Social dumpning och lönedumpning

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om social dumpning samt lönedumpning.

Motivering

Förekomsten av laglöshet på arbetsmarknaden är ett allvarligt hot mot människors trygghet och rättigheter på den svenska arbetsmarknaden.

Undersökningar visar att svartarbete, skattefusk och till och med hot och våld förekommer i en tidigare okänd omfattning i åtskilliga branscher.

Förmedlings- och bulvanföretag som förmedlar illegal arbetskraft är ett utbrett problem, som bara i Skåne beräknas omsätta 1,2 miljarder kronor. Till och med vissa i övrigt seriösa aktörer har visat sig utnyttja illegal arbetskraft.

Detta utbredda svartarbete och skattefusk innebär illojal konkurrens mot andra företagare som sköter sig och betalar allt vitt. Oron för att inte kunna överleva i den hårda konkurrensen är stor, och fullt berättigad.

Ett sammanhängande problem är utfärdandet av F-skattsedel och den bristande efterkontrollen. Flera större företag har satt i system att agera bulvaner, förmedla arbeten, ordna F-skattsedel och bostad åt fattiga människor i våra grannländer. På pappret har dessa personer varit "egenföretagare", vilket följer reglementet, men i praktiken utnyttjats som billig arbetskraft åt dessa företag. Företagen har sedan dragit av för kostnaderna för boende på den redan låga lönen, som "egenföretagarna" - i bästa fall - får först när de åker hem. Det förekommer dessutom starka misstankar om att dessa arbetare tvingats arbeta upp till två veckor utan lön för att visa att de duger.

Ett exempel på hur det går till när företag på pappret rättar sig efter kollektivavtal, men i praktiken dumpar lönerna, är följande:

100 ugnsmurare från ett östeuropeiskt företag skulle arbeta åt ett svenskt företag. Byggnads slöt ett avtal som skulle garantera murarna en lägsta lön på 137 kronor i timmen, med tillägg för skiftarbete och övertid. De skulle även erhålla ett traktamente om 300 kronor per dag. Ugnsmurarnas verkliga lön låg på 13 till 18 kronor i timmen, traktamentet var endast 150 kronor per dag och de arbetade på natten, trots avtalet som sade att de skulle arbeta tvåskift. Bara på denna affär skulle arbetsgivaren ha tjänat cirka 20 miljoner kronor om Byggnads inte hade upptäckt företagets skuggavtal. Pengar som de östeuropeiska ugnsmurarna aldrig skulle fått se röken av, utan som skulle ha gått rätt ner i fickan på deras uppdragsgivare.

Det håller på att växa fram ett B-lag på den svenska arbetsmarknaden. Dessa människor är helt rättslösa och i händerna på hänsynslösa arbetsgivare som betalar svältlöner och erbjuder ruckel att bo i. Det finns många exempel på människor som tvingats bo i de lokaler de bygger om eller renoverar. Till och med har det förekommit att en hel familj tvingats bo i en industrilokal.

Utöver den usla lönen och boendestandarden utsätts många för risker i sin arbetsmiljö. Den arbetsgivare som använder illegal arbetskraft för att tjäna pengar har mindre skrupler när det gäller att även bryta mot arbetsmiljölagarna för att spara tid och pengar. Byggjobb högt uppe på tak, utan någon säkerhetsutrustning alls eller "ett rep runt midjan", hör inte till ovanligheterna. I dessa fall utsätts inte bara byggnadsarbetaren för livsfara, utan även allmänheten som passerar på trottoarerna nedanför huset.

Eftersom kollektivavtal saknas är svartarbetarna och deras familjer helt rättslösa om olyckan skulle vara framme och en arbetare skulle skada sig, bli invalidiserad eller till och med avlida. Chansen att få ekonomisk ersättning och upprättelse gentemot arbetsgivaren är uteslutet i dessa fall.

Det finns dessutom exempel på arbetare som inte får betalt alls av arbetsgivaren. I en del fall går företaget i konkurs eller försvinner under jorden. Men även när företaget finns kvar är det nästintill omöjligt att få rätt, eftersom man jobbat svart och därmed inte har några rättigheter. Med tanke på att kriminella ligor figurerar i branschen är det dessutom många som inte vågar berätta om hur illa de blivit behandlade, eftersom de blivit hotade och är livrädda. Särskilt i fall där asylsökande utan uppehållstillstånd utnyttjas har arbetsgivaren tummen i ögat på sin arbetskraft. Detta förekommer inte bara inom byggbranschen, utan även inom hotellnäringen, städbranschen, restaurang, pub och pizzeria m.fl. branscher.

Enligt en undersökning gällande byggbranschen i Skåne uppskattas var tredje arbetsplats helt eller delvis vara bemannad av svart arbetskraft. Enligt beräkningen, även med hänsyn tagen till det stora mörkertalet, skulle detta innebära att fusket uppgår till åtminstone 1,2 miljarder kronor per år.

Det får till följd att samhället, staten, kommunerna och landstingen förlorar stora resurser i form av uteblivna skatter och momsintäkter. Men även de vita byggnadsarbetarna förlorar då de går miste om arbetstillfällen och eventuellt blir arbetslösa. De arbetslösa byggnadsarbetarna får a-kassa och bidrag i stället för att arbeta, vilket leder till ökade kostnader för samhället.

I byggbranschen finns dessutom de som jobbar vitt och svart parallellt, eller jobbar svart vid sidan av a-kassa eller sjukkassa. Det finns till och med exempel där byggarbetarna inte är medvetna om att de jobbar svart. På lönespecifikationerna ser det ut som om skatt är dragen. Det har företaget också gjort men bara för att behålla pengarna själva. Allt detta bidrar till att laglösheten på arbetsmarknaden breder ut sig och att skatteintäkterna till det offentliga minskar, och att välfärden därmed undergrävs.

Det krävs många åtgärder för att komma till rätta med den alltmer utbredda laglösheten på arbetsmarknaden som skapar otrygghet i hela vårt samhälle och undergräver arbetarnas rättigheter. Här är några åtgärder som måste genomföras för att bekämpa den svarta sektorn:

Ge de fackliga organisationerna tillträde och rätt till insyn, även på arbetsplatser som saknar fackliga medlemmar. Facket är en viktig kontrollinstans för att se till att lagar och avtal efterlevs.
Ge Skatteverket rätt att göra oannonserade besök på företag och arbetsplatser.
Strama upp kontrollen av företagare med F-skattsedel.
Höj straffen för användandet av svart arbetskraft.
Inför krav på auktorisation för att få driva uthyrnings- och bemanningsföretag.
Ge uppdragsgivare inom bygg- och anläggningsbranschen ansvar för att uppdragstagares skatter och sociala avgifter erläggs till Skatteverket.

Stockholm den 28 september 2004
Hillevi Larsson (s)
Christer Adelsbo (s)	Luciano Astudillo (s)
Anders Bengtsson (s)	Bo Bernhardsson (s)
Kerstin Engle (s)	Marie Granlund (s)
Kent Härstedt (s)	Leif Jakobsson (s)
Inger Jarl Beck (s)	Anita Jönsson (s)
Anders Karlsson (s)	Britt-Marie Lindkvist (s)
Annika Nilsson (s)	Christin Hagberg (s)
Ronny Olander (s)	Catherine Persson (s)
Göran Persson (s) i Simrishamn