Motion till riksdagen
2004/05:A374
av Kenth Högström (s)

Dagpenning för löntagare och egenföretagare


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att utjämna olikheterna i beräkningen av dagpenning vid arbetslöshet mellan arbetslöshetskassor för löntagare och egenföretagare.

Motivering

För den som uppbär inkomstrelaterad ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring (ALF 1997:238) är dagpenningen baserad på den inkomst som intjänats före arbetslösheten med en högsta kompensationsnivå på 80 % eller högst 730 kronor under de första 100 dagarna. Därefter utbetalas högst 680 kronor. Denna beräkningsgrund gäller för alla löntagare!

Däremot tillämpas en annan beräkningsgrund för egenföretagare som anslutit sig till Svensk Handels och Arbetsgivarnas Arbetslöshetskassa (SHA), efter ändring i ovannämnda lag år 1997, nämligen att ett genomsnitt av de tre senaste tjänandeåren före avveckling eller konkurs grundar dagpenningen vid arbetslöshet, i stället för som tidigare var fallet att dagpenningen grundades på det bästa av de tre senaste inkomståren.

Denna ändring har medfört att den reala dagpenningen för egenföretagare har sjunkit och att deras kassa rent statistiskt betalar ut den lägsta ersättningen av alla kassor med ett snitt på 473 kronor att jämföra med 569 kronor, som är ett genomsnitt för alla andra kassor, medan den kassa som betalar ut högsta ersättningen noteras för 633 kronor.

De allra flesta egenföretagare som kämpar hårt in i det sista för att hålla sitt livsverk igång och med all kraft försöker undvika konkurs eller avveckling, har i praktiken mycket små eller inga möjligheter att ta ut egna höga löner under den sista tiden. Anställdas löner, skatter och avgifter går självklart före liksom bankräntor, amorteringar och leverantörer.

Därav följer en uppenbar orättvisa i beräkningen av arbetslöshetsersättningen då det sista svåra årets inkomster eller brist på inkomster obevekligt drar ned genomsnittet för de senaste tre åren.

För att utjämna olikheterna av beräkningsgrunden mellan löntagare och egenföretagare kunde de regler som gällde före 1997 återinföras eller så kunde en reduktionsregel införas vid beräkningen av de tre senaste årens intjänandeförmåga, t.ex. levande de sex eller tolv sämsta inkomstmånaderna dras ifrån beräkningsunderlaget för de i lagen stipulerade 36. Oavsett metodval så måste något göras för att utjämna denna uppenbara orättvisa.

Stockholm den 29 september 2004

Kenth Högström (s)