessa tillvägagångssätt som diskriminerande förhållningssätt kan gömmas. Men även formella krav kan ha diskriminerande effekter så som krav på engelska från svenskt gymnasium.
Något som försvårar ytterligare för människor i vårt land, med utländsk bakgrund och akademisk utbildning från sitt hemland, är valideringssystemet av betyg och de brister som däri finns. Högskoleverket bedömer endast generella och avslutade högskoleutbildningar om minst tvåår. Bedömningarna, de så kallade valideringarna av utländska högskoleutbildningar, utmynnar i ett kortfattat utlåtande om vilken svensk examen som den utländska examen motsvarar. När det gäller så kallade reglerade yrken, till exempel läkare, såär det den behöriga myndigheten (i det här fallet Socialstyrelsen) som gör motsvarande utlåtande.
Det är bra att möjligheten finns att få utländska examensbevis validerade så att de kan jämföras med ett motsvarande svenskt examensbevis och potentiella arbetsgivare får information om vad den arbetssökande har studerat. Men det borde även finnas möjlighet för personer med utländsk bakgrund att visa sina kunskaper och färdigheter i praktiken på en arbetsplats.
Överhuvudtaget är svensk arbetsmarknad för stelbent och inflexibel. Det är ett blint stirrande på examen. Har man inte läst en ekonom- eller civilingenjörsutbildning är det mycket svårt att bli anställd i näringslivet i Sverige, även på poster där dessa utbildningar egentligen inte är nödvändiga, oavsett om man är svensk eller utlandsfödd. I Storbritannien däremot kan du ha läst historia på universitetet och sedan få jobb som börsmäklare.
Integrationspolitiken anpassar sig för mycket till denna tradition genom att fokusera på validering av examen istället för att skapa möjligheter för människans potential. Åtgärder bör införas som underlättar för människor att visa vad de går för. Idag är provanställningstiden på sex månader alltför kort för att arbetsgivare skall våga pröva att anställa någon vars examen de ej känner till. Det är allmänt känt att arbetsrättslagstiftningen har inlåsningseffekter, men den har också utlåsningseffekter.
Det kan åtgärdas genom att man erbjuder förlängd provanställning. För närvarande har arbetsgivaren och arbetstagaren möjlighet att avtala om provanställning upp till sex månader, enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd. Därefter övergår provanställningen i tillsvidareanställning om inte någon av parterna har valt att avsluta avtalet. Syftet med provanställningen är att såväl arbetsgivaren som arbetstagaren ska ha möjlighet att bedöma hur arbetet fungerar innan anställningen eventuellt övergår i tillsvidareanställning.
För att främja integrationen och underlätta för personer som har utländsk bakgrund och tillika högre utbildning bör en förlängd provanställning, upp till ett år, upprättas. Frustrationen bland yrkesutbildade invandrare som väntar i åratal på att få jobba kräver att vi prövar nya grepp.
|
Stockholm den 5 oktober 2004 |
|
|
Cecilia Wigström (fp) |
Birgitta Ohlsson (fp) |